Varför ses söner som mindre kul än döttrar att få?

Men det är vanligt att mammorna vill spendera mer tid med sin ursprungsfamilj än med sin svärfamilj och därmed blir mormor och morfar viktigare för barnet , de lär känna varandra bättre. Här vinner oftast kvinnans önskemål över mannens , kanske för att det är viktigare för de nyblivna mödrarna att vara nära sin familj. Sen fortsätter det ofta så. 

 

Om du hade haft en pojke hade du nog sett att många av dina erfarenheter hade delats av honom också. Vi är ändå människor allihop.

TS:
Själv har jag varit på spa med min son, vi åker på resor tillsammans, går ut och äter och har det mysigt, bakar, lagar mat mm. Vad är det man kan göra med en flicka som man inte kan göra med en pojke och vise versa? Visst, jag hänger med på alla basketmatcher, går ut och skjuter några bollar, brottas och spelar tv-spel mm med honom också. 

Det är verkligen en stereotyp värld där flickor ses som mer värda. Obegripligt för mig och det bådar inte gott inför framtiden. Vad ska bli av alla fina killar som är andra klassens medborgare? Jag tänker att det behövs en revolution bland män ungefär som kvinnans frigörelse under 1900-talet. Nu är det dags för männen att bli helt fria och hitta sin styrka. Och då talar jag inte om någon urtidsman, utan en modern man med frihet att vara sig själv. 

Men vadå, då är ju mammorna egoister alltså som ikte ser att papporna också är människor med känslor som vill umgås med sin ursprungsfamilj och vill att sina barn ska få umgås med sina föräldrar? Varför ska kvinnans argument väga tyngre?

Det här gör mig så arg för er som lever med det. Min svärfar får jättegärna leka med min son, jag blir lika glad varje gång han ringer och de pratar i telefon. Han är så himla glad i sitt barnbarn och det gör mig som mamma jätteglad att se.

Ja, den gör den ju. Men jag kan liksom inte argumentera för den eller försöka rättfärdiga den. Jag bara känner så. Om man ska börja jämföra flickor med pojkar så blir det ju mest en massa stereotyper och könsroller, och det vet jag faktiskt inte om jag kan stå för heller. Jag vill uppfostra flickor till starka, smarta och trygga kvinnor. Jag vill kunna dela och förstå och bonda över sånt som bara kvinnor kan. Jag förstår hur det är att vara flicka och kvinna, att växa upp och leva som det. Jag ser ju att mycket av de erfarenheter jag hade som ung flicka är väldigt lika de erfarenheter mina tjejer har/får.

Ja jag får också gärna leka med dem men jag jobbar hela tiden i uppförsbacke. Som morfar har man sjukt mycket gratis. 

...eller så är sönerna mindre brydda än deras fruar. Så det blir mer naturligt att umgås mer med hennes sida. Du får väl bara hoppas att dina söner jättegärna umgås med er och insisterar på det lika hårt som deras fruar. Eller så är de som din bror och vill aldrig ha barn (eller fruar) och det är ett icke-problem. Eller så är sönerna gay, och alla fyra farföräldrarna blir exakt lika involverade. Det där går ju inte att göra mycket åt idag, annat än att försöka vara fantastiska föräldrar och ev. fantastiska svärföräldrar om det någon gång blir aktuellt.

Jag (kvinna) kan ändå tycka det inte är så märkligt. Är man själv kvinna, har nyss fött barn, känner sin egen mamma bättre än svärmor (logiskt) och man har en bra relation till sin egen mamma, så är det inte så konstigt om man vänder sig mer till henne än till svärmor. Ens egen mamma har ju fött en själv och man vet hur man själv växte upp och kanske då gärna tar råd från sin mamma. Däremot pappan till barnet, får ju ta ansvar för att relationen till hans föräldrar är bra, lika väl som jag tar ansvar för att relationen är bra till mina föräldrar. 

Det kan väl ändå inte vara de nyblivna mammornas "fel" om maken inte har så bra relation till sina föräldrar? Du skriver att det kanske är något för mammorna att fundera över - ja ok, men det är ändå inte hennes huvudansvar, eller? Det får man i så fall resonera om i paret - hur man gör med farmor/farfar/mormor/morfar? 

Tittar jag på mina syskon och mina föräldrar så har alla oavsett kön, haft superbra relation till min mamma (hon är både mormor och farmor - en sån där underbar gammal förskolefröken som alla ungar älskar). Mina bröders partners har inte haft bra relationer till sina mödrar utan faktiskt hellre vänt sig till vår mamma - så visst finns det undantag.