Vi med barn tätt - här kan vi stötta varann! :)

Nån om har lust att skriva hur era rutiner ser ut på dagarna? Skulle behöva lite tips känner jag. Speciellt mornarna är kaos här hemma. Även om vi vaknar 5, och dagis börjar 9 så lyckas det allti bli så stressigt ändå med matning, byte av kläder, tandborstning, klä på ytterkläder, fixa iordning mig och allt vad det är...

Just det, någon som har tips på hur man hanterar en tvååring som inte lyssnar eller gör nånting som man säger? Jag är så trött just nu att jag känner mig helt vilsen som mamma. Hur gör ni? Ignorerar?Tjatar? Skriker? Viskar? Förklarar?

Trodde på riktigt att jag skulle bli galen imorse när jag blev arg på riktigt, och sonen bara skrattar åt mig. Som t.ex att tvätta av sig efter maten, det är ju inget som man kan ignorera, det måste göras. Men först vägrar han att komma till handfatet, när jag går och hämtar honom (efter att försökt och uppmuntra honom "kan du visa mamma att du kan tvätta händerna?") så vill han inte stå på pallen utan hänger med hela kroppen så att jag får hålla honom. Sen vill han inte tvätta händerna själv utan jag får tvätta dem under tvång, och då börjar han att plaska och hålla under vattenkranen så att det blir blött överallt. Då tappar jag tålamodet och sätter honom i hallen och säger till honom på skarpen, men då skrattar han bara åt mig. Allt detta medans lillasyster ligger och skriker konstant (hon håller på att få tänder).

Och såhär håller det på, när vi ska klä på, när vi ska byta blöja, när vi äter... Vad gör jag för fel? Är det bara såhär det är och att jag är alldeles för trött just nu för att ha tålamod?

Hur gör man?

Jag har inga tips linapina...jag har det typ likadant. Mornarna är skitjobbiga. Går väl ganska bra fram tills vi ska gå,då blir det gap och skrik och äldsta killen brukar lägga sig på golvet och skrika och försöka ta av sig kläderna. Jag skriker tillbaka.. Det här jävla skrikandet tar knäcken på mig. Han får utbrott för vad som helst, när som helst. Att hämta från dagis är riktigt ångest laddat. Brukar ta 15-30 min att få barnen ut från dagis. Först skrattar dom och springer typ åt varsett håll,sen blir det gap och skrik när kläderna ska på, ibland går det bara inte och då får äldsta gå utan skor och kläder!! Hemfärden är nästan alltid skrik och resten av dagen hemma brukar bestå av ännu mer utbrott och skrik. I fredags ringde jag till familjehuset här i kommunen och bad om hjälp! Dom ska ringa tillbaka. Jag måste ha hjälp att komma ur det här skrikandet!! Jag mår ofta dåligt över situationen hemma

Äldsta killen har även börjat tycka det är kul att springa ifrån mig (oss). Vi bor väldigt nära en stor väg och han bara springer rätt dit när vi går till bilen. Han springer ifrån vart vi än är, går inte att ha "honom lös" längre. Svårt läge när man har en liten kille som man bara inte kan lämna och springa efter, för då springer han också! Härom veckan sprang han ifrån oss vid mc Donald. Hade inte bilen stannat för att prata in vad dom skulle beställa så hade han blivit påkörd! Kanske låter som "håll bara ordning på din unge", men situationen är mer än så. Man måste ju få låta en 3 åring få gå själv. Men nu funderar jag allvarligt på att köpa koppel till honom innan det händer nåt allvarligt!!

linapina: ja du, jag VET hur ni har det och du kommer bli så grymt imponerad över hur ni överlevde den här tiden när allt så småningom vänt, det lovar jag... Med storasyster märkte vi av väldigt mycket att hon hade svårare att somna på kvällen beroende på hur länge hon sovit mitt på dagen. Så det var första steget, att begränsa middagssömnen. Höll vi igång henne så att hon somnade vid 8 så sov hon åtminstonde fram till 6 på morgonen. Alltså, vi märkte av direkt om vi slarvat och låtit henne sova i otakt mitt på dagen. När hon började närma sig 3-årsåldern kom nästa fas och då kunde det dra ut till 22 på kvällen innan hon somnade. Vi drog då in på middagssömnen helt och förrutom en kortare övergångsperiod löper allting klockrent nu. Enda problemet är att hon är blöjfri och om hon vaknar av att hon behöver kissa efter klockan 4 på morgonen så somnar hon oftast inte om... antar att man inte kan få allting. Dock går allting åt rätt håll! Tycker ni skall börja att prova er fram och testa en lite längre period innan ni utvärderar, iallafall en två veckor eller nått. Lägga senare på kvällen? Begränsa middagssömnen? Inte sova efter ett visst klockslag?

