Anonym (hej) skrev 2023-10-08 00:44:07 följande:
Jo, det är helt vanliga män det rör sig om. Det handlar om ca 30% av männen enligt statistiken. Har inte du sagt förut att du hade kunnat vara incel om du var man?
Ni som hävdar att incels ska gå till psykolog förstår inte att det löser inte problemen. Man kan inte prata sig till att vara mer attraktiv, utan det är sånt som andra bedömer.
Att jobba extremt mycket på sig själv kan lösa en persons problem (dock till ett högt pris), men det kommer bara göra att en annan man som balanserar på gränsen blir incel istället. Det enda sättet att lösa problemet på gruppnivå är att män slutar vara promiskuösa i stor utsträckning.
För det första är det ju inte 30% av männen i Sverige.
De siffror som jag har sett är ca 10 % av de yngre männen har inte haft sex på minst ett år och ca 5% av kvinnorna.
Sen 8% av männen i åldrarna efter
Så inte i närheten av dina siffror.
Men hur som helst.
Jag har förstått att du har fastnat i sexmoralen och att det är problemet trots att du inte har belägg för det.
Men nu har vi den sexmoral vi har, dvs det är individen som avgör om, när och med vem och hur ofta hen har sex-förutsatt att det finns samtycke förstås.
Väldigt få, förutom strikt religiösa , ser ett problem med detta.
Du har under tråden klagat att det inte finns skräddarsydd hjälp för incels men när jag och flera andra föreslår terapeuter med sexologkompetens (som i en tidningsartikel i en av våra största dagstidningar beskriver hur hon jobbar med just ofrivillig sexlöshet) så låtsas du som att vi inte har skrivit det.
Det bemöter du knappt.
När jag skrev om hur min man, (över 30 och nästan oskuld) och jag träffades så var du bara intresserad av att ställa frågor om vad jag gjort för att ge honom chansen.
När jag påtalade att det var HANS beteende, att HAN vågade gå utanför sin komfortzone som avgjorde, då slutade du fråga mer.
Trots att det borde intressera mer.
Men det låg förmodligen inte i linje av vart du vill hitta lösningar.
Jag tror inte du vill att lösningarna ska ligga inom räckhåll för den enskilde. Du har ett behov att lägga det längre bort. Gärna i en flummig moralkontext och med samhället som ansvarigt.
Jag tror du gör det för att skydda dig själv.
Så länge det är sexmoralens, samhällets, dejtingapparnas fel så kan du inte heller bli ansvarig för lösningarna för ditt eget liv.
Det är ju både bekvämt men även väldigt hindrande sätt att tänka.
Nu vet jag ju inte om just du är ofrivilligt sexlös men oavsett har du just sådana resonemang som inte någon incel faktiskt blir hjälpt av. Det skapar en bild av att vara offer istället för att vara aktörer som kan göra något själva.
Men en skicklig terapeut skulle upptäcka detta direkt och hjälpa en person med såna här begränsande resonemang att komma ur dem och se lösningarna i hens liv.
Men då krävs det ju att personen VILL komma ur dem och hitta lösningar i sitt liv.
Annars hjälper det ju ingenting.
