Nr 2 med BF början av oktober, ngn som vill följa med?

då skall jag ringa honom! Vad tar han?

Tänka att man oroar sig fastän man redan varit m om detta förut... Märkligt tycker jag (jag oroar mig mer nu nästan än tidigare... )

E på jobbet, inte kul.....

KRAMAR!!!!!!!

ja jag är skit orolig, och idag är jag så svullen, visst kan gå runt och hålla in magen men orka! jobbar ju 6 timmar med, Tog på mig en stooor tröja och pratar om godis hela tiden, undra om dom mistänker något.. nån mer som börjar få problem med sina kläder?

nu har 2 tjwejer på jobbet kommit på att jag är gravid

Hej tjejer!

Zasata, hur lyckade de komma på dig?? Känns det OK?

Här är det inga större förändringar. Fortfarande illamående som kommer och går. Jag är också svullen! Och öm. Det är redan jobbigt att ha mina byxor. Jag hade mina vanliga kläder till v.15 förra grav. Nu känner jag för att börja med mamma kläder snart, så jag kan släppa ut magen

Jag känner även av i ryggen, i svanken. Någon mer? Kan det bero på graviditeten?

Imorgon ska jag göra vul. Det är med blandade känslor... Rädd att det ska visa att den är död. Men samtidigt är jag ju jätte förväntansfull över att få se hur det ser ut därinne! Den huvudsakliga anledningen är för att kolla i vilken vecka jag är i. Håll tummarna imorgon!

Kram!

zasata: Hur kom de på det?? På mitt jobb har ingen sagt något, men jag är rätt stor fån början så det är nog inte det första man frågar...

Vi har börjat berätta för lite familj nu. Förra helgen var vi o hälsade på mannens bror som fyllde 30. Vi åkte buss o kunde ju rent teoretiskt dricka sprit, men jag ville egentligen inte berätta för dem eftersom de nyligen varit tvugna att avbryta en graviditet i v 20 pga grava fosterskador. Först skulle vi skåla i champagne o då tog jag en halv klunk o bytte sen glas med maken efter en stund. När jag inte tog vin till maten sa svärfar "men du brukar väl tycka om vin?" Ja, svarade jag o sen slutade frågona.
Efter att vi hade åkt (vi skulle inte sova över) så började de diskutera om jag var gravid (motstridiga alkoholintag hade ju förekommit). Då hade min svägerska tydligen blivit jätteledsen. Detta fick vi veta i fredags när vi berättade för mina svärföräldrar.

Det känns jättejobbigt att någon annan är ledsen för att jag är gravid. Jag förstår att hon mest är ledsen för att de förlorade ett barn som hon så gärna ville ha, men det är ändå jobbigt. Mitt beslut att inte berätta på 30-års festen kändes rätt, men när sen de andra började spekulera blev det ju fel ändå....

vi pratade om att chefen var från England och då sa jag wow då kan jag ju inporetera barnvagn åt mig! Då sa den ena tjejen, Skall du ha barn? vilket jag försökte förnkeka, men då såg hon i min blick. Sen fråga jag henne varför hon trodde det, då hade hon glömt av att jag hade ett barn