Om skolan är för lätt...?

Flytta inte tillbaka till Sverige "Caliningrad". Nästan vilket annat västeuropeiskt land som helst ligger cirka tre år före Sverige hela vägen genom grundskolan eftersom man börjar så mycket tidigare. Det finns många saker i Sverige som är fantastiskt men just skolan håller väldigt låg nivå kunskapsmässigt. andra saker i skolan är bättre i den Svenska skolan men de är dåliga på att fånga upp begåvade barn och de börjar väldigt sent.
Det är ett av huvudskälen till att jag tvekar att flytta hem. Vår son börjar skolan i Januari. Då är han drygt 2.5 år och även om jag varit orolig känner jag att han börjar bli klar för det.
Åren mellan 2-7 suger barn i sig kunskap som svampar. Framförallt språkligt och i Sverige kastar man bort den den tiden.
Det man gör i förskoleklass i Sverige började vårt dagis med för ett år sedan och vår son älskar att klippa, klistra och måla och skapa olika saker från allt från toarullar till det man hittar i naturen. Nu övar han intensivt på att räkna alldeles av sig själv. Han är två år och fyra månader. Jag tror inte han är exeptionell på något sätt. Jag tror att de flesta barn har mycket större kapacitet än vi förstår och en hunger efter kunskap. Om man ska behöva sitta och ha tråkigt i skolan dödar man ju den hungern.

Jag tror inte alls på Amy Chuas uppfostringsmetoder. Tycker faktiskt de är förskräckliga. Däremot tycker jag att vi förväntar oss för lite av våra barn. Vi tar inte tillvara den förmåga de har. Jag tycker också at barn har alldeles för lite ansvar i familjen vilket jag tror ofta leder till att de inte känner sig viktiga och värdefulla. Att räknas som en del av "teamet" tidigt och känna sig viktig är avgörande för en god självkänsla.
Tyvärr är det nog så att både svenska skolans kvalitet och den sena skolstarten leder till att skillnaderna i kunskap består. För att gå på ett västeuropeiskt gymnasium behöver en svensk tonåring i princip ha avslutat svenskt gymnasium. Inom naturvetenskaperna ligger vi långt efter. Uppsala Universitet har infört matteprov för de som kommit in på vissa linjer eftersom de anser att matematiknivån hos de som avslutat gymnasiet är så dålig att de inte klarar visa tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Jag har gjort ett av dessa prov och tyckte det var "basics". 50% av klassen körde på provet och då var det de elever som hade högst betyg i landet från gymnasiet.

JeckaH skrev: Men det man vet är att de barn som får lära sig i sin egen takt och med hjälp av sin lust istället för tvång, lär sig också att ta egna initativ och kunskapssöka aktivt i samspel med vuxna.

Men om lusten att lära börjar redan när de två och de inte får några utmaningar inna de är sex - finns inte risken att de förlorar lusten att lära då?

