• Anonym (Mamma)

    Lätt överviktigt barn och motstånd från pappan

    Jag har en nybliven sexåring som jag ställde på vågen idag och upptäckte att hon är överviktig. Det handlar om ett par hekto, men det är ändå över gränsen. 


    Jag fick ett rejält stresspåslag. Jag själv har levt med ätstörningar sen sena tonåren  och har stenkoll på vad jag (och familjen) äter. Jag planerar veckans måltider för att få det både näringsriktigt, gott och snabbt nog för vardagar. Grönsaker är en självklar del. Barnet i fråga äter i princip allt, från kokt fisk, till ugnsbakad kål. Vi vuxna är normalviktiga, åt det smalare hållet. 


    Jag tog upp det med min man som suckade och menade att jag bara ser problem. Själv är jag så vansinnigt stressad. Jag vet att hon alltid varit tyngre, om än normalviktig, och har därför sett till att vi bara äter en kaka när vi fikar, inte låta barnet köpa stora strutar utan allra helst isglass och erbjuda smaksatt mineralvatten till helgen om det ska drickas speciellt. Glass och fika sker, under min övervakning, sällan. Godis äts i princip aldrig och vi har aldrig chips eller så, förutom till Mello. Pappan, å andra sidan, fikar varje dag på lovet, låter barnet köpa en dajmstrut på stranden, och serverar i princip aldrig grönsaker, men gärna gräddig pasta. Av den anledningen står jag för nästan all matlagning, men de senaste månaderna har pappan fått ta mer pga jobb och hälsa. 

    Jag vet inte hur jag ska hantera det. Dels känns det som ett misslyckande i mitt föräldraskap och dels känner jag att jag jobbar i motvind. Det är jag som måste ta på mig ännu mer ansvar om jag vill ändra något i barnets kost. 


    Jag förstår också att det delvis är min ätstörning som talar. Intellektuellt förstår jag att vi kommer återgå till normala vanlr efter lovet och att hon, som stått still i längden, snart kommer göra ett längdskutt. Och jag vill på intet sätt att hon ska hamna där jag hamnade! 


    Hur gör man? Det är alltså inte kostråd jag behöver, utan hanteringsråd. 

  • Svar på tråden Lätt överviktigt barn och motstånd från pappan
  • Anonym (Kim)
    Anonym (Mamma) skrev 2022-07-24 17:59:56 följande:
    Men barnet träffade mig knappt efter vägningen. Hon var sen borta ett dygn och efter det var jag åter lugn. Ge dig!
    Och varför vägdes hon ens? Finns ingen som helst anledning att väga friska barn utan  några medicinska problem som motiverar det.

    Vad tror du att du förmedlar till ditt barn med vägandet? Du överför dina egna störningar på ditt barn, det är inte normalt och naturligt att hålla på med att väga stup i kvarten, man ser på ett barn om det är friskt och välmående och du har ju mer än normal koll påminner vad ditt barn äter så varför väga? 

    Visst, det är inte bra med godis/fika/glas dagligen eller flera gånger per dag, men det är väl också under en begränsad period?

    Ditt beteende och din koll är skadligare för barnet än några hekto över gränsen för övervikt, faktiskt.
  • Tow2Mater
    Anonym (Kim) skrev 2022-07-24 18:38:28 följande:
    Och varför vägdes hon ens? Finns ingen som helst anledning att väga friska barn utan  några medicinska problem som motiverar det.

    Vad tror du att du förmedlar till ditt barn med vägandet? Du överför dina egna störningar på ditt barn, det är inte normalt och naturligt att hålla på med att väga stup i kvarten, man ser på ett barn om det är friskt och välmående och du har ju mer än normal koll påminner vad ditt barn äter så varför väga? 

    Visst, det är inte bra med godis/fika/glas dagligen eller flera gånger per dag, men det är väl också under en begränsad period?

    Ditt beteende och din koll är skadligare för barnet än några hekto över gränsen för övervikt, faktiskt.
    I #39 angavs att vägningen var relayterad till antibiotikadosering pa doktors begaran.

