• Fridayyy

    Emetofobernas tråd 5

    Här fortsätter vi stötta varandra i vår spyfobi. Vill man så får man vara anonym!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-01-13 21:31
    Eftersom många redan mår dåligt vill vi inte ha kommentarer om vks-kurvan eller länkar från otäcka tidningsartiklar och liknande i denna tråd. Gärna mer positivt pepp!

  • Svar på tråden Emetofobernas tråd 5
  • Frosk

    Välkommen :)

    Jag lyckas på nåt sätt "gömma" min fobi när barnen är dåliga. Jag talar lugnt, klappar på ryggen och gör vekligen vad jag kan för att inte visa att jag är livrädd och har panik och försöker mer eller mindre hålla andan. Det värsta kommer efteråt, då kan jag inte sova, vågar inte äta, kroppen spänner sig så jag skakar osv. Vi är iaf två så sambon är den som får torka kräks om det kommer på golvet.

  • Frosk

    Jag syr också barnkläder :) men inte så mkt att jag säljer och så..

  • nicely
    Anonym skrev 2010-10-17 19:37:27 följande:

    Här har ni en till som har emetofobi och det är jätte jobbigt. =(
    Jag har ett barn och det är jätte jobbigt om barnet blir magsjuk. Eftersom jag var ensamstående så jag tog hand om honom varannat vecka och när han blev magsjuk så jag fick panikångest och ville bara dö. Jag kunde inte ens ta och duscha honom för jag blev väldigt knäpp i huvudet. Jag mådde väldigt dåligt. Jag ville ju ta hand om mitt sjuka barn. Men kunde inte göra det. Två vänner kom och hjälpte mig, sen dess har jag mått jätte dåligt för jag inte kunde ta hand om honom. Det hände för några år sedan. Sen dess har han bott hos hans pappa heltid och han är hos mig på helger efter det som hände. Jag hamnade på rätt psyk denna natten.
    Jag är väldigt ledsen och mår jätte dåligt för denna natten. Gör det fortfarande. Men jag är glad att jag kan ha honom hos mig nu också för jag kan ta hand om honom. Jag är glad för jag känner mig som en mamma. Riktig mamma. Jag gör mitt bästa och jag kämpar emot min kräkfobi. Jag har panikångest och är sjukskriven pga min kräkfobi. Känner mig så kass. Känner mig så kass mamma. Jag skäms för den jag är så att jag är anonym. Jag är rädd att folk ska hoppa på mig och säga att jag är dålig mamma.

    Hur gör ni när era barn blir sjuka? Jag vill vara världens bästa mamma och ta hand om mitt barn när han är sjuk.
    Hjälp mig. :(


    Välkommen! Du är inte en dålig mamma. Du gör det du klarar av.

    Och du ska veta att du inte är ensam.
    Min man har fått uppgiften att vara den starka och ta hand om allt, iallafall finnas där hela tiden och hjälpa mig klara av situation, vilket jag oftast gör. Jag får panik precis när det händer sen handlar jag bara som en robot, fixar ordning allt och efter barnet har duschat, bytt, tröstats osv. kommer paniken. Då skakar jag, gråter och får enorm ångest! Jag sover inte, äter inte utan bara väntar på att bli sjuk. Blir orolig i hela kroppen och hjärnan bara maler på om magsjuka, fick jag kräk på mig, är jag smittad, när kommer jag kräkas osv.

    kramar
  • Avelyn
    Anonym skrev 2010-10-17 19:37:27 följande:

    Här har ni en till som har emetofobi och det är jätte jobbigt. =(
    Jag har ett barn och det är jätte jobbigt om barnet blir magsjuk. Eftersom jag var ensamstående så jag tog hand om honom varannat vecka och när han blev magsjuk så jag fick panikångest och ville bara dö. Jag kunde inte ens ta och duscha honom för jag blev väldigt knäpp i huvudet. Jag mådde väldigt dåligt. Jag ville ju ta hand om mitt sjuka barn. Men kunde inte göra det. Två vänner kom och hjälpte mig, sen dess har jag mått jätte dåligt för jag inte kunde ta hand om honom. Det hände för några år sedan. Sen dess har han bott hos hans pappa heltid och han är hos mig på helger efter det som hände. Jag hamnade på rätt psyk denna natten.
    Jag är väldigt ledsen och mår jätte dåligt för denna natten. Gör det fortfarande. Men jag är glad att jag kan ha honom hos mig nu också för jag kan ta hand om honom. Jag är glad för jag känner mig som en mamma. Riktig mamma. Jag gör mitt bästa och jag kämpar emot min kräkfobi. Jag har panikångest och är sjukskriven pga min kräkfobi. Känner mig så kass. Känner mig så kass mamma. Jag skäms för den jag är så att jag är anonym. Jag är rädd att folk ska hoppa på mig och säga att jag är dålig mamma.