Skolan skiljer sig en hel del mellan olika länder och det finns väl för och nakdelar med allt. Här i Belgen börjar man mellan 2.5 och 3 år och det har jag varit väldigt tveksam till men jag tror vi har hittat en bra lösning för vår son och jag ser att han lär sig massor tack vare ett engagerat dagis med en bra blandning av fri lek och pedagogisk verksamhet. Han lär sig definitivt bättre tilsammans med andra barn och gillar tanken på att man tar till vara barns begåvning och ger dem mycket stimulans redan när de är små. jag har uppfattningen från svenska vänner med barn på dagis att den pedagogiska verksamheten inte har ett mål och att de är understimulerade men det skiljer sig väl från dagis till dagis. Vi har hittat en skola där de är sju elever i min sons klass. Här finns klasser med mellan 20 och 30 2.5 till 3-åringar på en lärare och det tycker jag är rent vansinne. Om inte pedagogiskt så rent säkerhetsmässigt.
Problemen med den svenska skolan tycker jag är att kvaliteten varierar så starkt sedan skolan blev kommunaliserad.  När jag jobbade på högstadiet var det stor skillnad kunskapsmässigt mellan eleverna beroende på vilket mellanstadium de kom från. Det ser ut som den nya skolplanen är bättre men jag vet att de elever som lämnade vårt högstadium hade betydligt lägre kunskapsnivå än motsvarande ålder ibåde Tyskland och Belgien. En av orsakerna tror jag är att vi under lång tid i Sverige har haft fokus på att lära sig söka information och infört en massa pedagogiska metoder. Jag tror på katederundervisning och friare former enbart när klassdynamiken tillåter. Jag tycker dessutom att pedagogik i mångt och mycket är ett flumämne. Av alla lärarkolloegor jag haft, både med formel examen och utan, så är det de som är personliga auktoriteter med humor som varit bra lärare. Ordning och reda i kombination med humor och och ett respektfullt bemötande av varje elev och ett personligt engagemang gör en bra lärare. Om läraren sedan har en passion för sitt ämne så lär sig eleverna bättre oavsett om de är begåvade eller inte.
Om jag fick bestämma över lärarutbildningen skulle alla ha en master i sitt huvudämne och pedagogiken skulle enbart bestå av praktik under ledning av en erfaren lärare med goda resultat.
När min mamma gick ut nian kunde hon allt man lär sig på den mest allmänna linjen på gymnasiet idag och hon var inte unik. Hon var redo att försörja sig själv om det behövdes. Jag har svenska kollegor som bara 90-talets grundskola i botten och de kan inte ens sitt eget språk ordentligt. Om de klarar procenträkning så stannar det också där och de är inte obegåvade - bara illa undervisade. Jag hoppas det är förändring på gång. Min man har Bekgisk grundskola i botten och en yrkesutbildning ovanpå det. han läste samam matematik i grundskolan som jag gjorde på gymnasiet. Jag tycker detta är en förolömpning mot svenska barn. Vi borde ge dem en bättre start som håller internationellt.

Frösöblomster. Jag håller med i mycket och det var roligt att se statistik på sådant man bara har en känsla för. Vad jag menade med katederundervisning är nog ungefär vad du menar med styrd undervisning. Jag hade en del lata lärarkollegor som använde grupparbeten som ett sätt at få mer fikatid och min upplevelse är också att tilloch med så stora barn som 13-15 åringar behöver mycket stöd i sin kunskapsinhämtning. Jag tror också att det är jätteviktigt att befästa den inhämtade kunskapen i dialog i klassrummet så att eleverna lär sig att sätta in saker i ett större sammanhang.
Ett av skälen till att Belgien har bättre resultat tror jag är att de är sena med att införa datorer och avanserade miniräknare i undervisningen och att man värderar de traditionella kunskaperna högt. Jag är övertygad om att man behöver en djupare förståelse av matematik för att bygga vidare till högre nivåer och att gammaldags tråkiga miljöer som bibliotek med uppslagsböcker hjälper barn att söka strukturerat efter kunskap som de sedan har nytta av på internet.
Jag tror också att alla barn vill lära. Om man har en passion för sitt ämne och kan förmedla varför man tycker det är så spännande så kittlar det barnens nyfikenhet. Jag tror att det är viktigt redan på låga nivåer för att eleverna ska vilja lära sig mer. Om man som lärare har stor kunskap i sitt ämne är man trovärdig och älskar man sitt ämne så smittar det av sig. När det gäller att börja tidigt så handlar det just om att fånga upp den där nyfikenheten och kreativiteten direkt när den dyker upp hos det lilla barnet och låta dem erfara kicken av att ha förstått något som kan leda till nästa nivå. Om man gör det tidigt så tror jag at den erfarenheten bär genom skolan. Jag tycker små barn ska ha massor av tid för fri lek men jag börjar mer och mer uppskatta här att man redan från 2.5 hjälper barn att koncentrera sig tillsammans och lära sig saker i mer oragniserad form.
Jag håller inte alls med Caliningrad om behovet av diciplin dock för så små barn (Jag tror att dialog är bäst med större barn ocskå). Det är väl det som skrämmer mig mest med Belgiska skolor. Här finns skamvrån kvar på många platser och även om det är förbjudet för lärare att använda fysiska bestraffningar så förekommer det fortfarande.