• frufri

    Jag VILL ju vara hemmafru/hemmamamma!

    Är det så svårt att förstå?

    Jag tycker det är väldigt trist att det blivit så nu att det nästan ses som nåt "fult" och svagt att vara hemmafru (eller hemmamamma om du gillar den formuleringen bättre). För mig har alltid familjen varit viktigast. Jag säger inte på något vis att man inte kan kombinera både karriär och föräldraskap, men det är inte vad jag vill. Jag trivs verkligen med att vara hemma :) 

    Jag blir lite irriterad när folk frågar "vad ska du göra sen då"? När jag berättar att jag är föräldraledig (21 veckors dotter). Varför måste jag ha en plan för sen? Jag är hemma och ska vara det så länge det går. Det är min plan! :)

    Finns det fler hemmafruar/hemmamammor här? Och då menar jag inte föräldralediga, utan ni som tänker eller åtminstone vill vara hemma lääääääänge!

  • Svar på tråden Jag VILL ju vara hemmafru/hemmamamma!
  • tuzzla

    Har bara läst Trådstarten:
    Vår minsting är nu 2,5 år och jag är hemmafru på heltid. Tänker så förbli ett bra tag till också!!!! Jag älskar att vara hemma, och inser hur tursam jag är som har den möjligheten!

    Får liknande kommentarer som TS redan fått, men i mitt fall kanske det är lite mer befogat. Alla ser ju att mitt barn inte längre är någon bebis och förstår väl att föräldrapenningen orimligen kan räcka så länge...
    Jag blir dock vansinnigt irriterad över såna kommentarer! SÅ längesen är det ändå inte som hemmafru var en vanlig sysselsättning.
    Jag har VALT detta. Jag VILL detta. Jag belastar inte samhällsekonomin det minsta. Är självklart inte inskriven på AF och får således ingen A-kassa (jo, folk har trott det!). Föräldrapenningen är slut sedan länge. Vårdnadsbidrag finns inte i min kommun. Jag VAB-ar aldrig och upptar ingen plats inom barnomsorgen.

    Jag blir förbannad när politiker ska komma och snacka om kvinnofällor!!! Visst, jag har säkert inte samma förutsättningar i min yrkeskarriär sen, men jag har fått ANNAT!!!!!!

    Vi har också två äldre barn, 13 och 10 år gamla. Det är en ynnest att kunna hjälpa dom med läxor och annat kring skolan direkt när dom kommer hem.
    På så sätt har ju dom kvällarna fria för umgänge med kompisar, träning eller att bara slappa om dom vill!

  • ango07

    Ingen jag känner är hemma med sina barn. De som har fått syskon till sina barn har det äldre på dagis. Jag börjar känna mig lite ensam Det är ont om äldre barn på öppna förskolan.  Kul att läsa att det finns andra som jag Som vill vara hemma...


    tuzzla skrev 2010-03-26 08:34:13 följande:
    Har bara läst Trådstarten: Vår minsting är nu 2,5 år och jag är hemmafru på heltid. Tänker så förbli ett bra tag till också!!!! Jag älskar att vara hemma, och inser hur tursam jag är som har den möjligheten! Får liknande kommentarer som TS redan fått, men i mitt fall kanske det är lite mer befogat. Alla ser ju att mitt barn inte längre är någon bebis och förstår väl att föräldrapenningen orimligen kan räcka så länge... Jag blir dock vansinnigt irriterad över såna kommentarer! SÅ längesen är det ändå inte som hemmafru var en vanlig sysselsättning. Jag har VALT detta. Jag VILL detta. Jag belastar inte samhällsekonomin det minsta. Är självklart inte inskriven på AF och får således ingen A-kassa (jo, folk har trott det!). Föräldrapenningen är slut sedan länge. Vårdnadsbidrag finns inte i min kommun. Jag VAB-ar aldrig och upptar ingen plats inom barnomsorgen. Jag blir förbannad när politiker ska komma och snacka om kvinnofällor!!! Visst, jag har säkert inte samma förutsättningar i min yrkeskarriär sen, men jag har fått ANNAT!!!!!! Vi har också två äldre barn, 13 och 10 år gamla. Det är en ynnest att kunna hjälpa dom med läxor och annat kring skolan direkt när dom kommer hem. På så sätt har ju dom kvällarna fria för umgänge med kompisar, träning eller att bara slappa om dom vill!
    Får många, många frågor om han går på dagis. När de hör att jag är hemma med honom, säger de, åh vad trevligt. Men samtidigt ser det ut som om de tycker att jag berövar honom något. Nu börjar jag nästan få dåligt samvete över att han inte går på dagis...
  • Honeyrose

    håller med ts. jag har tänkt att vara hemma med min dotter och framtida barn (om jag får fler) och jag har inte alls några planer på att arbeta efter... möjligtvis nåt "hobby jobb" men inte än på länge. jag tycker det är så synd att det inte verkar värderas så mycket att vilja vara hemma med sina barn. det är så mycket press på att man måste jobba. visst kanske många behöver jobba men tror visst att man kan klara sig ändå. vi har inte världens bästa ekonomi, ganska dålig faktiskt men vi gör det bästa av situationen för att jag ska kunna vara hemma med barnen

