cotton skrev 2010-09-21 19:20:09 följande:
er igenom i mina inlägg.
Jag hoppas också att vi får en möjlighet att snart utöka vår familj med ytterligare en familjemedlem. Vi har en mens att vänta in och sedan ska vi börja med FET och det är ett stort steg. Kanske för stort, men som sagt, någon gång måste man ta alla jobbiga steg, och då kan vi gå igenom allt det nu.
Kramar om er allihop och jag både hoppas och tror vi får massor av plus i tråden. Och då hoppas jag att vi ses på fika-trådar med våra sommar och höstbebisar längre fram.
Jag tror inte det behöver vara ett för stort steg att sätta igång med ett FET. Däremot kan du kanske komma att reagera, bli oväntat ledsen arg osv. Sorgen har ju olika faser och det kan svänga plötsligt. Men förmodligen är du medveten om det eftersom du verkar vara en klok kvinna
Var rädd om dig hursomhelst, och ta en dag i taget.
Calcaneus och Skrippo - håller tummarna för er imorgon! Vem vet Calcaneus, mirakel kan ju ske.
Jag testar bara ÄL på morgonen. Jag är inte så rädd för att missa att ägglossning skett, däremot att äggen slutar utvecklas - det är det som hänt två gånger tidigare, det har sett ok ut vid VUL men sedan har det plötsligt avstannat ochh ägglossningen har uteblivit. När det sker är det inget att göra åt den månaden. Så jag försöker hålla i mig och inte ringa i onödan, men längre än torsdag vill jag inte vänta. Ringer jag fredag morgon lär de ha svårt att trycka in en koll i schemat.
Går det inte den här gången får jag väl se om de låter mig pröva stimulerat FET igen. Knapra Progynon alltså. Vi hade det uppe till samtal i samband med att jag fick reda på att Pergotime var slut, men Torbjörn var inte så pigg på att sätta mig på det igen, eller på att köra minivarianten av IVF (spruta ett tag). Vi får se..
