• taksi

    Tråd 2 för oss som är rädda både för snitt och vaginal förlossning

    Fortsättningstråden för oss som är rädda för både vaginal förlossning och kejsarsnitt. Här är kopia från förra trådstarten:

    Hej, finns det någon här som både är rädd för vaginal förlossning och kejsarsnitt? Jag har varit med om en vagninal förlossning för snart 4 år sedan. Var förlossningsrädd innan dess (gick till Aurora) och skräckslagen efter den erfarenheten. Första året med mitt barn så grät jag varje gång jag såg gravida kvinnor på stan eftersom det påminde om förlossning. Det har så klart hänt senare också, men inte lika ofta.

    När längtan efter barn blev stark igen så har jag hela tiden tänkt på Aurora-bm som sa att "som sista utväg" finns ju alltid snitt och att min förlossningsskräck inte får innebära att jag begränsar det antal barn jag vill ha. Jag och sambon var helt överens innan jag blev gravid att vi skulle be om planerat kejsarsnitt. Grejen är bara att även det känns helt hemskt! Dessutom råkade jag göra bort mig och såg i en dokumentär några barn som förlöstes med snitt. Kunde inte hjälpa det utan fortsatte att titta och nu vet jag varken ut eller in. Tidigare har jag i alla fall haft tankarna att det ska bli snitt och att det är min utväg, men det verkar ju farligt?!

    Finns det fler med samma rädslor? Ut måste ju barnet hur som helst...

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2007-10-17 22:42:22:
    Första tråden:
    www.familjeliv.se/Forum-2-254/m22941048.html

  • Svar på tråden Tråd 2 för oss som är rädda både för snitt och vaginal förlossning
  • taksi

    På bb kan du säkert få låna tens, dom har ju om inte annat på förlossningen. Fast dom kanske ska vara just på förlossningen. Vet inte så noga. Kanske värt att kolal upp i förväg, den hjälpte mig superbra! Värmekudde blir nog också skönt och en värmedyna under ryggen.

  • Krickeline
    taksi skrev 2007-12-14 12:35:35 följande:
    Krickeline: jag hade nog glömt att du hade fått en snittid. När är du beräknad nu igen? För mig var ju andra förlossningen en dröm. Samtidigt var jag väldigt orolig innan efetrsom det ju inte finns några garantier. Jag tror att man själv är bättre förberedd andra gången och därför har nån sorts beredskap i förväg. Nån sorts plan på hur man ska hantera förlossningen. Fast jag kommer inte ihåg exakt vad det är i din förra förlossning som du är orolig för och omd et är något som går att förebygga. Hade du något samtalsstöd? Hur går det förresten med dagisstrulet? Kram!
    Crex: jag har BF 10 feb. och har fått en snittid 4 feb.Är rädd att förlossn. sätter igång innan planerade snittet, så jag får föda vaginalt oförberedd trots allt. Bad att få tidigare datum men det gick inte.Det som hände på min förra förlossning var att EDAn inte tog alls, och kroppen låste sig helt av smärtan. Jag var helt hysterisk och hade dödsångest i flera timmar. Även om det säkert går lättare andra gången har man ju som du säger inga garantier, och det känns omöjligt att gå igenom samma sak en gång till.

    Dagisstrulet har blivit mycket bättre! Och det är en stor lättnad för nu känner jag mig ganska säker på att min tjej kommer må bra att vara på dagis de 15 timmar i veckan som man får när man är föräldraledig. En sak mindre att oroa sig för
  • MizzTez
    taksi skrev 2007-12-15 10:06:20 följande:
    vanadiz: bebisen är det inte synd om men dig är det verkligen synd om! Usch för att inte kunan äta som gravid och magsjuka är verkligen det sista som står på min önskelista. Brrrrr. Skönt att det är över nu, hoppas att övriga familjen klarar sig så att ni slipper smitta runt!
    Jag har då aldrig känt sån hunger i hela mitt liv!! Trodde magen skulle ramla ut eller nått..
    Inte nog med det så mår man extra dåligt när man inte äter, så det blir en ond cirkel tillslut.
    Men en konstig magsjuka har det varit iallafall, mått illa, spytt, skitit men inte som jag brukar när det gäller magsjuka.. Jag brukar vara däckad i några dagar men mellanåt så har jag mått ganska bra, det var som att jag behövde få ut allt men mådde okej sen igen. Väääldigt trött dock!
    Nu mår min stackars gubbe dåligt, inte så att han ligger men han har fått en obehagskännsla i kroppen och kan inte riktigt äta fast han vill. Jätteskumt det här!
    Hoppas bara att det går över före jul, för våra planer är att åka bort! Men men.. Med våran tur så är det väl bara toppen på isberget det här!
  • taksi

    Krickeline: jag hade ju också sån ångest vid min första förlossning, men bara två timmar visserligen för sen tog epiduralen. Det kändes som evighetslånga timmar och var min största rädsla inför denna förlossning.