  • Leijne
    Honeyrose skrev 2010-03-26 17:08:05 följande:
    håller med ts. jag har tänkt att vara hemma med min dotter och framtida barn (om jag får fler) och jag har inte alls några planer på att arbeta efter... möjligtvis nåt "hobby jobb" men inte än på länge. jag tycker det är så synd att det inte verkar värderas så mycket att vilja vara hemma med sina barn. det är så mycket press på att man måste jobba. visst kanske många behöver jobba men tror visst att man kan klara sig ändå. vi har inte världens bästa ekonomi, ganska dålig faktiskt men vi gör det bästa av situationen för att jag ska kunna vara hemma med barnen
    Kul med fler som värderar hemmatid med barnen högre än pengar :).
    Jag har inga barn än, men bf om 2 veckor. Jag har tänkt vara hemma så länge som möjligt.
    Tycker som du att det är jättesynd att det inte verkar värderas så högt av de som inte väljer att leva på det viset. (Jag värderar t.ex inte de som väljer att jobba, mindre.)
    Ofta får man höra sånt som att man är lat och inte orkar jobba. Att det är konstigt att man på 2010-talet väljer att leva på sin man/sambo, att man som självständig kvinna borde försärja sig själv.
    Min sambo har inga som helst problem med att han kommer tillföra mest ekonomiskt. Han är helt och hållet med på det och vill lika mycket som jag att jag ska vara hemma. Förr hade inte kvinnorna något val. Men ni har vi det, och då tycker inte jag man är mindre självständig. När man SJÄLV VÄLJER detta.
    Är det bara ekonomin som styr om en kvinna är självständig?
    Jag är jätteglad att jag kommer ha möjlighet att vara hemma och själv bidra med det pedagogiska. 
     
  • Kakmonster
    LyckligtSlut skrev 2010-02-11 15:51:26 följande:
    Många som ska vara hemmafruar behöver inte räkna dagar. Man löser det ekonomiska inom familjen. Men vet ju inte exakt hur TS gör. Håller med TS. Också mitt mål, min dröm och min framtid. Folk spottar nästan på en när man säger det. Förstår inte vad som är så hemskt med att värna om hem och familj. Men skit i dem!
    Hej!

    Har inte läst alla inlägg, men jag håller med LyckligtSlut till fullo! Mitt mål, min dröm och förhoppningsvis min framtid också!

    Hejs!
  • Angel73

    åhhh vad jag med önskar att jag kunde vara hemma-mamma <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;och slapp följa livets mall, att få skriva mina egna regler.
    Vilken lycka att få upptäcka livet tillsammans i vår egen takt.
    Det jag önskar mig mest av allt just nu är mer tid, mer tid med barnen.
    Tänk att kunna leva som i en saga, att i sagan uppfinna magiska ord, kämpa mot drakar, dansa som prinsessor i en värld utan tid i en värld utan måsten.

    Ni som kan ta chansen!!



  • Angel73

    oj shit vad hände med inlägget ??

  • Margarit

    Min son på 1 år 9 månader (som jag planerar att vara hemma med åtminståne tills han fyller tre) är väldigt blyg. Fick idan höra för femtielfte gången att jag borde sätta honom på dagis så han tuffar till sig.

    Varför ska det vara så viktigt att vara så tuff och självständig i späd ålder? Blir så trött på detta ifrågasättande varför jag väljer att vara hemma.

    Jag tror fast på att han har det bäst hemma med mig just nu.

  • beccagranen

    Håller med, jag trivs jätte bra med att vara hemma! Det ör min pasion att ta hand om hemmet och min familj. Nu har mitt barn börjat på dagis (15h/veckan) och folk blir irriterade att jag "bara går hemma" eller ser mig som arbetslös, fast jag inte ens söker efter arbete. Det är en "ful stämpel" på att vara hemma om dagarna, fasten vi inte har några bidrag utöver barnbidraget.

  • beccagranen
    Margarit skrev 2010-03-28 21:26:44 följande:
    Min son på 1 år 9 månader (som jag planerar att vara hemma med åtminståne tills han fyller tre) är väldigt blyg. Fick idan höra för femtielfte gången att jag borde sätta honom på dagis så han tuffar till sig. Varför ska det vara så viktigt att vara så tuff och självständig i späd ålder? Blir så trött på detta ifrågasättande varför jag väljer att vara hemma. Jag tror fast på att han har det bäst hemma med mig just nu.
    Jag fick som förälder lite ångest över att mitt barn var för "kännslig" med andra barn. Han klarade inte av några motgångar (ex. om ett barn putter/tar han leksaker etc) utan backa undan direkt och kom gråtandes till mig. Så jag valde att ha honom på dagis från 2års ålder (15h veckan). Just för att han skulle få leka med barn i samma ålder och lära sig samspelet. Vi gick innan på ÖF 2-3ggr i veckan, men när han paserat 1,5 års ålder så fanns det inga jämnåriga kvar att umgås med på dagarna. Jag tyckte att det bromsade ner han utveckling när han lekte med barn som var mer än ett halvår yngre, inte minst så skiljer sig aktivitererna en hel del i åldern. Så dagis var helt perfekt att börja på för mitt barn i 2år åldern, det blir 3h lek om dagen som har gjort honom mycket starkare psykiskt. men allt beror ju på barnet själv samt vilket utbud av aktiviteter man har där man bor.
Svar på tråden Jag VILL ju vara hemmafru/hemmamamma!