Emetofobernas tråd 5

Du ÄR fullkomligt normal... Men jag förstår vad du menar...
Ta kontakt med en psykolog och berätta precis om hur du känner....

Jag börjar känna av min magkatarr. den brukar komma varje år vid denna tiden och hålla i sig till det blir vår... Hoppades på att jag skulle slippa den för en gångs skull. Men icke...

Vet att fler här inne har magkatarr, vad gör ni för att lindra symtomen?

Det brukar hjälpa mig att äta lite och ofta. Små tuggar av knäckebröd utan något på lite då och då. Små klunkar vatten emellanåt. Micrad vetekudde på magen och en bra film. Dagtid korta promenader i frisk luft.

jag vet, men det känns ändå liksom... jobbigt!

ska hem till familjen på permission imorgon (idag)..
syrrans svärföräldrar är där, aldrig träffat dom förr. ska bli kul, men samtidigt lite jobbigt med tanke på min jäääkla fobiskit! vill helst av allt bara gömma mig under täcket och gråta eller något.
önska mig lycka till...

På nåt sätt är jag aldrig rädd när jag är med min familj (min mamma, pappa och syskon), jag känner mej trygg med dom.. Kanske är det för jag vet att dom aldrig skulle smitta oss med flit. Däremot har jag ångest varje gång jag träffar min mans familj och släkt eftersom han syster smittat oss med vinterkräksjukan 5 gånger från Dec - maj ett år...
Det har gått så långt att förra året vägrade jag fira jul med dom ( vi firar jul först med hela min mans släkt på hans mammas sida helgen innan julafton och sen en gång till med hans pappas sida  juldagen) och det blev ett jäkla liv. Vi åkte dit juldagen sen...
Nu har vi massa firande med den släkten framför oss...mitt i den värsta tiden! Det är dop, sen ska det vara släktkalas och sen jul...SUCK!!

Middiz,

Önskar jag kunde känna mig så trygg med min familj och vks. Min familj ( utöver sambo och barn) tycker magsjuka är enkelt och lättsamt. De stannar aldrig hemma 48 timmar efteråt. De kan bjuda hem folk dagen därpå lätt etc. Sist jag hade besök kom min mamma in med en proviva i högsta hugg.. Älskar dem alla massvis, men de har ingen förståelse för min fobi eller för att andra människor ( äldre, sjuka etc etc ) kan bli smittade och att alla inte tycker det är lättsamt. När jag var barn sa de alltid att jag var ensam att ha den fobi jag har.

vad härligt det låter. Vill oxå känna som du. Här är ångesten total. Fruktansvärt jobbigt.

hatar oxå jultider då man hälsar på allt och alla. Min äldre dotter fyller år i januari vilket känns som den värsta månaden på året. Hon ska ha sitt kalas oavsett min fobi. Massa ungar som tar på allt. Men det är bara att acceptera. Förra året var det massor med barn men ingen insjuknade i magsjuka.....satt på nålar i två veckor efter kalaset.
Efter alla besök vi har hemma så skrurar jag badrummet, spritar handtag mm. Världens städning. Helst vill jag inte ha folk hos mig alls förutom vissa som jag vet/tror inte bär smittan.

Hatar detta, förstör så mycket.

Vill bara presentera mig - har har ni en till emetofob.
Nu är vintern här och ångest börjar komma. Vi åker snart utomlands så har fixat barnvakt sista veckan så barnen inte ska vara på dagis - med risk för att bli sjuk i samma veva som vi ska åka.

Kram på er alla!

Vi överlever även fast det ofta inte känns så då man är mitt i det..

Åh jösses vad jobbigt! Känner då ingen som tycker det är enkelt och lättsamt (helt ofattbart att det finns de som tycker så), men ingen i min närhet är lika panikslagen som jag så förståelsen är låg. Jobbigt eftersom det skulle vara hundra gånger lättare att hantera situationen om man bara fick lite förståelse åtminstone, särskilt från familjen. Istället himlas det med ögonen och tonfallet blir lite hånande...inte kul.Jag tycker det är jobbigt att ha folk hemma vintertid (speciellt barnfamiljer) ifall de skulle bli sjuka här, lättare att besöka andra istället så kan man ju fly fältet om det skulle behövas