    Min kompis fick inte epiduralen att funka första gången, emn andra satt den fint!
    Själv hann jag ju inte med epidural den här gången under öppningsvärkarna. Trodde aldrig att jag skulle klara mig utan i förväg, men det bara blev ju så och det gick superbra. Var orolig innan eftersom jag kände som du att jag inte kan gå igenom samma sak som sist en gång till, men på något sätt så kände jag mig ändå så trygg när jag väl var där. Var lite orolig ett tag att ångesten höll på att komma när jag tappade hörseln, men sambon sa att barnmorskan hade pratat otroligt tyst, precis när jag sög lustgas och mitt i en värk, så knappt ens att sambon hörde vad han sa.

    Oavsett vilket förlsosningssätt det blir så hoppas jag i alla fall verkligen att du har en bra förlossningsupplevelse framför dig!

    Vanadiz: ja blurk! Man vill ju inte vara sjuk över jul, hoppas innerligt att ni båda är friska och inte hinner med några omtag innan dess!

  • MizzTez

    Men nu är jag LESS!!! Vaknade i natt och såg inget på höger öga.. jahaa, då har man fått ögoninflamation åxå!! Inte min månad det här..

    Jag som skulle baka, leta julklappar, rulla köttbullar, kolla på nya lägenheten, packa inför jul och lite annat hade ajg för mig. Men jag orkar inget!!!

    Hur mår ni andra då?

  • Krickeline

    Crex- tack! Din beskrivning av din fina förlossningsupplevelse denna gång, i kombination med mitt Aurorasamtal, har bidragit till att jag mentalt börjat fundera på vaginal förlossning lite mer seriöst. I allafall att jag kanske borde ge det en chans OM förlossningen skulle dra igång innan det planerade snittet.
    Jag är nog en person som har stort behov av kontroll, jag vill veta innan hur allt ska bli, men jag jobbar på att försöka släppa kontrollen i just det här fallet.

    Vanadiz - Trist med ögoninflammation som grädde på moset. Som om inte magsjukan räckte mer än väl...

  • taksi

    Krickeline: vad kul om min förlossningsberättelse kan inspirera till att i alla fall fundera på en vaginal förlossning. Så funkade ju HaJoMi:s förlossningsberättelse för mig och man vill ju gärna "ge vidare" nåt sånt.
    Jag ville ju bland annat ha vaginal förlossning eftersom det var risk för prematur förlossning och mitt kontrollbehov gjorde att jag kände att jag måste förbereda mig för att kunna föda vaginalt i så fall.
    -----------------------------------------
    Olle blev tyvärr sämre i måndags kväll och vi åkte in på barnaktuen igår förmiddag. Han var sämre än vi kunde anat coh blev inlagd på barnsjukhuset. Han och jag var kvar där tills idag coh han har andats adrenalin, koksaltlösning, röntgat lungorna, fått intravenös antibiotika, tagit RS-prov och varit uppkopplad nästan hela tiden för att hålla koll på syresättningen och pulsen. Det har verkligen varit skitjobbigt! Han har en rejäl urinvägsinfektion och ev. lunginflammation eller RS, så han ska få antibiotika i 10 dagar mot UVI och det blir en sort som även tar på lunginflammation om det skulle vara det. Om ca 4-6 veckor ska han göra ul på njurarna för att se att dom inte har skadats eller att det inte är njurfel som orsakat uvi:n. Pust, jag känner mig helt utmattad eftersom dom här dagarna!!

  • apan

    crex - det låter otroligt kämpigt det ni går igenom! Jisses vad nervöst! Håller tummarna för att sonen kryar på sig fort.

  • HaJoMi

    Nämen vad fasen! Först nu läste jag ditt stycke under Crex Alla tummar från mig med givetvis!!!

Svar på tråden Tråd 2 för oss som är rädda både för snitt och vaginal förlossning