Förälskad i annan

Är du dum i huvudet? Det är väl klart att han inte ska säga något till sin fru? Då blir det bara bråk och misstänksamhet hemma, och han kan inte tänka igenom hur han ska göra ifred. Och även om han väljer att stanna med frun, så kommer hon alltid att veta om detta, och kanske ta upp det ibland som en anklagelse. Hon kommer att vara mer misstänksam i framtiden. Det kanske till och med tar slut mellan dem - och sedan vill den andra kvinnan inte ha honom heller, är kan inte av någon anledning. 

Jag har alltid undrat varför man ger dåliga råd här. Är det ren elakhet?

Det KAN förstås vara så, men det kan också vara så att man helt enkelt gjorde ett misstag vid sitt första val av partner. Och att man inte själv vet om att livet kunde vara något mer, förrän man träffar den rätte/rätta. Man lever ju också bara en gång.

Bland det svåraste att förlåta är att man blev lurad genom att hållas ovetande. Då har man blivit fråntagen sin rätt att reagera och ta sina egna beslut.

Det finns ju inget att förlåta, om hon aldrig får reda på något. Och hon behöver inte få reda på något, om TS efter moget övervägande bestämmer sig för att fasa ut den andra kvinnan ur sitt liv och försöka glömma. Frun kommer dessutom säkert själv också att må dåligt av att veta att hennes man har funnit en annan kvinna attraktiv, kanske få komplex över sitt utseende, åldersjoja... Nej, sådant berättar man inte av omtanke och snällhet. 

Och om TS efter moget övervägande beslutar sig för att lämna frun, så spelar det ingen roll längre när hon fick veta. 

För övrigt anser jag att man alltid ska ge det råd som är bäst för trådstartaren, och inte för hans eller hennes motpart i konflikten. 

Då är vi inte överens. 

Jag vill vara föraren i mitt eget liv. Du får gärna låta någon köra med dig i ditt liv. 

Men nu var det ju inte frun som frågade utan mannen. Då ska vi hjälpa mannen.

Min historia är lång. Var gift i 27 år när jag blev uppvaktad av en ung kille på jobbet och föll handlöst. Han var också i en relation, sambo. Vi hade en kort affär vilken kom fram till våra respektive. Uppbrott för han. Min man förlät mig, men jag suktade efter mer äventyr. Dock var mitt äktenskap dåligt. Var tagen för given. Jag ville vara fri. Min man tillät mig att träffa andra bara jag var kvar. Så mycket älskade han mig. Jag var skoningslös. Förstår inte hur han stod ut. Ett par år in i vår deal träffade jag Han. Jag blev kär. 20 år yngre, sexig, atletisk, charmig och dryg. Vi blev kks. Den relationen höll i nästan 3 år. I samma veva som han träffade sin sambo och vart kär (samma ålder) träffade min man en kvinna och blev kär. Båda lämnade mig. Jag flyttade. Blev ensam och olycklig. 4 månader in i min kks nya relation tog han kontakt med mig igen. Jag kunde inte stå emot. Några månader av sex och njutning följde. Sen dumpade han mig igen. Ville bli seriös med tjejen. Då och då tog han kontakt med mig dock. Men vi sågs inte. 2 år efter att de träffats första gången tog han kontakt igen och vi sågs. Där är vi nu. Under dessa två år har han arbetat utomlands 8 månader. Vi ses när han kan. Han är extremt försiktig. Han älskar sin sambo och vill ha en framtid med henne. Men han släpper inte mig. Och jag förmår mig inte släppa honom. Jag vet att vår relation är fel, men kan bara inte lämna. Tycker för mycket om honom. Dock skulle jag inte vilja ha honom fullt ut pga åldersskillnaden. Men jag skulle vilja ses oftare. Önskar jag visste varför han även vill ha mig. Vet att det inte bara är sexuellt. Han har bra sex hemma. En gång sa han "kan man inte tycka om två?" Med tanke på att han fortfarande efter all denna tid har kvar mig måste väl betyda mer? Vi har känt varandra 7 år. Så ja, jag förstår dig. Du har det bra hemma. Du älskar din fru. Men du längtar efter den andra. Om det är historia mellan er som spökar eller något annat kan bara du utröna. Jag kan inte säga till dig att klippa allt med henne. Moraliskt vore det rätt gentemot din fru, men gentemot dig själv? 

Du får gärna stötta TS att gå bakom ryggen på sin fru medan han funderar på om han ska lämna henne. Jag gör det inte. 

Vi vet inte så mycket om TS relation med sin partner/fru men jag kan ana att det som hos flera andra blivit ljumt med tiden. Kanske är det tillock med så att han liksom en vän till mig berättade i förtroende. Han ångrade sig direkt efter vigseln. 

Han upplevde aldrig någon kärlek i förhållandet men kunde inte  berätta detta för sin fru. Att han ångrade sig blev en normalitet med åren men han hade inget att klaga över heller. Barnen kom och familjelivet flöt på han trodde attt det var som det skulle vara ända tills han träffade en kvinna som han blev häftigt förälskad i och inte kunde avstå ifrån. Han led alla helvetets kval och slets mellan sina känslor och ansvaret för sin familj. 

Tillslut  bröt han med den andra kvinnan 

Skulle kunna vara jag som skrev. Vet precis hur det är. Kollar hans Insta flera gånger om dagen. Bilder, hans liv. Är en riktig stalker.  Få jag kan prata med och de har tröttnat. Min hör av sig ofta i perioder och mer sällan i andra. Just nu vet jag det är trögt på jobbfronten för honom och då hörs han av mindre. Önskar jag hade någon likasinnade att ventilera med.