Hur ofta förekommer barn med diagnos i era barns klasser?

caliningrad

Äldre 19 Oct 17:19
152 svar

Återställ Anmäl

Hur ofta förekommer barn med diagnos i era barns klasser?

Hej!
Jag kanske har en felaktig föreställning över hur det svenska skolan är i verkligheten.
Skulle ni kunna berätta på ett ungefär hur många barn i era barns klass (samt vilken årskurs det gäller) har en "diagnos" bland de följande:
* ADHD
* ADD
* Dyslexi

Tack
- «
- ‹
- Sida 1 av 3
- 1
- 2
- 3
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Hur ofta förekommer barn med diagnos i era barns klasser?
caliningrad

Äldre 19 Oct 18:10
#2

Återställ Anmäl

lövet2 skrev 2011-10-19 18:08:27 följande:
Åk 1 - ingen, såvitt jag vet
Åk 6 - ingen, såvitt jag vet
Tonåringen har bytt klass, men i den förra var det 6-7 st.
6-7? det låter extremt och kan knappt vara riktiga diagnoser.... eller var det en klass som var specifik för barn med diagnos?
caliningrad

Äldre 29 Oct 15:38
#16

Återställ Anmäl

Tuffen skrev 2011-10-23 13:50:31 följande:
Min son går i ettan. I hans klass finns gissningsvis 3-4 barn med särskilda behov. Då menar jag diagnos. Å andra sidan tycks det finns en drös barn i klassen som ligger på den nedre delen av skalan inlärningsmässigt, vilket ju också blir problematiskt.
Hej,
ok, det är väl värre än vad jag trodde isåfall.

Och självklart tror diagnosbarnens föräldrar att det inte har nånting med uppfostran att göra eftersom så står det överallt på internet.

Jag bara önskar de föräldrarna skulle kunna komma på studiebesök i asiatiska skolor för att konstatera att barnen vet hur man ska uppföra sig som en elev här.
caliningrad

Äldre 29 Oct 16:09
#18

Återställ Anmäl

mamma till tre busungar skrev 2011-10-29 15:56:29 följande:
Vad sägs om att besvara de inlägg som ger en annan bild också?

T ex mina inlägg?
ok jag svarar mycket gärna.
det visar väl att diagnos har med uppfostran att göra, eftersom det finns skolor där det knappt finns barn med diagnos och skolor som är fulla med barn med diagnos.

Du kanske bor i ett privilegierat område, och då menar jag inte nödvändigtvis ekonomiskt privilegierat, utan i ett område där föräldrarna har faktiskt koll på sina barn och inte har bara skaffat dem.

Så tack för att dina inlägg bekräftar mina synpunkter.
caliningrad

Äldre 29 Oct 18:43
#23

Återställ Anmäl

neelliee skrev 2011-10-29 18:30:49 följande:
Men vad är det för fråga? Diagnoserna är inte svenska utan finns i hela världen. Det finns olika uppgifter om hur många som har t.ex. adhd, men i genomsnitt kanske 1-2 per skolklass. Något liknande med dyslexi.

Det har INGENTING att göra med "den svenska skolan" som du verkar avsky så hjärtligt, det har biologiska/medicinska orsaker.
nej, du har rätt. det har INGENTING att göra med "den svenska skolan", utan med samhällen som har blivit rädda för sina barn och gett dom alldeles för många rättigheter. I stortsett motsvarar detta de moderna västerländska samhällena.

Men nej, du har fel. Kom på studiebesök till skolor i Asien. Du ska se att de allra flesta 6 åringarna kan sitta stilla och tysta och bete sig som elever och har inga "diagnoser". Eller fråga dina föräldrar ifall många barn hade ADHD symptomer på deras tid.

Dyslexi är också en påhitt i de allra flesta fallen.

Många studier har bevisat att TIDIG och SYSTEMATISK läsning på förskolan underlättar flytande läsning och förståelse i grundskolan och i värsta fall underlättar diagnos om en riktig dyslexi.
caliningrad

Äldre 30 Oct 17:18
#28

Återställ Anmäl

Laplandia skrev 2011-10-30 11:23:56 följande:
Hm... Jag har alltså uppfostrat ett av mina barn "fel" och de andra "rätt". Tillåt mig småle.

Man uppfostrar aldrig 2 barn likadant. Dels har det lilla syskonet ett stort syskon som det stora syskonet inte hade. Bara det är en enorm skillnad i hur ett barn upplever sin barndom.
Dels har det hänt saker i föräldrarnas liv mellan den första födseln och den andra. Det kan hända att någon förälder har blivit arbetslös, att föräldrarna har börjat bli osams, ja, en massa olika ömständigheter.
Man kan också ha blivit trött som förälder och sagt upp sig i sin roll, och låta det andra barnet ta hand som sig själv. Det händer faktiskt ofta.
Eller tvärtom. Man kan ha varit oerfaren med det första barnet och begått en massa misstag som man inte upprepar med det andra barnet.
Så absolut kan man uppfostra den ena barnet fel och det andra rätt.
caliningrad

Äldre 30 Oct 17:49
#30

Återställ Anmäl

Milkina cerka skrev 2011-10-30 17:38:01 följande:
Enl. din teori är det då sannolikheten större att första eller sista barnet som får ADHD.. hur förklarar du då att vårt mittenbarn är drabbad o. inget av de andra två?

