Om skolan är för lätt...?

Skolan skiljer sig en hel del mellan olika länder och det finns väl för och nakdelar med allt. Här i Belgen börjar man mellan 2.5 och 3 år och det har jag varit väldigt tveksam till men jag tror vi har hittat en bra lösning för vår son och jag ser att han lär sig massor tack vare ett engagerat dagis med en bra blandning av fri lek och pedagogisk verksamhet. Han lär sig definitivt bättre tilsammans med andra barn och gillar tanken på att man tar till vara barns begåvning och ger dem mycket stimulans redan när de är små. jag har uppfattningen från svenska vänner med barn på dagis att den pedagogiska verksamheten inte har ett mål och att de är understimulerade men det skiljer sig väl från dagis till dagis. Vi har hittat en skola där de är sju elever i min sons klass. Här finns klasser med mellan 20 och 30 2.5 till 3-åringar på en lärare och det tycker jag är rent vansinne. Om inte pedagogiskt så rent säkerhetsmässigt.
Problemen med den svenska skolan tycker jag är att kvaliteten varierar så starkt sedan skolan blev kommunaliserad.  När jag jobbade på högstadiet var det stor skillnad kunskapsmässigt mellan eleverna beroende på vilket mellanstadium de kom från. Det ser ut som den nya skolplanen är bättre men jag vet att de elever som lämnade vårt högstadium hade betydligt lägre kunskapsnivå än motsvarande ålder ibåde Tyskland och Belgien. En av orsakerna tror jag är att vi under lång tid i Sverige har haft fokus på att lära sig söka information och infört en massa pedagogiska metoder. Jag tror på katederundervisning och friare former enbart när klassdynamiken tillåter. Jag tycker dessutom att pedagogik i mångt och mycket är ett flumämne. Av alla lärarkolloegor jag haft, både med formel examen och utan, så är det de som är personliga auktoriteter med humor som varit bra lärare. Ordning och reda i kombination med humor och och ett respektfullt bemötande av varje elev och ett personligt engagemang gör en bra lärare. Om läraren sedan har en passion för sitt ämne så lär sig eleverna bättre oavsett om de är begåvade eller inte.
Om jag fick bestämma över lärarutbildningen skulle alla ha en master i sitt huvudämne och pedagogiken skulle enbart bestå av praktik under ledning av en erfaren lärare med goda resultat.
När min mamma gick ut nian kunde hon allt man lär sig på den mest allmänna linjen på gymnasiet idag och hon var inte unik. Hon var redo att försörja sig själv om det behövdes. Jag har svenska kollegor som bara 90-talets grundskola i botten och de kan inte ens sitt eget språk ordentligt. Om de klarar procenträkning så stannar det också där och de är inte obegåvade - bara illa undervisade. Jag hoppas det är förändring på gång. Min man har Bekgisk grundskola i botten och en yrkesutbildning ovanpå det. han läste samam matematik i grundskolan som jag gjorde på gymnasiet. Jag tycker detta är en förolömpning mot svenska barn. Vi borde ge dem en bättre start som håller internationellt.

Jag tycker det är intressanta tankar när diskussionen nu blivit lite mer nyanserad.

Jag vill bara nämna att också dagis (eller förskola som det så fint heter numera) också har en läroplan där det ingår att lära barnen om språk, matte (där inräknas former och ord som lång/kort osv), natur, teknik, idrott och respekt för alla människors lika värde. 
Det är ju ingen direkt undervisning på förskolan men ämnerna ska blandas in i leken. I förskolans läroplan ingår heller inga krav på att barnen ska uppnå de enskilda målen.
Vår förskola har vissa aktiviter varje vecka, "stationer", rörelse och besök i skogen. Sen kombineras det med olika teman för varje vecka eller månad. Denna vecka har de haft idrott som tema och haft höjdhopp etc. Allt på de deltagande barnerns vilkor.

