Bok om otrohet: Den nakna sanningen

Var gränsen för otrohet går är högst individuellt.
Påfallande ofta verkar det som vad olika människor säger sig med säkerhet stå för i den frågan, kanske något man lovat varandra, kan glida till att bli något annat i en viss situation, eller med tiden, beroende på nya omständigheter eller beroende på vad man anser sig ha rätt att skylla på.

Den enda definition som jag funnit som håller för mig är att jag bemöter min partner på samma sätt som jag själv önskar bli bemött.
Om jag gör något mot min partner som jag anser inte skulle vara ok om min partner skulle göra det mot mig, så är det inte ok.
Och i de fall vi pratar om otrohet så skulle det då vara att betrakta som otrohet.

Jag är inte otrogen mot min partner (inte mot min nuvarande) och jag tror inte att hon är otrogen mot mig (men med sannolikhet som gränsar till visshet så har hon varit otrogen tidigare i livet).

Men jag har hemligheter,
jag undanhåller hela eller delar av sanningen ibland,
och det händer att jag ljuger.

Självfallet förutsätter jag, och jag tror mig veta, att min partner bemöter mig på samma sätt, eller åtminstone på ungefär samma sätt.
Det finns inte på min karta att hon aldrig skulle ha ljugit eller undanhållit något under våra 15 år tillsammans.

Ingen av oss kräver 100,0% transparens och ingen av oss kräver att bli informerade om precis allt i minsta detalj.
Den som kräver det av en annan människa anser jag ha störda krav.

T ex så är jag helt övertygad att hon har sexuella fantasier i samband med att hon tillfredsställer sig själv, eller i andra sammanhang.
Och att det är fantasier som hon inte delar med mig, åtminstone inte i alla detaljer.
Jag vet att hon ibland läser erotiska berättelser, även porriga noveller. Hon redogör inte för mig vilka detaljer i dessa som hon gillar mest och som gör henne kåt.
Om jag skulle kräva av henne att hon redogör för sina fantasier, och vilka detaljer i sexnoveller som gör henne kåt, så är jag rätt säker på att hon inte till 100,0% skulle berätta alla detaljer för mig.
Till stor del tror jag att orsaken till varför hon skulle välja undanhålla vissa detaljer skulle vara för att inte göra mig ledsen och för att inte negativt påverka vårt förhållande.
Ett bra och mycket omtänksamt val av henne tycker jag!

Ungefär på samma sätt ser jag på mitt eget porrsurfande. För mig betyder det visuella mer än det intellektuella. Porrsurf och visuella intryck, videos och foton, betyder mycket mera för mig än fantasier och skrivna sexnoveller.

Jag respekterar att hon gillar det mer intellektuella och jag förutsätter att hon accepterar att jag mer gillar det visuella.

Hon och jag har absolut inte kommit överens, inte avgivit några löften, om vilka fantasier som är ok och vilka detaljer i fantasier som är ok respektive inte ok.
Vi har inte diskuterat och inte givit varandra några löften om vilken/vilka personer som är ok eller inte ok att fantisera om eller vilken typ av sexnoveller som är ok att läsa.
Vi har inte heller kommit överens om ifall det är ok eller inte ok att porrsurfa, och i så fall vilken typ at foton eller videos som är ok eller inte ok att titta på.
Jag är helt övertygad att det är bättre för henne och får vårt förhållande att hon slipper veta exakt när och hur mycket jag porrsurfar och exakt vad det är jag tittar på. Jag tycker att det är omtänksamt av mig att i dessa sammanhang inte informera henne om alla detaljer.

Nja, att folk töjer på sina principer betyder ju inte att principerna förändrats utan snarare att vissa personer helt enkelt inte klarar att hålla på sina principer när det gäller. Människor som anpassar sin moral efter situation är ju vad man brukar kalla för opportunister och såna personer går inte att lita på. 
Du slår in öppna dörrar. Jag har inte hävdat något annat än det du skriver.
Men även du bör väl hålla kunna med om att det är både sant och generellt normalt att människors löften och principer ofta förändras med tiden eller när omständigheterna förändras?
Människor som sviker sina löften, eller sina principer, brukar nästan alltid ha för dem själva fullt rimliga förklaringar och orsaker till att så skedde. Den sanningen gäller för såväl otrohet som för alla andra löften och principer.

Jag tycker att det är betydligt bättre att leva efter "Behandla andra så som DE vill bli behandlade" för då utgår man ju efter deras önskemål och inte bara sina egna.
Just detta, att påstå sig leva efter detta, är ju en av de allra vanligaste grunderna till att människor finner sätt att bortförklara svikna löften och principer.
T ex "Hon hade inte sagt exakt, inte till punkt och pricka, inte klargjort alla detaljer till 100%, hur hon ville bli behandlad".

