30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet

Ninni: Tack för omtanken söta du! Mitt VUL är på torsdag, vid lunch. Så då får jag äntligen veta.

TT: Usch, vännen. Jag förstår så väl din oro, som Ninni skriver har vi alla varit där. Men försök att inte ta ut nått i förskott nu. Vi har ju flera gånger sett att det oftast går vägen trots flytningar och t.o.m. stora blödningar. Se bara Mikes Bride. Hon hade ju en jätteblödning men allt var bara bra. Jag tänker på dig på torsdag och kommer att hålla alla tummar och tår jag har för att allt ska se bra ut. Nä det här med glassiga graviditeter är nog inteförunnat oss, tyvärr. Även om min nästa graviditet går utan komplikationer så kommer ändå den förbannade oron vara kvar hela vägen ut tror jag.

Jag har lovat mig själv att inte måla f*n på väggen utan vänta och se om ortopeden vill ge mig nån röntgen. Den läkare jag var hos i fredags är en allmänläkare och hon vågade inte ta ställning till vilken röntgen som är bäst. Jag kommer även att äta diklofenaken tills ryggen blir bra. För det är prio ett för mig nu. Det andra får vänta ett tag.

Hej på er!

Åh TT, kan bara instämma med Ninni och Icka. Känner så med dig. Förstår att du är orolig, även om du säkert vet hur vanligt det är med ofarliga färgade flytningar. I stort sett alla mina vänner som fött barn har någon gång under graviditeten haft någon liten blödning eller färgad flytning. Så skönt att det bara är två dar kvar till VUL. Ska hålla alla tummar för dig vid lunch på torsdag - massor av kramar!

Jemema: Styrkekramar till dig! Gör ett försök och skickar dig en hel dos med livsglädje nu

Pillan: Fy fasen vilken okunnig och okänslig kommentar! Bra gjort att förklara läget och sen släppa det!

Icka: Klart du får fundera och oroa dig för din rygg! Men jag håller med de andra, internet kan verkligen ge en skev bild. Låter klokt att fråga ortopeden.

Bettan: Hoppas på sen ägglossning för din del!

Ego: Själv gjorde jag gravtest i morse, trots att vi inte ens har försökt pricka ägglossningen denna månad, och trots att jag rent logiskt tycker att det är bra att inte bli gravid igen förrän provsvaren kommer (om tre veckor)... Men huvudet och hjärtat är inte alltid helt överens, så blev ändå besviken och ?tom? när det blev endast ett streck. Har gått och mått illa i ca en vecka, så trodde att det kanske skulle vara nån därinne ändå Ja, ja, illamåendet kommer säkert att vara puts väck så fort mensen kommer i alla fall.

Liss: Hur det än är så hoppas man så varje månad trots att man vet i hjärtat att det skulle vara bäst om det inte är nått. Jag har samma funderingar jag. Det kan ha tagit sig här, hade sex tre dagar innan äl, men jag vill helst (hur dumt det än låter) ha svar på mina prover först + att jag vill ha ryggen mer i ordning. Skickar en supervarm hård kram till dig.

Tack för stöd och pepp tjejer, ni är bäst! Jag ska försöka göra som icka och inte ta ut nåt i förskott, om än det är svårt.

Kram till dig liss, den där avsaknaden av plus river verkligen i själen.

TT: hur känns det i dag? Fortsätter hålla tummarna inför ditt vul på torsdag!

Liss: förstår besvikelsen. Det spelar liksom ingen roll vad huvudet säger, man hoppas i alla fall. Skickar kramar till dig.

Ego: här är det äl-tid igen. Otroligt hur fort tiden kan gå ibland... tiden mellan mens och äl går i raketfart medan tiden mellan äl och mens nästan står still. Nu är det i alla fall äl och jag och sambon har samma diskussion som vi har haft otroligt många gånger innan: "skulle vi i huvud taget ha sex om det inte var för att vi vill ha barn?". Jag har i princip ingen lust resterande del av månaden och jag vet faktiskt inte vad jag ska svara sambon. Jag kan ju liksom inte lova att problemet går över då vi äntligen lyckas få barn. Det KAN ju vara så att man faktiskt har tappat lusten till varandra under tiden, utan att ens veta om det eftersom man är så fokuserad på barn. Fattar ni vad jag menar?

