Om skolan är för lätt...?

Haft samma problem med ena dottern men ta upp det på utv samt eller boka ett möte utan barnet. Sen kan det vara bra att gå igenom sakerna grundligt trots att man kan innan men att han får lite mer att bita i ibland.
Har idag en dotter som kan läsa i förskoleklassen men hon gillar att prata om bokstäver och när de andra målar dem så får hon skriva ord med dem i.

det verkar overkligt.
Min dotter ar 4 ar, gar pa kindergarten i bangkok och de verkar gora samma sak som i ettan i Sverige!

Detta ar ett jattestort problem for mig eftersom vi kommer att flytta tillbaka om 1 ar........

Kanns helt meningslost da med skolan overhuvudtaget! 

Sluta "hinta" till läraren och be om ett möte, där ni diskuterar saken på allvar. När är det dags för terminens utvecklingssamtal?

Har en son som går i tvåan. Vi har samma problem som det du beskriver. Vi har löst det genom att han får ha lektioner med högre årskurser i de ämnen han har behov av det. Det funkar skapligt. 
 

Samma här dottern började i nollan nu i höst (5 år gammal) & tycker det mesta är tråkigt. Hon läser flytande, skriver, räknar matte från åk 2-3 m.m. Rektorn har sagt att en specialpedagog ska kika vilken nivå hon ligger på & sedan ta ett beslut kring ev flytt till åk 1 nu ist., men det känns som att det står stilla. Ska ta upp detta igen nu på kommande föräldramöte. Så tråkigt att höra från dotterns sida att skolan är tråkig redan =( & att lärarna inte verkar lägga någon energi på att ge henne utmaningar även om skolan nyss har börjat.

Läs den nya kursplanen som jag och alla andra lärare är skyldiga att följa och kräv det ditt barn har rätt till. Det här ska utgöra centralt innehåll i år 1-3 svenska. Finns inget barn som inte skulle kunna bli utmanad:

Centralt innehåll

I årskurs 1–3

Läsa och skriva

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.

• Handstil och att skriva på dator.

• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

• Alfabetet och alfabetisk ordning.

• Sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.

Berättande texter och sakprosatexter

• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.

• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.

• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Språkbruk

• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

• Skillnader mellan tal

-och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

Informationssökning och källkritik

• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.

• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Mitt tips: Kolla om det går att flytta upp barnet en klass!

Detta utifrån min egen skolgång, jag var ett sådant barn som ditt son. Kunde allt det som andra lärde sig i ettan, och önskar att någon redan då tagit tag i saken och flyttat upp mig. Mina föräldrar tänkte inte på det som ett alternativ, det var inget de hört talas om. Jag stötte inte på det förrän i högstadiet, och då var det i senaste laget. Jag önskar att det hade gjorts i lågstadiet, medan "alla kunde leka med alla". Senare var jag för "feg" för att våga lämna mina kompisar.

Mina föräldrar har i efterhand (mina småsyskon hade samma lärare) fått höra att min lärare inte föreslog det just för att jag skulle få vara med mina jämnåriga (jag var liten till växten, vilket gjorde att jag lätt uppfattades som yngre än jag var). Med hjälp av extrauppgifter så funkade lågstadiet dock ganska bra, men det blev tråkigt när jag började mellanstadiet eftersom jag då fick läsa om över hälften av de böcker jag läst i trean...

Konstigt att det kan vara så låg nivå på vissa skolor. Min sons förskoleklasslärare sa att alla kunde läsa när dom gick ut förskoleklassen förra året. Dom verkar ha samma ambition det här året. Hoppas att även dom som kan läsa från början får utmaningar och lära sig nya saker. Så i 1 klass borde dom ha kommit betydligt längre.

Jo, vi ska boka ett möte med läraren. Det är inte aktuellt att byta klass. Kamratskap och social träning är viktigt och det fungerar bra. Vi tycker också att det är bra att han får lära sig saker grundligt, som t.ex att skriva siffror och bokstäver. Men att barnen får sitta och vänta när de är klara med uppgifter är ju helt fel. Tack för tipset om läroplanen. Jag tänkte på det själv men det är bra att någon annan säger det med.