Och ang rutiner. Gör så mycket ni kan på kvällen innan. Vi brukar duscha barnen innan de går och lägger sig så man inte behöver stå med det på morgonen. Kläderna lägger vi fram på kvällen innan så är det klart och tydligt vad var och en skall göra. Vi brukar gå direkt in i badrummet och ta på oss det första vi gör på morgonen och därefter får de mysa lite i soffan framför Molly Mus eller leka med sina grejer. Då är det egentligen bara frukosten också som skall intas innan det är dags för tandborsning och utekläder. Men din son är i tvåårsåldern? Då antar jag att det inte hjälper om jag säger att det går över, det beteendet med... du skulle sett hur det såg ut hemma hos oss när storasystern var mellan 1.5 och 2.5... den ungen ställde sig och gallskrek... hon kunde skrika oavbrutet i 40 minuter och jag skojar inte! Minns speciellt ett tillfälle när hon ville sitta kvar i bilen efter att vi åkt och det gick bara inte! Alltså, grannarna kom förbi för att kolla hur det var med oss, så mycket gallskrek hon. Och det låter som att man skall kunna dämpa, avleda eller trösta en 2-åring? Tänk igen, just denna ungen GICK bara inte. Gud, det låter som att vi har upplevt en hel del men jag kan idag se tillbaka på den här tiden med ett roat leende på läpparna för jag minns såväl känslan av att jag snart blir tokig. Och jag fasar för när ungen kommer upp i tonåren... (För rättvisans skull har jag nu en tvååring som knappt har några tvåårsfasoner alls så jag hoppas ni liksom jag slipper gå igenom det här mer än en gång!!!)

GrönaDruvan: verkar som att ni har det jättetufft... vi gick en kurs på 12 tillfällen i höstas som kommunen anordnade som hette De Fantastiska åren. Finns även en bok som heter så. Även om jag är rätt kritisk och skeptisk som person och inte köpte allting så fanns det ändå korn i det där som jag verkligen tror på. Bland annat är det väldigt mycket fokus på att bygga upp barnen, hur man pratar med dem, hur man uppmuntrar dem, leker med dem osv osv. Väldigt mycket av det negativa beteendet försvann av sig själv utan att man egentligen behövde ta till det där som diskuterades i slutet av kursen med tillsägelser osv. Kan tipsa om att kolla upp om er kommun har något liknande, tror den hette Komet innan man började använda sig av en uppdaterad version av boken.

Hej alla, får man vara med här?
Har fyra pojkar, 17 mån mellan första och andra och 15 mån till tvillingarna.
Läser lite bakåt i tråden...

ser ni pratat om magen - jag har ju gått ner i vikt pga. min tarmsjukdom som jag nyligen fått, så äter speciellt kost, bara nyttigt och små mål mat om dagen.
sen provat löpträna och det går jättebra!
min mage är fin igen och  jag kan ha mina gamla byxor igen som jag trodde jag aldrig skulle kunna ha igen, storlek 34..... 

rutiner -
dagis dag - barnen börjar 9.00 det tar ca 3 minuter att åka dit med bil 
vi börjar ta på ytterkläderna kl. 8.30 och då kommer vi i tid. Barnen klär ofta på sig bra och börjar det bli jobbigt så ut och sätt de som är färdiga direkt i bilen.
jag går upp 07.00 och gör i ordning mig själv och eventuellt ger minsta dricka gröt somna om igen, eller om det blir senare beroende på när minsta vaknar (10 mån pojke)
de andra barnen 5 å 4 år 2 år väcker jag 7.30 och de går in och lägger sig på varsin madrass på golvet med kudde och täcke och tittar tv - barnprogram', ger 2 åringen dricka i sin flaska och byter blöja.
kollar örontempen om det behövs och näsorna med näspray koksalt och näsfrida och de snyter sig om de kan och detta bara om det behövs  men ofta är de förkylda...
jag hämtar deras kläder och klämmor och hårband och hårborste och fixar ordning Nathalies hår och hjälper henne lite.
De ska ha klätt på sig vid 8.00  då de ska äta frukost. Jag fixar pojkarnas hår vid köksbordet.
8. 20 borsta tänderna

jag fixar stora väskan med kläder och skor till dagiset på kvällen så det är färdigt.
Ändå blir det lite stressigt på morgonen , men så är det, annars är det ju bara till att gå upp lite tidigare.
Och det kommer bli tidigare när sonen börjar skola till hösten.

ja en 2 åring är jobbigt för en så liten att göra sig förstådd, och det ska trotsas och pillas och klättra överallt - så är det, samma här. Man får ha bra rutiner och bra koll på 2åringen- men ja det är jobbigt.

tycker mest det är jobbigt när minsta 10 månaders ska sova och ingen förstår ordet " TYST" ....Så det är inte lätt att sova då.

När vi ska gå hem från dagis - så gäller det att vara konsekvent - vi ska gå hem NU- jag går NU och hejdå -. ska ni med eller inte?  

vi brukar gå ut och leka på lediga dagar och duscha barnen.
Räkna och måla och skriva är bra sysselsättning när det är jobbigt.
Städa är också bra.  
åker jag och handlar mat så är det 1-2 barn med inte fler.

deet är jobbigt om man har en tid att passa och ska ha med alla barnen och man är själv - 
vilken bra tråd - skönt att få bolla tankar och frågor och tips med er

tiij 75
välkommen!

ha en bra dag alla
kram