Hej alla,

vet inte om ni har lika svårt som jag för Katrin Zytomierska. Brukar aldrig läsa hennes blogg men fick på jobbet höra om vad hon skrivit i sin blogg ang. graviditet och missfall. Var bara tvungen att läsa det själv och känner att jag bara måste dela med mig om vad människan skriver:

"Appropå att skaffa barn så ska vi prata lite om det också. För det är typ erat fel att jag är gravid era jävla as. Varje gång som jag skrivit i bloggen att jag en dag ska skaffa barn så har ni bombarderat mig med "Det är inte bara att skaffa..." "Det är svårt att bli gravid" "Du kanske inte kan bli gravid" "Det tar ett år för kroppen att återställa sig efter p-piller". Alla ni som skrivit det här till mig genom åren kan dra åt helvete. Det finns ju fan inget lättare än att skaffa barn. Men det är som allt annat. Det har med personlighet och inställning att göra. Samma med missfall. Erika, Novas mamma och min mycket speciella vän, är också gravid! (Så nu får Nova två syskon helt plötsligt! Ha ha! Lattjo!), sa något tänkvärt till mig härom dagen. Hon sa "Katrin, tjejer som du och jag får inte missfall för vi skulle inte ta det så hårt. Vi ororar oss inte." Helt rätt. Det är samma med utbrändhet. Det händer bara de svaga.

Eftersom jag tror på ödet så har jag valt att inte göra några test. Blir det en mongis så har jag och Bingo bestämt att den ska heta Mongis. Är inte det kul?! Och blir det en Mongis så gör det inget alls. Jag tror att det är kul med mongisar! Och både jag och Bingo är ju nästan mongisar ändå så nån typ av mongis blir det hur som helst."

Är det inte underbart så säg att en sån människa blir gravid....? *suck*

Liss, beklagar minuset Hoppet lämnar en aldrig... *kram*

Sanne, den där Katrin är en riktigt hemsk människa. Hur kan man uttala sig så?? Hon har ju ingen aning om vad hon pratar om

Ninni, usch och fy för äl-sex... Jag har också känt så, på den tiden vi trodde att vi kunde bli gravida spontant  Men om man ska säga nåt positivt med att göra IVF så är det att man faktiskt har sex för att man känner för det och inte för att man ska "göra barn". Sexlusten kommer att komma tillbaka, ni älskar ju och åtrår varandra. Men det här äl-sexet pajjar romantiken mer eller mindre, så är det för alla par, tyvärr. Min psykolog sa att många par måste jobba för att få tillbaka ett normalt sexliv när babyverkstan är slut. Så tvivla inte på er kärlek och åtrå!! Den finns där nånstans

icka, hoppas verkligen inte att det är en reumatisk sjukdom... samtidigt som det hade varit skönt att få en diagnos!! OM det är på det viset så kanske det finns någon behandling som inte påverkar fertiliteten?

TT, förstår verkligen din oro *styrkekramar*

Tack för all omtanke! Idag är det en ganska bra dag, har haft en liten mini, mini, pytte ytte flytning, men den var så liten så den räknas knappt. *Försöker tänka positivt*

Katrin... Hon är ieg. nte ens värdig en kommentar... Tyvärr kan ju vilken idiot som helst bli med barn, medans världens bästa tjejer kan få kämpa i evigheter.

Ninni: Jag tror att det blir lättare att jobba på sitt sexliv när man inte har pressen på sig så som under äl-bim karusellen. När man väl har sin efterlängtade krabat så kan man fokusera på varandra, på lusten å njutningen, utan att det finns ett enda krav i världen. Då kan man nog hitta tillbaka igen.

Tack för kramar och omtanke! Nu har jag - tror jag - släppt det för den här månaden i alla fall, så nu är det bara att vänta på mensen. Får se hur vi gör nästa månad, kommer ju troligen inte hinna få provsvaren innan nästa äl heller...

Ninni: Håller med de övriga. Tror att lusten finns där vilande någonstans under ytan. Det är en sådan pressande situation vi befinner oss i, med "måste-sex" och annat romantikdödande. Här har vi varit rätt otajmade under babyverkstadsperioderna. Jag har liksom du egentligen bara haft riktig lust kring äl. För mannen har det varit precis tvärt om, han tycker att det är jättejobbigt med pressen kring äl och tappar ofta lusten då, men är betydligt mer sugen än mig resten av månaden. Så vi har testat att jag inte berättar exakt vilken dag äl är utan i stället "förför" honom när det är dags, funkar hyfsat Och sen om jag inte är så sugen andra perioder så gör vi annat för att vara nära som att massera varandra, klia på ryggen, kramas och så. Ibland händer det att kroppen vaknar till liv då just för att man känner att det är mysigt att bara vara nära. Ibland inte. Oj, då blev långt det här... Vad jag egentligen tänkte säga var att det kanske är bra att inte fokusera så mycket på själva sexet. Om ni inte är sugna, gör nåt annat för att vara nära! Så länge man pratar, har roligt och fortsätter att vara nära, ta på varandra och gosa så tror jag att man fixar även en sådan här pärs!