Anonym (Känslor)

Mon 3 Apr 2023 14:18

139 svar

Bok om otrohet: Den nakna sanningen

Jag har börjat läsa Den nakna sanningen: varför vi är otrogna och vad vi kan lära oss av det av Angela Ahola doktor i psykologi. En intressant och spännande bok. Hon försöker också definiera vad som är otrohet.

Enligt henne är en bra tumregel att alla saker man gör som man inte vill berätta för sin partner är en form av otrohet. Här på forumet verkar en del tycka att det inte är otrohet att träffas eller chatta i smyg bakom ryggen på sin partner. Men eftersom sånt skadar förhållandet på olika sätt så blir det en form av otrohet.

Anonym (Kul)

Tue 4 Apr 2023 14:03

#31

Om man tycker det är kul att sextjatta då? Det ger ju lite krydda till livet.

Skulle det vara så fel? Det är ju just för att det är lite förbjudet som det är krydda. Är man överens om precis allting blir ju livet totalt förutsägbart.....och samtidigt dötrist.

Nej tack.

BaraLillaJag84

Tue 4 Apr 2023 14:06

#32

Anonym (Känslor) skrev 2023-04-04 10:45:09 följande:

Nja, det finns en gråzon där man kan vara otrogen utan att veta om det. Och där ligger faran i att man själv inte är medveten om det. Därför kan det utvecklas mer och mer tills man fått känslor för en annan person och vips är det väldigt svårt att backa bandet.

Det kan börja med att man har en trevlig diskussion med en spännande kollega eller vän. Det verkar harmlöst men man nämner det inte heller för sin partner. Samtalen sker mer och mer frekvent och man kommer närmare varandra. De sker över sociala medier och kanske efter jobbet. Det man gör är att man egentligen bygger upp en relation med någon annan än sin partner. Sådana relationer kan vara okej men redan i början bör man bromsa om man ser personen som attraktiv, spännande, charmig eller något annat som kan vara en grund för en kärleksrelation. Så länge som ens partner inte tycker att det är okej så bör man inte träffa sådana personer på tu man hand.

Fast jag tror att man även där känner på sig när man närmar sig gränsen då det börjar bli mera än vänskap. När man i princip börjar prioritera sin kollega framför partnern, tänka på kollegan i tid och otid, att man "smyger" och smusslar. Samt vad man pratar om. Det är ju liksom inte sjysst att hänga ut privatlivet inför nån annan, kanske ännu mera känsligt om det är någon av motsatt kön som kan vara så jävlig att den utnyttjar situationen.
Hade det varit en god vän så hade det ju inte varit något att smyga med?
Åter igen; hade man gjort det man gjort, sagt det man sagt, skrivit det man skrivit om partnern varit med??

Aviga

Tue 4 Apr 2023 14:06

#33

Anonym (Känslor) skrev 2023-04-04 13:50:56 följande:

Känslomässig otrohet existerar mycket väl vilket äktenskapsrådgivare och relationsterapeuter vittnar om eftersom det förstör äktenskap och relationer.

Om ens partner börjar umgås mer med en spännande kollega istället för med sin partner så är det ett problem för relationen oavsett om man blir svartsjuk eller ej. Det är inte svartsjukans existens eller ej som är grundproblemet utan att en part rättfärdigar eller väljer att prioritera tredje part före sin partner.

Observera äktenskapsrådgivare och relationsterapeuter är sällan eller aldrig legitimerade terapeuter.

Nu pratar du om något helt annat. Du pratar om att känna sig åsidosatt, som när man i skolåldern upptäcker att ens bästa kompis har fått en ny kamrat. Denna känsla har inget med otrohet att göra.

Man kan känna sig åsidosatt i en relation där ens partner prioriterar sitt arbete, sin familj, sin hobby mm. Detta har inget med otrohet att göra utan är ett uttryck för bristande självkänsla.

BaraLillaJag84

Tue 4 Apr 2023 14:09

#34

Anonym (Kul) skrev 2023-04-04 14:03:34 följande:

Om man tycker det är kul att sextjatta då? Det ger ju lite krydda till livet.

Skulle det vara så fel? Det är ju just för att det är lite förbjudet som det är krydda. Är man överens om precis allting blir ju livet totalt förutsägbart.....och samtidigt dötrist.

Nej tack.

Vad tycker din partner om att du gör det?
Du svarar f.ö på din egen fråga: "Skulle det vara så fel? Det är ju just för att det är lite förbjudet som det är en krydda.".
Varför känner du att det är "förbjudet"?? Jo, för att du vet att du säkerligen skulle såra din partner om det kom fram. Jävligt svinigt beteende!

Anonym (jag)

Tue 4 Apr 2023 14:14

#35

Anonym (Kul) skrev 2023-04-04 14:03:34 följande:

Om man tycker det är kul att sextjatta då? Det ger ju lite krydda till livet.