    Hur gör ni när era barn blir sjuka? Jag vill vara världens bästa mamma och ta hand om mitt barn när han är sjuk.
    Hjälp mig. :(


    Säger som de andra. Du är ingen dålig mamma!  Vi är som vilka mammor som helst fast med kräkfobi. Mina äldsta två barn är så stora nu att jag kan prata med dem om fobin. De är inte ett dugg rädda själva. De skrattar åt mig i bland ( på ett snällt sätt ) och försöker förstå mig fast de inte kan. Min elva åring brukar fråga om jag känner för magsjuka som han gör för spindlar. Jag brukar säga " ja ungefär ".

    När mina barn blir dåliga är prio ett att duscha barn, byta kläder på dem, starta tvättmaskin, lägga ut allt de kommit " smitta " på tills tvättmaskinen är ledig. Bädda rent i säng, sätta barnet framför film med handdukar runt om. Moppa med klorin, vädra, tvätta av mig, byta mina kläder och sprita mina händer. Jag tar helst hand om det själv. Min karl som inte är emetofob slarvar med sanerandet, då gör jag det hellre själv.  Jag kan inte äta eller sova under tiden. Jag ser till att mitt barn får tröst, uppmuntran. vätska och rent omkring sig. Dock inga kramar.. när barnet sover sitter jag framför sme och bönar om stöd. När barnet tillfrisknat väntar jag på nästas tur. Jag brukar sova utanför barnens rum tills faran är avblåst för att ha kontroll över sitsen. Hemskt och ångestfyllt, men jag har överlevt.
  • Anonym

    Tack allihopa. <3
    Känner mig verkligen hemsk mamma när jag inte kunde ta hand om mitt eget barn när han blev sjuk. Jag ville bara dö. Sist han blev sjuk så var hans pappa med oss på besök. Så han tog med honom hem och jag sanerade allt, städade hela toaletten med klorin och använde handskar och sen duschar jag och spritar ner händerna och är väldigt noga, jag städar överallt i lägenheten och spritar ner handtaget och så.

    Sen kan jag inte heller äta eller sova. Jag räknar timmar och magen börjar bråka eftersom jag inte ätit och sovit dåligt. Så jag tror det är ms.

    Det är så jobbigt, jag är så trött på folk som inte förstår. Dom säger; det är inte så farligt att kräkas. Men dom har ju inte fobi för det. Så det är lätt för dom att säga det.

    De jag mest är rädd för är att bli sjuk själv och även att i min närhet blir sjuk. Jag är mest rädd att bli smittad alltså.

    Hur gör ni på vintrar? Käkar vitpepparkorn? Jag äter de och är supernoga med handhygien när jag varit utanför dörren och innan vi ska laga mat/äta och så. Och har alltid en handsprit i handväskan och använder de flitigt så mina händer är snustorra på vintrar. Och spricker massor. Inte roligt men hellre spruckna händer än ms.....

    Tack för ni finns och lyssnar! Känns skönt. :)

    Kram på er

  • Grönsiska
    zasata skrev 2010-10-16 19:38:21 följande:
    fast stämmer inte här :(
    när min mamma fick canser sa jag "ja tur det inte är magsjuka" :o
    Man kan reagara så olika, det är ju dessutom svårt att ta till sig en sådan diagnos fullt ut, det blir ju en chock. Här handlar det också om cancer hos en anhörig på makens sida. Diagnosen är väl rätt ok tror jag, vi vet inte så mycket. Så fort mina tankar börjar skena iväg angående VKS mm tänker jag bara snabbt "det finns värre saker" och stoppar tankarna där, barnen få numera pilla på saker ute, krypa runt på golven i affären om det är det som funkar för att de inte ska illvråla av uttråkning och jag får inte panik om de tar på handtaget på kundvagnen eller kör med ratten i bilvagnen och sen stoppar fingrarna i munnen, jag spritar inte deras händer för jämnan och vi bjuder hem andra barnfamiljer mm. Just nu känns det bättre att lägga fokus på annat än oro. Blir de/vi sjuka så tar jag paniken då, inte i förskott har jag lovat mig själv och hoppas på att in man är förstående och stöttande då i alla fall.

    Med risk för dum fråga ifall du berättat om det tidigare, men hur har det gått för din mamma?
  • Grönsiska
    Anonym skrev 2010-10-17 23:28:52 följande:
    Tack allihopa. <3
    Känner mig verkligen hemsk mamma när jag inte kunde ta hand om mitt eget barn när han blev sjuk. Jag ville bara dö. Sist han blev sjuk så var hans pappa med oss på besök. Så han tog med honom hem och jag sanerade allt, städade hela toaletten med klorin och använde handskar och sen duschar jag och spritar ner händerna och är väldigt noga, jag städar överallt i lägenheten och spritar ner handtaget och så.

    Sen kan jag inte heller äta eller sova. Jag räknar timmar och magen börjar bråka eftersom jag inte ätit och sovit dåligt. Så jag tror det är ms.

    Det är så jobbigt, jag är så trött på folk som inte förstår. Dom säger; det är inte så farligt att kräkas. Men dom har ju inte fobi för det. Så det är lätt för dom att säga det.

    De jag mest är rädd för är att bli sjuk själv och även att i min närhet blir sjuk. Jag är mest rädd att bli smittad alltså.