Citerar mitt eget inl. från en annan tråd:

" Sonen har troligtvis ett NPF, det kommer med största sannolikhet från mig som aldrig passat in någonstans.
Ser man tillbaka nu när jag vet, så ser jag ärftligheten hur tydligt som helst.
Min morfar hade ett temperament som var värre än värst o. saknade spärrar, han försökte tex. döda både mig o. min mamma.
En mamma som utifrån sett strulade runt och förmodligen skulle diagnosticerats med något om hon blivit utredd.
Min bror liknar henne mycket, kan inte behärska sina impulser eller sitt temperament,självmedicinerar med bla. alkohol, kan inte heller behålla ett jobb.
Detta är bara mina misstankar, men inte ogrundade sådana på något vis.

Sannolikheten för ärftlighet, anser jag dessutom stärks iom att jag ju inte vuxit upp i denna kaosartade familj utan adopterades hit till landet som liten. Dvs arvet som finns går inte att bortse ifrån, och NPF o. självmedicinering i olika former är sannolikt orsaken till dysfunktionen i min ursprungsfamilj. "

H u r förklarar du detta, o m du nu anser att NPF inte är ärftligt, utan beror på brister i min o. andra föräldrars uppfostran?
jag svarade till Lapplandsmorsa ang hennes 2 barn, som ett exempel om varför man aldrig kan påstå att man uppfostrar sina barn likadant.
Jag har själv bara ett barn. Hade jag fler barn skulle mitt nuvarande barn uppfostras på ett helt annat sätt, bara med tanke på att jag skulle ha mycket mindre tid att ägna åt henne och hon skulle påverkas av de övriga barnens beteende också.
Det är ganska självklart egentligen, förstår inte varför man ska behöva diskutera det så mycket.
Min syster har 3 barn. Mittenbarnet (pojke) är mycket stökigare än de 2 andra (flickor) eftersom hans föräldrar jobbar extremt mycket och han är en pojke som tycker att det är coolt att inte plugga osv som många pojkar gör.
Min syster ägnade å andra sigan mycket tid åt det första barnet (flickan) eftersom hon inte hade lika mycket ansvar på sitt jobb som när mittenbarnet växte upp.
Hon har nu nästan ingen tid alls att ägna åt barnet nr 3 (flicka) men eftersom det är en stor ålderskillnad mellan nr1 och nr 3 blir nr 3 uppfostrad av nr 1, som är den lugna och väluppfostrade typen, så nr 3 är också ok.
Jag vet inte hur din familj ser ut men istf att kasta sig på genetiska ursäkter blint kan man också försöka ge en chans till en analys över hur familjen fungerar.
caliningrad

Äldre 30 Oct 18:02
#33

Återställ Anmäl

Karolina 047 skrev 2011-10-30 17:54:53 följande:
det brukar ofta ligga på ca 5 barn i en klass på runt 25, men ofta fler. Så finns det ju också en del outredda barn....
1. Varför så många barn (som orsakar dessutom enorma samhällkostnader) har diagnos i den svenska skolan (bl a) och inte i skolor där det finns disciplin ?
2. Hur lyckas man konkret undervisa en klass av 25 med 5 stökiga eller dåligt uppfostrade barn så att de 20 normalt uppfostrade barnen inte drabbas?
caliningrad

Äldre 30 Oct 18:18
#35

Återställ Anmäl

MalinEddie skrev 2011-10-30 18:07:18 följande:
Förstår du inte att barn kan anpassa sig till det mesta men må riktigt dåligt inuti om de inte får rätt hjälp? Bryr du dig överhuvudtaget om barns psykiska mående? Det verkar som att det bara är de utmärkelser som skolor får som är intressant för dig oavsett hur barnen mår som sitter i klassrummet.
jag bryr mig om barn som mår psykiskt dåligt. Men det kan inte vara 20% av barnen som mår psykiskt dåligt i ett land som ligger i framkanten när det gäller syn på barn och barnvård väl ?!?

Å andra sidan så bryr jag mig mycket om att min dotter inte hamnar i en stökig klass med 20% dåligt uppfostrade barn. Det skulle kännas konstigt för henne att gå från en klass där alla barn kan uppföra sig i klassrummet till en klass där 20% har en "diagnos".

Diagnos är mest ett sätt att ta bord föräldrarnas och lärarnas ansvar genom att medicinera problemet. Lättare att ge Ritalin till ett barn än att uppfostra det. Lättare att frileka i förskolan än att lära sig läsa och skriva.
caliningrad

Äldre 31 Oct 10:12
#43

Återställ Anmäl

Tuffen skrev 2011-10-30 19:29:42 följande:
Det är intressant hur mammor till barn med npf går igång så fort man skriver något om disciplin i klassrummet.
Absolut. Och forklarar valdigt mycket.

«
‹
Sida 1 av 3
1
2
3
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Hur ofta förekommer barn med diagnos i era barns klasser?

Hur ofta förekommer barn med diagnos i era barns klasser?

INNEHÅLL