Men dina tankar om master i huvudämnet Marlena. Gäller det alla stadier? Jag kan tänka mig att en master i matematik på lågstadiet borde kännas ganska mycket överkurs. Där är väl snarare pedagogik a och o. Att kunna förklara på olika sätt till olika barn. Jag tycker pedagogiken är undervärderad. Det spelar ingen roll hur mycket man kan om man inte har förmåga att förklara och göra ämnet intressant. (man måste ju dock veta det man lär ut)

 

Hej,
varför jag tycker att det är viktigt att börja träna literacy så tidigt som möjligt är att jag tror stenhårt att barnen tappar intresse i läsning/skolan/studierna om de befinner sig i ett utvecklingsstadium som är mycket mer avancerat än det de böckerna de läser.

Jag kan inte riktigt se hur en 8-åring kan tycka att det är så utvecklande att läsa enkla barnböcker, när samma 8-åringen kan förstå filmer som är i förhållande mycket mer komplicerade.

Därför många tonåringar bara sitter och tittar på TV eller spelar videospel till slut tror jag och aldrig når den nivå som krävs för att tycka att skönlitteratur är spännande.

Samma sak med pianospelet. Min dotter kan spela enkla stycken alldeles korrekt. När jag försökte undervisa 4-åringar i Sverige var det rent sagt omöjligt, de kunde bara inte sitta stilla. Å andra hand det gick inte heller att undervisa 12-åringar som tyckte att pianonybörjarstyckena var så tråkiga - och det är de, de är ju tänkta för 4-åringar... Så jag undervisade bara asiatiska barn som hade börjat som 4-åringar och som kunde spela intressanta stycken anpassade till deras ålder till slut....
 

Jag är imponerad, att någon med så hög utbildning skriver så dåligt.

Frösöblomster. Jag håller med i mycket och det var roligt att se statistik på sådant man bara har en känsla för. Vad jag menade med katederundervisning är nog ungefär vad du menar med styrd undervisning. Jag hade en del lata lärarkollegor som använde grupparbeten som ett sätt at få mer fikatid och min upplevelse är också att tilloch med så stora barn som 13-15 åringar behöver mycket stöd i sin kunskapsinhämtning. Jag tror också att det är jätteviktigt att befästa den inhämtade kunskapen i dialog i klassrummet så att eleverna lär sig att sätta in saker i ett större sammanhang.
Ett av skälen till att Belgien har bättre resultat tror jag är att de är sena med att införa datorer och avanserade miniräknare i undervisningen och att man värderar de traditionella kunskaperna högt. Jag är övertygad om att man behöver en djupare förståelse av matematik för att bygga vidare till högre nivåer och att gammaldags tråkiga miljöer som bibliotek med uppslagsböcker hjälper barn att söka strukturerat efter kunskap som de sedan har nytta av på internet.
Jag tror också att alla barn vill lära. Om man har en passion för sitt ämne och kan förmedla varför man tycker det är så spännande så kittlar det barnens nyfikenhet. Jag tror att det är viktigt redan på låga nivåer för att eleverna ska vilja lära sig mer. Om man som lärare har stor kunskap i sitt ämne är man trovärdig och älskar man sitt ämne så smittar det av sig. När det gäller att börja tidigt så handlar det just om att fånga upp den där nyfikenheten och kreativiteten direkt när den dyker upp hos det lilla barnet och låta dem erfara kicken av att ha förstått något som kan leda till nästa nivå. Om man gör det tidigt så tror jag at den erfarenheten bär genom skolan. Jag tycker små barn ska ha massor av tid för fri lek men jag börjar mer och mer uppskatta här att man redan från 2.5 hjälper barn att koncentrera sig tillsammans och lära sig saker i mer oragniserad form.
Jag håller inte alls med Caliningrad om behovet av diciplin dock för så små barn (Jag tror att dialog är bäst med större barn ocskå). Det är väl det som skrämmer mig mest med Belgiska skolor. Här finns skamvrån kvar på många platser och även om det är förbjudet för lärare att använda fysiska bestraffningar så förekommer det fortfarande.