Jämför det t ex med flera undersökningar som pekar på att påfallande många kvinnor, generellt och ofta, anser att otrohet alltid är mannens fel.
Om mannen är otrogen så är han självfallet en skit och det är hans fel.
Och om kvinnan är otrogen så är hon det av helt förklarliga skäl, nämligen att hennes man är en skit och han har behandlat henne dåligt och även i detta fall är det då ofta mannens fel.
Så oavsett vilket så skulle det på detta sätt alltid vara mannens fel (om man generaliserar ur ett kvinnligt perspektiv).
Flera undersökningar visar att detta förhållningssätt, att båda typerna av otrohet är mannens fel, är en av grunderna till att rader av undersökningar visar att fler män än kvinnor är otrogna.
Alltså felaktigt visar att det skulle vara vanligare att män begår otrohet än att kvinnor gör det.
Det finns mycket som tyder på att många kvinnor generellt har ett större behov att förneka otroheten inför sig själva, och att förneka det inför sin syster, sin mor och inför alla i deras kontaktnät.
Män tenderar generellt att ha lättare att erkänna för sig själva och verkar ha mindre behov av att förneka otroheten för sin far, bror och i sitt kontaktnät.

Detta är en enkel förklaringen till att när kvinnor svarar i dessa undersökningar så tenderar många av dem, av dessa fullt förklarliga skäl, att svara nej. De har per sin egen definition inte varit otrogna eftersom det var mannens fel. Om det inte var på hennes eget ansvar, det var mannens fel, då räknas inte otroheten på samma sätt.
Om man generaliserar så är det med detta synsätt mycket enklare att svara nej i en undersökning än att tvingas erkänna inför sig själv och svara ja.

Jag förstår inte ditt inlägg, vad tillför det tråden menar du? Och hur det anknyter till att du citerar mig?

Jag har ingen som helst anledning misstänka att min partner skulle ha knullat med grannen.

Förklara gärna vad du menar, vilken anknytning har ditt inlägg till det jag skrev? Om du klarar göra det på ett vettigt sätt?

Tack för att du bekräftar och håller med mig i det jag skrev i mitt inlägg
(uppfattar jag det som..?) 

Som svar på ditt inlägg saxar jag från RFSU:s hemsida och lägger in det till dina kommentarer

även att man ska få träffa människor ensamma oavsett vem det är skulle jag kalla gränslöst.
Svartsjuka bottnar ofta i en personlig osäkerhet och en dålig självkänsla.

om någon tidigare okänd person stöter på henne så ser hon inget problem med att de börjar träffas.
Det är ingen värdering jag delar så jag har sagt att om hon vill leva med mig får hon låta bli det.

Ömsesidigt förtroende och en ömsesidig respekt byggs inte genom en inskränkt rörelsefrihet.

Det räcker med att hon är bisexuell och redan har många vänner av båda könen som hon träffar ensamma. 

En konsekvens av svartsjuka är försök till kontroll och dominans över sin partner.

 

Om problemet består kan det vara bra att den svartsjuka tar hjälp av en kurator eller terapeut om saken.

Ömsesidigt förtroende och en ömsesidig respekt
byggs inte genom en inskränkt rörelsefrihet.

En konsekvens av svartsjuka är försök till kontroll och dominans över sin partner.

Det förvånar mig om du i verkligheten inte ens förstår det allra mest grundläggande?

Sanning är att förtroende och respekt skapas av det man själv erbjuder sin partner.
Absolut INTE av det man KRÄVER av sin partner!

Vad erbjuder en person som går bakom ryggen på sin partner sin partner?
Varför citerar du och frågar du mig om det? Jag känner inte till att det där skulle vara något som jag har skrivit om. Visa det i så fall så ska jag försöka förklara för dig om det är något du inte förstår i det jag har skrivit.

Japp förtroende är något man gör sig förtjänt av, och gränslöst beteende är ju absolut inte något som främjar förtroende. Det förvånar mig att du inte förstår något så basalt.
Varför citerar du och frågar du mig om det? Inte heller det där känner jag igen att det skulle vara något som jag har skrivit om. Visa det i så fall så ska jag försöka förklara för dig om det är något du inte förstår i det jag har skrivit.

Nej nu får du ta och skärpa dig.
Det var ju du som i dina tidigare inlägg snackade om förtroende, och detta i sammanhang av vad du kräver av din partner.
Jag svarade bara på det du skrev om förtroende.

Du pratade strunt, du hade fel.
Jag visade för dig och det blev tydligt även för dig att du inte hade tänkt hela vägen.
När ditt misstag blev uppenbart även för dig själv så började du i stället försöka att kasta allt möjligt på mig.

Det var du och inte jag som började prata om förtroende.

Skärp dig, försök åtminstone hålla dig till trådens ämne, visa åtminstone någon respekt för trådstarten, för andra medlemmar, forumet och för FL:s policy och regler.

Du behöver skärpa dig betydligt om du ska förtjäna något mer svar från mig eller om du ska kunna väcka en vilja hos mig att ens föra några fortsatta resonemang med dig.
Det är ju inte första gången du väljer att försätta dig själv i denna situation, såväl med mig som uppenbarligen också med andra medlemmar på forumet, så att flera tackar för sig och inte längre vill ha något som helst fortsatt utbyte med dig.

Det kanske får dig att känna dig framgångsrik när du kan lura dig själv att du har vunnit diskussionen och att det har inneburit något positivt för dig. Den enda som egentligen har hänt är att du har valt att uppträda på sådant sätt att du har skaffat dig ännu fler ovänner.

Jag förmodar att det var på samma sätt du "vann" diskussioner med din tidigare partner och vilket troligen bidrog till att din partner valde att vara otrogen mot dig. Och att du även då hade du lyckats genom din egen försorg att skaffat dig en ny ovän. Minst en.