    Jag har t ex vägt barn for att bestämma både klädstorlekar och skidor enligt olika måttabeller och rekommendationer, så det finns många olika anledningar att väga barn.
  • Anonym (Cora)

    Jag hoppas du skojar. Jag hoppas du skojar. Detta är sjukt. Snälla, sök hos en psykolog och säg exakt detta som du skrivit. Detta är så sjukt. Du kommer att ge ditt barn men för livet om du inte ändrar ditt beteende.

  • Anonym (Bmi)
    Spucks skrev 2022-07-24 11:49:49 följande:
    Jag är väldig förundrad över svaren i tråden. Övervikt och fetma ökar, även bland barn, och är den största hälsorisken i samhället (precis som i de flesta andra västerlänska staterna). Det vet man, det är inget nytt. Man vet också att en stor del av överviktiga barn förbli överviktiga om vuxna, eller blir tom adipös. Man vet också att maten är den viktigaste aspekten som påverkar vikten, rörelse har bara lite effekt ("You can't outrun a bad diet.") Man vet att en dålig kost påverka hälsan även på andra sätt en bara vikten. Man vet att kostvanor är svårt att bryta.

    Ändå svarar nästan alla här att det kvittar om barn är överviktig eller inte, att det kvittar hur mycket sötsaker de stoppar i sig. Folk applåderar pappan som helt skiter i sina barns hälsa genom att mata dem med mycket skräpmat och sötsaker och tycker att frukt och grönt är helt onödig. Folk berättar stolt hur de själva gör likadant med sina barn.
    Jag blir mördrädd när jag läser det här! Om de flesta föräldrar tänker som de som svarade här, ser Sverige snart ut som USA vad gäller övervikt/fetma och releterade hälsoproblem.

    Ja, några formuleringar TS använder är extrema, men det ändrar inte på saken att kosten pappan ger sina barn är extrem onyttig och därmed en hälsofara för barnen och att vad TS beskriver hur hennes barn äter när hon är ansvarig är som det egentligen ska vara.
    Man fostrar inte ätstörningar genom en varierad, mestadels nyttig kost och genom att lära sig att onyttiga saker är okej, men med måtta. Såhär fostrar man en hälsosam inställning till mat, där man vet vad kroppen behöver, vad som är bra och dålig för kroppen och där man äter av allt, men i olika proportioner.
    Dessutom: det finns många fler överviktiga än ätstörda människor i Sverige. Varför tycker ni alltså att övervikt är helt okej (och antar att övervikt inte leder till ätstörningar)?
    Bra skrivet, precis vad jag tänkt när jag läst tråden!
  • Anonym (X)

    Jag blir bara ledsen när jag läser att vissa tycker det är rimligt med TS inställning.


    Självklart ska man inte leva på glass, äta McDonalds 7 dagar i veckan och dricka cola till middag. Men det är VÄLDIGT många nivåer där emellan.

  • mammatill6

    Jag är mest nyfilen på vad syftet med denna tråd va. Jag fattade det som att det va för att få stöd i hur du ska få maken mer på din sida. Sen. Är majoriteten i denna tråd reagerar på din inställning på mat och ser mer dig som problemet så lägger du bara till information för att-göra-listan det du skrev först o h försvara sitt beteende.
    Nör så många försöker få dig att förstå att det nog är du som behöver stöttning, varför inte ta till sig det? 


    Ett barn som redan som 6-åring får lära sig att man inte får äta en stor glass utan ska hålla sig till isglass o j äter man en stor glass är det istället för mellis, det skapar osunt förhållande till mat? Förklara varför du anser att man inte kan köpa en stor glass på sommaren på stranden, Fle det va faktiskt det du skrev i ts.

  • Anonym (Mamma)
    mammatill6 skrev 2022-07-25 10:07:39 följande:

    Jag är mest nyfilen på vad syftet med denna tråd va. Jag fattade det som att det va för att få stöd i hur du ska få maken mer på din sida. Sen. Är majoriteten i denna tråd reagerar på din inställning på mat och ser mer dig som problemet så lägger du bara till information för att-göra-listan det du skrev först o h försvara sitt beteende.
    Nör så många försöker få dig att förstå att det nog är du som behöver stöttning, varför inte ta till sig det? 


