Varför ses söner som mindre kul än döttrar att få?

Det är väl superbra om det fungerar så hos er men det är inte så som det fungerar i vårt samhälle generellt.  

Du skriver "svärdotter". - du anser alltså att det är svärmodern, alltså kvinnans roll att ta kontakt med den yngre kvinnan? Var är mannen i allt detta? 

Jag har själv kontakt med min mamma. Jag låter maken sköta kontakten med sin mor. Jag åker ofta till min mamma med barnen (maken stannar oftast hemma). Maken åker sällan till sin mamma. Jag hindrar honom inte, men jag ser det inte som min roll att styra upp deras möten. Jag föreslår att han ska åka dit ibland, men inte mer än så.

Sett till trådsvar vara här så svarar ju dock mammor att de önskade döttrar ofta i smyg. Kolla andra trådar på FL så ser du fenomenet om mammor som blir gladare av döttrar och besvikna av pojkar. 

De mammorna har ju de tankarna, det skriver de ju tom i klartext. Allt är inte pappors och mäns fel hur mycket du än vill få det till det och mammor med den inställningen är inte skuldfria. 

Men det finns. Så att män per definition inte skulle vara inlyssnande och ha känslor ger jag inte ett skvatt för.

Men det finns. Så att män per definition inte skulle vara inlyssnande och ha känslor ger jag inte ett skvatt för.

Tänk då när man väntar 3:e barnet och även det en pojke  
Men samtidigt så får nog de som har bara tjejer samma respons. 
Är nog det där att man ska ha jobb, hus, bil djur och barn gärna en pojke och en flicka. 
Försöker man få fler barn så är ett ju för att man vill ha minst en av varje 

Alltså LESS mamma här.

Har en pojk och ska nu i juni få en pojk till. Vad är grejen med att det är typ mindre värt i folks ögon att få söner? När folk frågar vad det blir och jag sagt pojke med ett leende har de liksom tystnat och hummat nåt ohörbart.

Det är som att folk hoppas jag ska säga tjej.

Ni som reagerar såhär när nån berättar - VARFÖR gör ni det? Jag säger det ju med glädje och ni är som världens svarta hål som bara slukar all positiv energi.

Uppfostra dina söner så då. Kommer inte vara något problem alls när det finns så många goda förebilder i släkten och vänskapskretsen. 

Du åker ju hem med barnen till din mamma , det är jättebra ingen anmärkning på det alls. 

Rent allmänt : Det brukar ju då och då skrivas  trådar där det klagas över att så snart  pappan skall vara pappaledig så åker han hem till mamma med barnet. Underförstått att han låter farmor sköta barnet istället för att ta hand om det,  Det kanske inte är så ,han kanske åker hem till den bästa mamman i världen, enligt hans sett att se det, för att få råd och stöd hur man bäst sköter om barnet. 

Egentligen tror jag ingen älskar sin mamma så mycket och står så nära sin mamma, som en son. Mamma är i princip alltid sonens första kärlek.  Men sönerna är ibland inte så bra på att visa det .

Alla barn är lika fina, förstås. TS strunta i alla dumma kommentarer och var nöjd och glad över att få en fin son. 

Allt annat vore undermåligt föräldraskap.

De kommer ju dock fortsatt utsättas för alla dessa ?män är sämre att lyssna in och känna?-kvinnor som inte vill ha söner, både som små och stora. Det är en samhällsgrej med. Om de tex möts av såna kvinnor som förskollärare, mammor till klasskompisar, eller lärare som ser dem som mindre empatiska eller sämre på känslor bara för att de är pojkar så är det ett problem.