Älskarinna

Även om jag tycker det är fel, så vill jag inte döma för hårt. Det är lätt att bli kär i sina vänners män. Det har hänt mig flera gånger, men jag agerar inte på det. Bara onanerar.

Det är något med att de väljer bra karlar, det gör INTE jag. Jag vet att de män de valt skulle jag också kunna vara lycklig med och att de har 3000ggr bättre omdöme än mig så tanken är lockande att försöka där istället.

Till sommaren är det ni. Du har redan gjort fel, det finns ingen poäng med att straffa dig själv mer genom att välja bort honom. Till sommaren är det ni, var glad åt det. Grattis får jag väl säga! Det är genuint menat.

   

Har han lämnat henne än? Nä. Så inse detta - nej, han älskar inte dig.

Du skickar ett sms att du respekterar dig själv för mycket för att sitta i något slags mentalt väntrum i ett halvår så du kommer att bryta kontakten med honom och ber honom respektera att detta blir det sista meddelandet mellan er. Inga löften om någon framtid eller något annat. Bara bryt. Sedan bryter du ihop och går vidare.

Innerst inne fattar du att han inte kommer att lämna henne för dig. Varför skulle han? I ett och ett halvt år har du ju visat honom att han kan äta kakan och ha den kvar. Ha både fru och älskarinna. Han har varit otrogen mot sin fru en lång tid nu och vad får dig att tro att han inte skulle vara det mot dig också om ni blev ett par. Men tro mig, det blir ni inte. Dessutom har du själv gått bakom ryggen på din bästa vän.

Dina psykologer har rätt. Du ska bara lämna den här situationen. Hur? Du säger till honom att du inte vill mer och står fast vid det.

Hur du ska hantera sveket mot din väninna är svårare. Troligtvis behöver du bryta all kontakt med henne också, om du har någon som helst anständighet kvar. Den blir tuff att förklara.

Jag har varit i liknande sits - men det var inte min väns man. Det var en kollega och vi var båda gifta. Jag ställde ett ultimatum för jag ville inte mer utan valde då hellre att lämna både min man och den jag var kär i för det kändes så dåligt och fel. Han lämnade sin fru samtidigt som jag lämnade min man och 11 år senare är vi fortsatt tillsamman. det har inte varit en dans på rosor alla gånger men detta är så mycket mer rätt Även de dagarna då det är svårt.

Varför är ni så negativa? Han har kanske en helt vettig anledning att vänta? Frun kan vara tex gravid, en anhörig till henne som nyss gått bort...kan vara vad som helst som gör att det inte är bra läge nu. Ni kan ju ha rätt givetvis, men ni kan också ha fel. 

Han säger till sommaren är det vi, varför skall inte TS vara hoppfull och tro på det? På sommaren kan de åka iväg bara de två, stänga av telefonerna och slippa det akuta dramat och bara älska med varandra i 4 veckor på nån vacker solig plats. 

känns ju väldigt troligt efter 1.5 år av otrohet. Snubben använder den mest använda och genomskinliga meningen (med hopp om framtiden) i världshistorien. 🤦🏻?♀️

 

Han kommer inte lämna henne för dig, tro mig jag vet. Lämna för din värdighets skull.

Tillsammans med hans barn (familjen) under två av dem?

Finns som tur var ibga omyndiga barn i bilden. Jag tycker anledningen till att han väntar rent objektivt är vettig. Men då borde vi ju också vänta. Jag vill trycka stopp och sen om han är redo till sommaren kan det bli vi. Men trycker jag stopp så kommer han mest troligt stanna med sin fru och då var all tid i onödan. Lite så snurrar mitt huvud. Jag vet att jag kommer vara tvungen att bryta med min vän hur det än blir. Det jag gjort är oförlåtligt.