Är sex verkligen så viktigt i ett äktenskap?

Nja nu pratade jag inte om förspel, utan kramar, pussar och närhet utan några sexuella implikationer.  det kan vara enkla saker, som en lång varm kram och en puss när man kommer hem från jobbet, eller bara ligga och titta på ett Netflix av snitt i varandras armar på kvällen. Sen är det klart att vi har sex, inte jätte ofta utan kanske 1ggr i veckan eller så. Men det är till 90% på min frus initiativ. 

Vi är alla lite olika, men man läser tråd efter tråd där människor blir sexuellt frustrerade i en relation som eran.
För mig (man) var det ungefär som i er relation; min sambo tröttnade på att ha sex... det gick gradvis under en period på kanske 10 år. För mig blev tillvaron värre och värre. Det var extremt svårt för oss att separera pga ekonomiska omständigheter. Det slutade med att jag hamnade i depression och började träffa andra kvinnor, vilket hjälpte mig att hitta tillbaka till livet.
Idag är jag lycklig tillsammans med en ny kvinna som haft det lite på samma sätt som mig, och vi trivs tillsammans sedan några år tillbaka.

Jag tycker att du ska ha ett allvarligt samtal med din man och förklara hur du känner och hur du vill lösa det. Ett alternativ är att ni fortsätter att leva i en platonisk relation om ni båda kan tänka er att avstå från sex. Jag gissar dock på att din man har svårt att tänka sig det, och då kanske det är bättre att du låter honom ha en älskarinna och någon typ av öppen relation. Om inte något av detta fungerar, bör ni nog avsluta er relation.

Varför skaffar man fyra barn med någon man inte känner attraktion för? En sak är att sexlusten minskar med tiden. Men känner man sig inte attraherad av sin partner, ja då är något fel. 

Skulle du göra allt för att behålla honom ?
Finns det kärlek ?
Älskar du honom av hela ditt hjärta ?
Älskar du ert liv tillsammans ?
Uppskattar du honom ?
Finns det attraktion för honom ?
Kan ni prata med varandra om allt ?
Kan ni ta och ge ?

Vad betyder fixerad vid sex ?

Vi har  sex typ en gång i veckan, vilket ger tre ggr per månad. Är jag fixerad vid sex ?

Jag har inte läst alla inlägg här, men om du tappat lusten och vill ha tillbaka den så kan ni söka hjälp. Om du inte vill ha tillbaka lusten men vill fortsätta bo ihop så kan ni förhandla om ett öppet förhållande, låta honom ha en älskarinna. Att bara plåga honom med sexlöshet är grymhet.

För män är det nästan alltid viktigare än för kvinnor. 

Trådstarten svänger ju lite... Inledningsvis så låter det mer som att TS och hennes make är överens... om att sex inte är så viktigt... Men ju mer TS skriver så kryper det ju mer och mer fram att det inte är så viktigt för henne (!)...

TS make känner fortfarande en attraktion, vill ha sex. Men vill så klart inte ha sex med någon (TS) som inte vill... där det t o m framkallar känslor av "våldtäkt"... eller att det är icke frivilligt...

Det är få män som gillar "husfridsknull"...

TS känner ingen attraktion, har tappat all lust.

Samtidigt undrar TS om det finns flera (som lever i en parrelation) som känner samma "är sex viktigt i ett äktenskap?"... Det blir på ett sätt en märklig frågeställning! Som utgår från en parrelation, men där endast ena parten är den som kommer till tals... fullt ut...

Jag ser stora varningsflaggor här! Dels så tror jag inte TS make är helt öppen och ärlig... Troligtvis, för det verkar båda dela, ingen vill i sak skiljas, bryta upp familjen... framför allt inte p g a avsaknad av ett sex-och samliv.

MEN hur kul är det, i ett längre perspektiv, (tänk förbi småbarnstiden!!), att veta att ens partner inte känner någon (fysisk) attraktion, saknar lust till ett sex-och samliv. Men man själv önskar det... Det enkla svaret (!). Det är inte kul alls!!

Man kan bita ihop, man kan trycka undan, men i ett längre perspektiv, så
tär det på självförtroendet, det skapar en olust känsla, det kan skapa oro i ledet kring andra saker och vips så har man andra bekymmer att brottas med...

Vill man inte ha sex så skall man inte ha det! Enkelt nog! Men då är det bäst att vara fullt ut öppen och ärlig med det, så man kan ge sin partner val...

Saknar man lust till sex, så kall man inte begå "våld" mot sig själv och "ställa upp". För det kan få fruktansvärda konsekvenser. Men även då måste man vara öppen och ärlig med det, om man lever i en i övrigt kärleksrelation.

Sen kan man gott fundera på vad är det i ens liv, i ens relation, som gjort att lusten försvunnit...

Skall allt i ens liv drivas av "lust"...? Tja, då skulle nog inte mycket bli gjort... oavsett om det handlar om jobb, träning, Familjen AB, relationsarbete...

Nää, jag tror detta handlar mer om TS och mindre om hennes make, och deras äktenskap.

Är båda överens om att "det räcker", då är det ju inte ens en frågeställning. Lev som bästa vänner, ta hand om barn och familj. Ge varandra en kram och en puss ibland.

Men för väldigt många som lever i en kärleksrelation, och i ett äktenskap, så räcker det inte med att allt annat funkar i äktenskapet om det finns ett skav kring sex-och samlivet...

my 2 cents

Jag håller helt med, och för mig är attraktionen död för länge sen. Har inget intresse av att ha sex med min man. Men han vill ofta ha ses och det blir inte hållbart att säga nej hela tiden så jag har sex för hans skull. 

Skillnaden för mig är att jag känner attraktion till andra. Har dock inte varit otrogen. 

 Har ett bra förhållande i övrigt så det är lite trist att vi skiljer oss åt där. skulle gärna träffa andra och ha ett öppet förhållande men det kan jag ju inte föreslå känner jag. Han känner fortfarande attraktion till mig säger han. 

Varför har du tappat attraktionen?