Älskarinna

Fortsätta vara gifta. 

Till TS

Tyvärr är det lite som att öppna Pandoras ask, när du  skriver en tråd som denna. 

Du kan inte vänta dig annat än att få mer eller mindre onyanserade inlägg med det gemensamt, att de fördömer otrohet.

Jag känner mig tvingad att ta dig i försvar och påminna om att det den otrohet de fördömer är något som är väldigt vanligt i vårt samhälle. Det är också något som av olika anledningar gjorts till en könsfråga.  

Man tycks tro att män är mer otrogna än kvinnor, vilket är felaktigt. Man tycks också tro att kvinnor vars män är otrogna är annorlunda än män vars kvinnor varit otrogna.  Kvinnor är solidariska med kvinnor och män är solidariska med män. 

Men sanningen är att all otrohet är individuell och de faktorer som ligger bakom är individuella och kan inte bedömas generellt. 

Att vara någons älskarinna och vara öppen om det triggar allt detta.

Om du bara skulle vända dig till de som varit i din situation så skulle du få helt andra svar.
Du skulle bland annat få rådet att verkligen rannsaka dig själv och fråga dig om du verkligen känner så mycket för den här mannen ätt det är värt alla uppoffringar.?
Känner mannen lika mycket för dig som motiverar honom att bryta upp sin nuvarande relation?  
Om det nu en gång ska bli ni måste någon av er ställa upp en plan för hur detta ska gå till.  För ni vill väl att det ska ske så smärtfritt som möjligt ?

Att du längtar ihjäl dig efter honom nu är bara en försmak av vad som väntar. Du kan inte förvänta dig att han ska hoppa in i en relation med samtidigt som han avslutar sin nuvarande relation. 

Att vara älskarinna till någon man har starka känslor för är inte lätt. Det krävs både tålamod och empati för att klara av detta.  

Du måste fråga dig själv om du besitter dessa egenskaper. Gör du inte det borde du kapa bandet till mannen omedelbart.

Men det är ju ändå ett halvårs betänketid, så skilsmässan kommer ju inte gå igenom innan sommaren ändå, även om hon skulle välja att ta ut skilsmässa, och han inte skriver på? Så egentligen har han inget skäl att vänta då. Räcker att vänta max någon månad till. Så det verkar som han blåser dig.

Till TS

Tyvärr är det lite som att öppna Pandoras ask, när du  skriver en tråd som denna. 

Du kan inte vänta dig annat än att få mer eller mindre onyanserade inlägg med det gemensamt, att de fördömer otrohet.

Jag känner mig tvingad att ta dig i försvar och påminna om att det den otrohet de fördömer är något som är väldigt vanligt i vårt samhälle. Det är också något som av olika anledningar gjorts till en könsfråga.  

Man tycks tro att män är mer otrogna än kvinnor, vilket är felaktigt. Man tycks också tro att kvinnor vars män är otrogna är annorlunda än män vars kvinnor varit otrogna.  Kvinnor är solidariska med kvinnor och män är solidariska med män. 

Men sanningen är att all otrohet är individuell och de faktorer som ligger bakom är individuella och kan inte bedömas generellt. 

Att vara någons älskarinna och vara öppen om det triggar allt detta.

Om du bara skulle vända dig till de som varit i din situation så skulle du få helt andra svar.
Du skulle bland annat få rådet att verkligen rannsaka dig själv och fråga dig om du verkligen känner så mycket för den här mannen ätt det är värt alla uppoffringar.?
Känner mannen lika mycket för dig som motiverar honom att bryta upp sin nuvarande relation?  
Om det nu en gång ska bli ni måste någon av er ställa upp en plan för hur detta ska gå till.  För ni vill väl att det ska ske så smärtfritt som möjligt ?

Att du längtar ihjäl dig efter honom nu är bara en försmak av vad som väntar. Du kan inte förvänta dig att han ska hoppa in i en relation med samtidigt som han avslutar sin nuvarande relation. 

Att vara älskarinna till någon man har starka känslor för är inte lätt. Det krävs både tålamod och empati för att klara av detta.  

Du måste fråga dig själv om du besitter dessa egenskaper. Gör du inte det borde du kapa bandet till mannen omedelbart.

Vad menar du med att "lämna huset"? Vilket hus?

Jag tror att ni båda kommer vara som PARIA för precis ALLA omkring er. Deras barn kommer förmodligen bryta kontakten med sin pappa eller i alla fall riktigt hata dig.

Sån fruktansvärt falsk människa - bedrövligt skrämmande.

Det enda som är lite positivt är att du mår fruktansvärt dåligt av och till, jösses det bör du göra dygnet runt resten av ditt liv. Fast mycket mer än du gör nu, en fin, ärlig, lojal, vän och människa skulle aldrig kunna göra som du!

Överleva kommer du självklart göra, du lever utan moral, medmänsklighet, empati och omtanke om någon annan än dig själv!

Det bästa vore om han valde henne och dumpar dig, frun får veta och dumpar honom. Frun går vidare med en ny äkta kärlek och ni kan sitta där på varsitt håll i er självvalda ensamhet år efter år.

KARMA!

Inga omyndiga barn finns så skilsmässan går igenom tämligen omgående när de lämnar in papper. 

Nej, inte om han inte skriver på. Om inte båda skriver på så blir det sex månaders betänketid. Så han skulle kunna vara gift med henne till sommaren, även om hon vill ha skilsmässa. 

Du verkar totalt ha missat ett mycket viktigt faktum... det är en nära VÄN till ts vars make hon utan minsta problem glatt kn*llar bakom ryggen på sin vän!!!

Hon fortsätter UMGÅS med väninnan och fortsätter sticka kniven i henne GÅNG PÅ GÅNG!

Det är om möjligt DUBBELT så illa då det är ett dubbelt SVEK mot 2 personer som tydligen är vänner.

Inte annat än vidrigt sinnessjukt!

Okej jag hänger nog inte riktigt med hur du tänker. Ifall han berättar att han varit otrogen hon vill därmed skilja sig o han vägrar skriva på. Det känns om möjligt som ett ännu vidrigare beteende om det var så du menade.

Tack. Förstod att jag skulle få påhopp. Nu har jag aldrig hoppat på någon anonymt på nätet men innan jag satt i den sitsen jag nu sitter så hade jag sållat mig till kören av oförstående och förakt om än i mitt eget huvud. 

Vi båda är helt på det klara med att han behöver lämna sin relation och att det ändå inte kan bli vi offentligt på länge. Så där har vi iaf en liten plan. Ingen av oss har bråttom på det sättet då vi är lite äldre så barn o dyl inte är aktuellt. Däremot vill vi ju vara med varandra så mycket som möjligt. 

Tålamod har jag samt empati. Däremot förstod jag inte hur jäkla ont det här skulle göra så på det sättet borde jag avsluta. Däremot så är han mannen i mitt liv. Förälskelsen är så stark. Han är inte min typ vad jag trodde men vår kärlek växte fram ur en väldigt stark vänskap. Ingen av oss söker spänning utan mer lugn o ro.