Skulle det vara så fel? Det är ju just för att det är lite förbjudet som det är krydda. Är man överens om precis allting blir ju livet totalt förutsägbart.....och samtidigt dötrist.

Nej tack.

Det är inte upp till dig att ensam avgöra vad som är ok i er relation, det är något som sätts av BÅDA

Ja det är jävligt farligt att resonera som du gör, dvs jag kan göra vad fan jag vill bakom ryggen på min andra så länge JAG tycker det är kul och ger MIG lite krydda i livet så är det ok. För resonerar man på det sättet finns det ju ingen gräns för vad man kan ge sig själv tillåtelse att göra mot sin partner.

En person som resonerar på det sättet är en väldigt falsk person som inte går att lita på och borde inte vara i någon slags relation öht

Anonym (Känslor) Trådstartaren

Tue 4 Apr 2023 14:18

#36

Aviga skrev 2023-04-04 14:06:33 följande:

Observera äktenskapsrådgivare och relationsterapeuter är sällan eller aldrig legitimerade terapeuter.

Nu pratar du om något helt annat. Du pratar om att känna sig åsidosatt, som när man i skolåldern upptäcker att ens bästa kompis har fått en ny kamrat. Denna känsla har inget med otrohet att göra.

Man kan känna sig åsidosatt i en relation där ens partner prioriterar sitt arbete, sin familj, sin hobby mm. Detta har inget med otrohet att göra utan är ett uttryck för bristande självkänsla.

Oavsett om de är legitimerade eller ej så finns det forskning och statistik på området. Den säger att umgänge och kommunikation med tredje part kan förstöra relationer. Och även att sk "känslomässig otrohet" skadar relationer mer än tillfällig fysisk otrohet.

Jag pratar inte om känslan eller självkänslan. Jag pratar om beteendet hos den som prioriterar någon annan.

En person i en relation kan ha jättebra självkänsla och inte bry sig om att ens partner går på AW med en kollega varje fredag. Men likväl kan det vara ett problem för relationen om partnern går på AW och skapar känslomässiga band med kollegan. Personen med bra självkänsla har lägre bekräftelsebehov och därför bryr hen sig mer om sina egna intressen. Hen kanske glömmer bort sin partner lite. Och partnern känner sig mer uppskattad av kollegan. Vips har känslorna vuxit fram där.

Kanske till och med en något sämre självkänsla hade hjälpt i ett sådant fall då en sådan person hade sagt ifrån i tid.

Anonym (jag)

Tue 4 Apr 2023 14:19

#37

BaraLillaJag84 skrev 2023-04-04 14:09:32 följande:

Vad tycker din partner om att du gör det?
Du svarar f.ö på din egen fråga: "Skulle det vara så fel? Det är ju just för att det är lite förbjudet som det är en krydda.".
Varför känner du att det är "förbjudet"?? Jo, för att du vet att du säkerligen skulle såra din partner om det kom fram. Jävligt svinigt beteende!

Håller med, det är nästa surrealistiskt att se hur moraliskt handikappade människor resonerar för att rättfärdiga saker för sig själva. Jag menar hur kommer en person som tycker det är helt ok att ljuga och svika bara det blir kul för en själv bete sig mot sin omgivning? Sina vänner, sina kollegor, sina barn?

Aviga

Tue 4 Apr 2023 15:01

#38

Anonym (Känslor) skrev 2023-04-04 14:18:27 följande:

Oavsett om de är legitimerade eller ej så finns det forskning och statistik på området. Den säger att umgänge och kommunikation med tredje part kan förstöra relationer. Och även att sk "känslomässig otrohet" skadar relationer mer än tillfällig fysisk otrohet.

Jag pratar inte om känslan eller självkänslan. Jag pratar om beteendet hos den som prioriterar någon annan.

En person i en relation kan ha jättebra självkänsla och inte bry sig om att ens partner går på AW med en kollega varje fredag. Men likväl kan det vara ett problem för relationen om partnern går på AW och skapar känslomässiga band med kollegan. Personen med bra självkänsla har lägre bekräftelsebehov och därför bryr hen sig mer om sina egna intressen. Hen kanske glömmer bort sin partner lite. Och partnern känner sig mer uppskattad av kollegan. Vips har känslorna vuxit fram där.

Kanske till och med en något sämre självkänsla hade hjälpt i ett sådant fall då en sådan person hade sagt ifrån i tid.

Nu blev jag intresserad. Var hittar jag denna forskning och statistik?

Det du skriver om partnern som går på AW. Det är ju hens problem att hantera. Hen måste lära sig att hantera sina känslor. Det är ju ett medvetet val att vara otrogen det är ingenting som bara händer.

När det gäller beteendet att prioritera någon annan än sin partner så handlar det om att partnern känner sig åsidosatt. Då är det ett problem man måste lösa i relationen. Man måste ju vara lyhörda för varandra och göra sitt bästa för att båda parter ska växa i ett förhållande.

