EPT (Extremely Pre Term/Extremt mycket för tidigt född) Tråd 17

Ja, jag kommer inte riktigt ihåg vad jag tänkte. De körde in henne till mig när jag låg på operationsbordet och det jag såg var en liten, liten röd hand. Sedan kom min man ner till mig på BB med massa bilder i kameran och min tanke då var dels att hon var så röd och dels att hon var så extremt mager. Och att hon hade massa hår (som sedan försvann). 

Jag kommer ihåg allt det där ljusa håret på hela kroppen. Så sött. Hon hade en sträng av hår på ryggen så vi kallade henne för silverback (gorillahanarna som är silvriga på ryggen ni vet)  

Med tanke på snack om håriga ungar. Hur håriga är era prematurer i dagsläget ni som har barn som är nått år? Vet att Novah är fortfarande bra luden på rygg och armar. Väldigt ljust, tunnt, fint hår som säkerligen inte många lägger märke till, men jag själv ser det. Inte fullt lika luden som hon var när hon var pytte pytte, men det är fortfarande bra mycket.

Frila, har för mig jag läste någonstans att ett barn i v.28 har mer hår på ryggen än en fullvuxen gorillahanne Hurvida detta stämmer eller ej vet jag inte dock haha Så var ju bra passande smeknamn med Silverback

När vår son föddes så var min första reaktion att han lät! Jag var helt överväldigad över detta! Tydligen hade de hållt upp honom som hastigast innan de gick iväg med honom. Men det har jag inget minne av. Vårt första "möte" var strax innan han skulle åka upp på avdl 316! Och det var kärlek vid första ögonkastet! :)  Efter att man smält att han fötts så tyckte jag att han såg ut som en fågelunge med sin genomskinliga hy! Min sambo tyckte att han liknade en gammal gubbe med sin rynkiga lilla haka! Världens finaste "fågelunge och gubbe" såklart :)
Senare intog han mer och mer formen av en ailien! Nu ser han ut som han egentligen alltid har gjort, nämligen sig själv! :)

Första gången jag såg Edvin så var jag så narkospåverkad att jag inte ens minns det. Jag tänkte nog senare att han var förskräckligt liten och minns också att jag frågade om det var något fel på hans ögon. De var lite slutna i yttre ögonvrårna. Personalen förstod nog inte ens vad jag menade, det var nog så lite att de inte ens reagerade på det. De sa att han var helt normal... Hans öron var konstiga också, satt liksom fast bakåt, han kunde inte direkt vifta med dem. Det "lossnade" nog väldigt snabbt (några dagar kanske?) för jag har inget minne av att vi inte kunde tvätta bakom dem.
Sedan tyckte jag att han var ganska ful, men finast i världen (ni fattar, va?). Han var så mager (tillväxthämmad 34% på vikten, men inte något på längden) och uttorkad och då var han så extremt bildlik min gamle farfar som inte hade några tänder . Farfar var också sådär "uttorkad" och rynkig. Jag minns att jag sa till min man att jag ärligt inte kunde säga att jag tyckte att mitt barn var sött!
Edvin var också väldigt hårig när han föddes, minns att han hade massa hår i pannan t.o.m. Sedan försvann allt lagunohår (lär mig aldrig om det är så det heter) och han blev helt hårlös fram tills att han fick lite huvudhår. Han har varit ganska "fattig" på huvudhår fram tills han blev kanske omkring två år gammal. Numera har han riktigt barnhår, inte bebisfjun längre, och är helt hårlös i övrigt.

När Eira föddes tänkte jag att hon var liten, men inte så farligt liten som jag hade föreställt mig (ha, ha, hon var ju inte ens hälften så tung som Edvin var, vägde ju bara 422 gram och var 26,5 cm). Hon hade verkligen världens sötaste små händer som greppade mitt finger. Jag kommenterade hennes händer för alla jag pratade med  Hon var söt hela hon (enligt mig), men hennes ögon var ju slutna (och förblev det i 2½ vecka till) och de kändes lite alien-liknande. Jag funderade mycket på när hon skulle slå upp sina ögon för första gången och jag fällde nog en liten tår när jag såg hennes ögon för absolut första gången.
Eira hade absolut inte ett hår på hela kroppen när hon föddes, hon hade hud som en 22-veckors bebis och var alldeles plastig och lite röd med genomskinlig hud.
Efter någon vecka kunde jag säga att hon blev mer och mer lik Edvin för varje dag som gick (och det var inte bara det här "prematurutseendet"). Hon fick aldrig något lagunohår (det där ordet igen), men lite, lite hår på huvudet som jag trodde skulle bli ljust med mycket små skiftningar i rött.

hej alla, måste fråga om hur era barnvar runt vecka 38-39 med apner? min dotter är född i vecka 24+4 å vi kom hem för 2 veckor sedan var hemma 6 dagar sedan var det in igen 5 dagar, hemma 2 dagar sedan in akut igen, detta tar såå mycket på mina krafter...

Hej alla , jag har en fråga.
Jag har haft problem med Novalii när vi ska ut med vagnen.
För exakt 2 månader sen slutade hon andas när vi var ute , vi åkte då in till sjukhus och dom trodde då att det blåst luft ner i vagnen så hon dragit efter andan.
Efter det har jag varit väldigt försiktig och bara gått ut när vädret är optimalt ( lite vind och inte för kallt)

Men jag har inte vågat gå några längre rundor då jag blev så rädd när hon slutade andas.
Var iallafall på kontroll på Neo i går och berättade min oro för läkaren som sa att det säkert inte skulle vara några problem nu då hon ändå är 2 månader äldre.

Så idag var det super fint väder helt vindstilla och med en strålande sol.
Perfekt för en runda.
Vi hann inte mer än utanför dörren innan hon började låta som en kaffekokare fräsande och bubblande.
Hon blåder även salivbubblor ur munnen.
Det ser ut som att hon inte vill andas in luften och blåser ut den hon har.

Väldigt obehagligt är det iallafall , nu till frågan.
Är det något ni haft problem med?!
Om så är fallet har det växt bort?!

Det känns otroligt synd att inte kunna gå ut med henne , frisk luft behöver man ju lite då och då.

Ursäkta novellen , kram till er alla.

Fy i morgon är det Davids 1 års dag, men det blir inget kalas . Storebror har magsjuka. Har haft det sen i tisdags. Undrar när han ska bli frisk.

Livsglädjen-Du är inte det minsta galen eller nåt annat som startar trådar. Håller helt med övriga som kommenterat det.

Camizz-Vår dotter (född i v23+3) apneade mycket även efter att vi blev utskrivna. Hon hade svårt att samordna andning och mat. Så hon höll nog på så några veckor efter att hon var fullgången. I övrigt apneade hon inte utan bara i samband med måltiderna, men vi behövde aldrig åka in till sjukhuset pga av det utan kunde lösa situationen själva. Det var jobbigt.. men vi var ju iofs redan vana vid det sen sjukhustiden.

David 1 år i dag Grattis!