Det stora problemet med Bibeln, som jag som ickekristen ser det, är att det används en massa analyser och liknelser som vi inte har någon relation till. De som skrev texterna levde i en helt annan kulturkontext än vi - och olika sinsemellan - och drar paralleller till sånt de kände till. Det är väl klart att Bibeln inte ska hänga med i modetrenderna, men det hade varit väldigt intressant att se en Bibel skriven i dag, med samma grundbudskap, men i dagens kulturkontext.
I GT finns till exempel ett förbud mot att äta griskött. Det var otroligt förnuftigt på den tiden då texterna skrevs, då griskött ofta innehöll trikiner som var skadliga för människor. Det gör det oftast inte i dag. Hade förbudet kvarstått?
Och för att återkoppla till ämnet - Paulus fördömde homosexualiteten, den *promiskuösa* homosexualiteten. Han, som helst tyckte att alla skulle leva i celibat, såg det som ännu ett steg på syndens skala. Hade en Bibel som skrevs i dag innehållit samma förbud mot homosexualitet, eller hade den legat närmre KG Hammars tankar om att det inte är homosexualiteten som är synden, det är den lössläppta sexualiteten utanför en kärleksrelation? (Sen kan man ju tycka vad man vill om monogami - det är en annan fråga.)
Dessutom är det en gammal text. Ord ändrar betydese, kan skrivas av fel, kan översättas fel. Det finns flera ord som inte förekommer någon annanstans än i Bibeln, och även om man med hjälp av rotmorfem och kontext kan gissa sig till ungefärlig betydelse, så kan vi aldrig veta säkert.
Många ord betyder många olika saker, och översättaren har ett stort ansvar i att välja rätt. Om något blev "fel", eller kanske mindre bra, i Septuaginta, så kan det hänga med.
Sen förstår jag också om man som kristen utgår från att Gud ser till att Bibeln blir rätt översatt.