Som jag tidigare skrivit så kan man känna sig åsidosatt i många situationer och detta måste man prata om med sin partner

Anonym (Sanningen)

Tue 4 Apr 2023 15:02

#39

Var gränsen för otrohet går är högst individuellt.
Påfallande ofta verkar det som vad olika människor säger sig med säkerhet stå för i den frågan, kanske något man lovat varandra, kan glida till att bli något annat i en viss situation, eller med tiden, beroende på nya omständigheter eller beroende på vad man anser sig ha rätt att skylla på.

Den enda definition som jag funnit som håller för mig är att jag bemöter min partner på samma sätt som jag själv önskar bli bemött.
Om jag gör något mot min partner som jag anser inte skulle vara ok om min partner skulle göra det mot mig, så är det inte ok.
Och i de fall vi pratar om otrohet så skulle det då vara att betrakta som otrohet.

Anonym (Känslomässig otrohet)

Tue 4 Apr 2023 15:07

#40

Anonym (Känslor) skrev 2023-04-04 13:50:56 följande:

Känslomässig otrohet existerar mycket väl vilket äktenskapsrådgivare och relationsterapeuter vittnar om eftersom det förstör äktenskap och relationer.

Om ens partner börjar umgås mer med en spännande kollega istället för med sin partner så är det ett problem för relationen oavsett om man blir svartsjuk eller ej. Det är inte svartsjukans existens eller ej som är grundproblemet utan att en part rättfärdigar eller väljer att prioritera tredje part före sin partner.

Känslomässig otrohet ska ju nästan vara värre än fysisk otrohet, vad jag hört.

Exet fick just den här "spännande kollegan". Inte mig emot, han behövde både kollegor och vänner! Men vi hade ju henne typ i sängen, som det kallas! Det var bara "Jenny, Jenny, Jenny, Jenny" precis hela tiden!! Han började ändra sina matvanor utifrån hur "Jenny" åt, han ändrade sin frisyr och klädstil utifrån vad "Jenny" tyckte, han ändrade sin attityd mot mig och man kan ju gissa vem som även låg bakom det... Han föreslog resmål utifrån vad "Jenny" tyckte. Jag sa "Kan du inte komma på NÅT själv??" och då blev han sur. Han fick gå hem från jobbet i spöregnet för att "Jenny" inte jobbade och kunde skjutsa honom!". Nähe.... Men JAG då?? Telefon?? Du vet, jävla bra uppfinning....! "Jag trodde inte du kunde....".... Alltså det fanns inget annat än denna "Jenny"!

Och de pratade tammefan om ALLT!!! Jag kom in på deras arbetsplats en gång och "Jenny" utbrister glatt "Heeeeej, hur gick det på gyn???? Löste det sig med dina p-piller???". Man bara Va fan.... Och det var annat som kom fram som inte ens var sant så han måste använt henne om ordentlig terapeut! Vi hade visst problem i förhållandet som jag tydligen var den sista att veta om....

Han befann sig i nån slags gråzon. Han ljög inte men han var inte ärlig heller. Låtsades att han störde sig på henne! Smög iväg och pratade i telefonen. "Åh, nu var det Jenny igen! Tror hon jag bryr mig om hennes problem med "Simon"??? *överdrivet tung suck*". Ehh, ni pratade i 40 minuter så lite tror jag nog att hon tror att du bryr dig....
"Åh, nu ringde Jenny och sitter ensam på stan, jag vill ju egentligen inte gå dit men känns ju förjävligt att låta henne sitta ensam!!". Istället för bara "Jag och Jenny tar en AW, strax tillbaka!". Han skapade misstänkta situationer av sånt som från början inte var det minsta konstigt!

Och inte fick man ju säga nåt heller, i och med att hon är tjej så var man "svartsjuk"! Det eviga trumfkortet. Ehh, inte ett dugg...! Bara jävligt irriterad över att hon tog över hela vår tillvaro! Han var garanterat förtjust i henne men jag var aldrig orolig, han var så extremt out of her league! Hon var ju pappas lilla fina flicka och han var ett ovårdat drägg med svettlukt och snusfläckar. Hon utnyttjade honom deluxe för att han var snäll och alltid ställde upp med skjuts, de storhandlade tillsammans etc. Det fick man inte heller påpeka! Och visst kände jag mig på ett sätt bedragen när hon alltid kom först, att han alltid tänkte på henne, försökte efterapa hennes liv, låta henne styra och ställa, berättade om vårt liv, samliv och beklagade sig inför henne, medan jag stod där som ett dumt fån.

På ett sätt hade det nog känts bättre om han bara tryckt random brud på råfyllan på en Finlandsfärja, så hade jag bara kunnat dra sen! Nu blev det ju bara avancerat.

Förlåt, det blev långt, jag blev visst nostalgisk! Men ville påvisa att visst existerar känslomässig otrohet i allra högsta grad!

Bok om otrohet: Den nakna sanningen

INNEHÅLL