Tråd 2 för oss som är rädda både för snitt och vaginal förlossning

Apan: Tack för ditt svar!! Ja just nu så är man ju så jäkla fokuserad på själva snittet att man nästan glömmer hur livet efter ska bli. Vill helst inte heller ha morfin efter pg a rädsla för illamående men man får väl se hur ont man har kanske. De erbjuder visst typ diklofenak och alvedon efteråt så de kanske inte ens erbjuder morfin.

På vilket sätt tycker du att smärtan kändes efteråt? Var det en brännande känsla när du rörde dig eller var det liksom molande hela tiden? Hatar mensvärk (har olidlig mensvärk i vanliga fall) och det känns som jag inte vet vart jag ska ta vägen ibland. Är rädd för att det ska kännas så så att man bara ligger och vrider sig av smärta flera dygn...

Hur länge stannade du kvar på sjukhuset? Många frågor

Min jordmor sa att de tar ca 3-5 minuter från att de börjar tills barnet e ute.

Det tar bara några minuter för bebis att komma ut men sen atar det ca 30 minuter att sy igen alla 7 lager.

Det är sant, man känner beröring, för mig kändes det som läkaren drog ett finger på magen när han skar. Men det gjorde absolut inte ont!

Ont tror inte jag heller att det gör, men det verkar extremt obehagligt

Ärligt så var det lite så....men vi löste situationen genom att sjunga högt tillsammans jättemysigt och när barnet är ute har man så mycket annat att tänka på än vad de gör bakom skynket. Så de är bara de där ca 2-3minutrarna som är lite obehagliga. Sen tror jag mycket är inbillning också!.....tror man stenhårt att man svävar så kännsdet ju så

mmm, kanske det. Den dagen det blir aktuellt så vill jag ju inte missa mitt barns födelse genom att vara sövd, samtidigt så skrämmer det mig nåt enormt att vara vaken när de skär o rotar i mig

Nä, nu ska jag titta på tv en stund

Du kommer knappt märka det kommer gå skitbra

Titta på TV du

milesdavis: säkert måste du vara beredd på att få ganska stark mensvärk av eftervärkarna också. Dom har man ju oasvett hur man föder. Jag hade panodil, diklofenak och värme / tens mot eftervärkarna. Det värsta är över inom en så där 5 dagar i alla fall. Tydligen (fast jag minns inte) är det lindrigare första gången man föder och blir värre som omföderska.
En bra grej med att skippa morfin är ju att bebisen kan bli lite slö och sugsvag av det. Fast jag skulle hellre ta det än att ha för ont, för det är ju inte farligt bara lite förslappande eller vad man ska säga.

Får man lugnande innan KS? Isåfall vad brukar vara det vanligaste?

Jag snittades ju på DS för 2 v sen och idag är jag lika rörlig i kroppen som jag var innan grav (om än att man inte rör sig på samma sätt då man måste ta det lugnt i några veckor till men poängen är den att jag nu KAN röra mig bra igen)

Jag skrattade och pratade under hela snittet, tyckte att det kändes lite sjukt liksom att ligg där bakom ett skynke medan några skar i min kropp. jag bad de säga vad de gjorde för ngt men det ville de inte (jag vet jag e lite knäpp men tror det e en arbetsskada)

ryggbedövningen var lätt att sätta då jag e överrörlig i kroppen och även som 9 mån grav kunde jag dra upp knäna mot bröstet så de var mkt nöjda m mig och det gick därmed jättesnabbt att lägga bedövningen, dock tog den inte så högt som den skulle så de fick sänka ned huvudändan av sängen så att den skulle ta högre upp - det kändes lite läskigt faktiskt och jag fick blotrycksfall och svårt att andas men de sa att det var ok en en kort period så då blev jag lugn igen...

på uppvaket så fick jag jättelågt blodtryck och fick ligga lite längre än brukligt, känd emig rätt så yr och flummig faktiskt men så fort det stabiliserats så var allt bra igen och vi fick komma upp på avd.

ja snittades efter kl 14 och kl 19 samma dag var jag uppe o gick samt satt och åt middag  - hel skumt att man klarar av det så snabbt! det gjorde ont det drog i snittet och magen värkte rejält som om man gjort alldeles för många situps/crunches (har du ngn gång som otränad anlitat en personlig tränare och kört ett pass så vet du vad jag talar om = tortyr)

på DS får man alvedon och dexofen i kombination att ta var 6:e timme och det behövdes, råkade sova över en timme och vaknade av smärta dag 2...

det bästa man kan göra för läkningen är att röra på sig så jag var uppe o gick mkt, dock gjorde det ondare av det men det är ju också en påfrestning på snittet eftersom att magen ff är så pass stor.

dag 2 när jag åkte hem så fick man inte med sig ngt recept på smärtstillande utan man uppmanades att köpa voltaren 25mg på apoteket - receptfritt och ta det m en alvedon vid behov. gjorde det riktigt ont fick mn dubbla dosen men inte mer än så. jag körde så i totalt 1 vecka sen slutade jag m smärtstillande.

i helgen så sprack mitt ärr upp på ena sidan så där läcker det nu lymfa (sårvätska) på andra sidan ärret så har jag en glipa sen snittdagen - de sydde dåligt - så jag går hos ditriktsköterskan och får det tvättat och omlagt var 3:e dag.  ingen infektion än så länge men man måste hålla ögonen på det så länge som det läcker (det känns inte, bara syns)

Det jobbiga m snittet tycker jag är det  häng man får över det på magen. nu är jag överviktig och det hjälper ju till förstås men ändå, det e inte snyggt och absolut inte bekvämt, tycker att det känns lite tungt och har gärna på mig stödjande mormorstrosor - de e underbart sköna! (och jag som annars alltid har string, haha)

det sköna m snittet är att jag mådde så mkt bättre efter det än vad jag gjorde vid min vaginala förlossning och har kunnat gå på toaletten dagen efter och kissat och nummer 2 bara några dagar senare - det e inte helt fel

****

jut nu ligger lilla princessan o sover - hon sover massor den lilla men självklart inkluderar det inte alltid natten... då ska man äta o gosa och ha full uppmärksamhet av mamma o pappa så vi är alla lite i ofas här.... men men - jag e ju mammaledig så vad klagar jag på???