    Ett barn som redan som 6-åring får lära sig att man inte får äta en stor glass utan ska hålla sig till isglass o j äter man en stor glass är det istället för mellis, det skapar osunt förhållande till mat? Förklara varför du anser att man inte kan köpa en stor glass på sommaren på stranden, Fle det va faktiskt det du skrev i ts.


    Syftet var att vädra min oro. Redan efter att de första svaren trillade in, förstod jag att min oro var obefogad varpå jag genast lugnade mig. Jag blev rejält triggad, helt enkelt. Jag blev också förvånad, för jag har inte triggats på det sättet på många, många år! Dagen efter fanns sen känslorna inte kvar, även om jag tycker att det är något vi ska ha i bakhuvudet. Det verkar nu också pappan insett. Till gårdagens fika serverade han en fruktsallad, innan kaka. 


    Man kan äta storstrut, men inte så ofta som blivit. Jag förbjuder inte, utan lockar med annat, eller säger att det är för dyrt att köpa så dyr glass varje gång. Jag har aldrig nämnt mängden glass, kalorier eller nyttighet. Jag har föreslagit att vi köper flerpack med oss hem istället, eftersom det är billigare. Då är de också mindre, men det säger jag inget om. 

  • Anonym (Pippi)

    Det är nog som du själv skriver dina hjärnspöken som stressar dig. Det du beskriver av vad ni äter är ju en jättebra kost och också helt otroligt att barnet äter allt. Som du säkert vet i ditt innersta är det här ingen övervikt. det ör ju inte tal om flera kg och är nog rätt säker på att hen inte ser överviktig ut. Barn är olika en del större en del mindre en del mer rejäla och en del spinkiga. Så försök att jobba med dig själv istället och inse att ditt barn har en sund vikt och sunda matvanor.

  • LFF
    Tow2Mater skrev 2022-07-24 18:48:51 följande:
    I #39 angavs att vägningen var relayterad till antibiotikadosering pa doktors begaran.

    Jag har t ex vägt barn for att bestämma både klädstorlekar och skidor enligt olika måttabeller och rekommendationer, så det finns många olika anledningar att väga barn.
    För vilka kläder behöver man väga barnen? Annat än flytvästar då men där är det ju ett stort spann på vikten så inte sjutton behöver de vägas där heller egentligen. I övrigt räcker det ju att ha koll på längden på ungarna för att kunna köpa kläder. 

    För skidinställningar (slalom) så behövs vikten, absolut, men inte ens där behöver man veta på grammet hur mycket barnen väger. 

    Vi väger väl ungarna max en gång i kvartalet men det är för att ha koll på att de går upp i vikt som de ska. Har två spinkisar som äter allt och mycket av det också men där vikten ändå är seg uppåt (speciellt på den ena). Den senaste vikten vi haft innan en eventuell skidresa är den vi gått på vid inställning av skidorna.

    Har själv varit det lite mulliga barnet en gång i tiden men haft turen att inte ha en familj som lagt någon vikt vid det. Var dessutom sjukt kräsen (hade klassats som selektivt ätstörd idag sannolikt) både vad gällde mat och sötsaker så det mesta var helt enkelt "fel" med mig på mat- och viktfronten. Sen kom tonåren och vips försvann övervikten och jag blev nästan underviktig istället. 
  • Anonym (Bmi)
    LFF skrev 2022-07-25 12:17:10 följande:
    Vi väger väl ungarna max en gång i kvartalet men det är för att ha koll på att de går upp i vikt som de ska. Har två spinkisar som äter allt och mycket av det också men där vikten ändå är seg uppåt (speciellt på den ena). Den senaste vikten vi haft innan en eventuell skidresa är den vi gått på vid inställning av skidorna.

    Fast jag fattar inte. Varför är det ok att kolla att de går upp i vikt som de ska men inte att de INTE går upp i vikt som de ska?


    Barn ska ha normalvikt, vi föräldrar ska ha koll på att de har normalvikt eftersom avvikelser åt båda hållen är dåliga för hälsan. Och vet man inte riktigt om den kost man har hemma är lagom och bra så är ju detta med vågen ett bra sätt att över tid följa om de äter bra.  

Svar på tråden Lätt överviktigt barn och motstånd från pappan