    Hur gör ni på vintrar? Käkar vitpepparkorn? Jag äter de och är supernoga med handhygien när jag varit utanför dörren och innan vi ska laga mat/äta och så. Och har alltid en handsprit i handväskan och använder de flitigt så mina händer är snustorra på vintrar. Och spricker massor. Inte roligt men hellre spruckna händer än ms.....

    Tack för ni finns och lyssnar! Känns skönt. :)

    Kram på er
    Du är ingen dålig mamma. En fobi är en fobi, väldigt svårt att styra över. Om jag uppfattat dig rätt är du lite bättre nu?
  • Avelyn
    Anonym skrev 2010-10-17 23:28:52 följande:
    Tack allihopa. <3
    Känner mig verkligen hemsk mamma när jag inte kunde ta hand om mitt eget barn när han blev sjuk. Jag ville bara dö. Sist han blev sjuk så var hans pappa med oss på besök. Så han tog med honom hem och jag sanerade allt, städade hela toaletten med klorin och använde handskar och sen duschar jag och spritar ner händerna och är väldigt noga, jag städar överallt i lägenheten och spritar ner handtaget och så.

    Sen kan jag inte heller äta eller sova. Jag räknar timmar och magen börjar bråka eftersom jag inte ätit och sovit dåligt. Så jag tror det är ms.

    Det är så jobbigt, jag är så trött på folk som inte förstår. Dom säger; det är inte så farligt att kräkas. Men dom har ju inte fobi för det. Så det är lätt för dom att säga det.

    De jag mest är rädd för är att bli sjuk själv och även att i min närhet blir sjuk. Jag är mest rädd att bli smittad alltså.

    Hur gör ni på vintrar? Käkar vitpepparkorn? Jag äter de och är supernoga med handhygien när jag varit utanför dörren och innan vi ska laga mat/äta och så. Och har alltid en handsprit i handväskan och använder de flitigt så mina händer är snustorra på vintrar. Och spricker massor. Inte roligt men hellre spruckna händer än ms.....

    Tack för ni finns och lyssnar! Känns skönt. :)

    Kram på er
    Jag gör inte något speciellt på vintrar. Jag tvättar mig med tvål och vatten som vanligt. Fram tills vi har magsjuka hemma, då spritar jag mig konstant och tvättar händerna.. då blir jag tillslut sårig om händerna. I övrigt för egen del är jag nog inte mer noggrann med händerna än jag är annars. Jag har aldrig fått magsjuka som vuxen via andra än mina egna barn, så på det viset är jag ganska orädd.  Jag har alltid handsprit hemma och klorin, men det nyttjas först när vi fått eländet. ( Eller om det går på dagis/skola)

    Jag är rädd att bli smittad själv, men allra mest rädd för att min partner ska få skiten.. det ger mig än mer ångest.
  • Anonym
    Grönsiska skrev 2010-10-17 23:37:37 följande:
    Du är ingen dålig mamma. En fobi är en fobi, väldigt svårt att styra över. Om jag uppfattat dig rätt är du lite bättre nu?
    Tja, svårt att säga. Jag blir lika panikslagen när det är någon som har ms. Jag gör allt för att undvika det och jag blir nervös om mitt barn blir sjuk. så det är svårt att säga om det är bättre. =(

    Tack, snälla du. Önskar att allt fler förstår som ni gör.
  • Anonym
    Avelyn skrev 2010-10-17 23:38:43 följande:
    Jag gör inte något speciellt på vintrar. Jag tvättar mig med tvål och vatten som vanligt. Fram tills vi har magsjuka hemma, då spritar jag mig konstant och tvättar händerna.. då blir jag tillslut sårig om händerna. I övrigt för egen del är jag nog inte mer noggrann med händerna än jag är annars. Jag har aldrig fått magsjuka som vuxen via andra än mina egna barn, så på det viset är jag ganska orädd.  Jag har alltid handsprit hemma och klorin, men det nyttjas först när vi fått eländet. ( Eller om det går på dagis/skola)

    Jag är rädd att bli smittad själv, men allra mest rädd för att min partner ska få skiten.. det ger mig än mer ångest.
    Okej. Jag har bara blivit smittad via mitt barn, bara en gång. Sen va jag sjuk en gång men då va de nog någon därute som smittade mig. Jag var inte så noga med handhygien när jag var  yngre. Men efter jag fått barn så är jag mer noga och använder handsprit. Nu gör jag det fortfarande även om jag varit ute. Det är kanske tvångstankar, för när jag tvättat händerna med vatten och tvål, tänker jag att det finns kvar smitta runt omkring så jag tar handsprit sen är jag lugn.

    Jag är oxå rädd om min sambo blir sjuk. Vi har varit tillsammans i mer än ett år och bor tillsammans och är orolig om han skulle få det. Han har inte kräkfobi och säger att han inte varit ms på fleeera år fast hans mamma och syster haft det men han och hans pappa klarat sig. Så han kanske är immun. Lyckost!
Svar på tråden Emetofobernas tråd 5