Anonym (Mamma)

Fri 22 Jul 2022 17:01

165 svar

Lätt överviktigt barn och motstånd från pappan

Jag har en nybliven sexåring som jag ställde på vågen idag och upptäckte att hon är överviktig. Det handlar om ett par hekto, men det är ändå över gränsen.

Jag fick ett rejält stresspåslag. Jag själv har levt med ätstörningar sen sena tonåren och har stenkoll på vad jag (och familjen) äter. Jag planerar veckans måltider för att få det både näringsriktigt, gott och snabbt nog för vardagar. Grönsaker är en självklar del. Barnet i fråga äter i princip allt, från kokt fisk, till ugnsbakad kål. Vi vuxna är normalviktiga, åt det smalare hållet.

Jag tog upp det med min man som suckade och menade att jag bara ser problem. Själv är jag så vansinnigt stressad. Jag vet att hon alltid varit tyngre, om än normalviktig, och har därför sett till att vi bara äter en kaka när vi fikar, inte låta barnet köpa stora strutar utan allra helst isglass och erbjuda smaksatt mineralvatten till helgen om det ska drickas speciellt. Glass och fika sker, under min övervakning, sällan. Godis äts i princip aldrig och vi har aldrig chips eller så, förutom till Mello. Pappan, å andra sidan, fikar varje dag på lovet, låter barnet köpa en dajmstrut på stranden, och serverar i princip aldrig grönsaker, men gärna gräddig pasta. Av den anledningen står jag för nästan all matlagning, men de senaste månaderna har pappan fått ta mer pga jobb och hälsa.

Jag vet inte hur jag ska hantera det. Dels känns det som ett misslyckande i mitt föräldraskap och dels känner jag att jag jobbar i motvind. Det är jag som måste ta på mig ännu mer ansvar om jag vill ändra något i barnets kost.

Jag förstår också att det delvis är min ätstörning som talar. Intellektuellt förstår jag att vi kommer återgå till normala vanlr efter lovet och att hon, som stått still i längden, snart kommer göra ett längdskutt. Och jag vill på intet sätt att hon ska hamna där jag hamnade!

Hur gör man? Det är alltså inte kostråd jag behöver, utan hanteringsråd.

Tow2Mater

Mon 25 Jul 2022 22:42

#151

LFF skrev 2022-07-25 12:17:10 följande:

För vilka kläder behöver man väga barnen? Annat än flytvästar då men där är det ju ett stort spann på vikten så inte sjutton behöver de vägas där heller egentligen. I övrigt räcker det ju att ha koll på längden på ungarna för att kunna köpa kläder.

För skidinställningar (slalom) så behövs vikten, absolut, men inte ens där behöver man veta på grammet hur mycket barnen väger.

Vi väger väl ungarna max en gång i kvartalet men det är för att ha koll på att de går upp i vikt som de ska. Har två spinkisar som äter allt och mycket av det också men där vikten ändå är seg uppåt (speciellt på den ena). Den senaste vikten vi haft innan en eventuell skidresa är den vi gått på vid inställning av skidorna.

Har själv varit det lite mulliga barnet en gång i tiden men haft turen att inte ha en familj som lagt någon vikt vid det. Var dessutom sjukt kräsen (hade klassats som selektivt ätstörd idag sannolikt) både vad gällde mat och sötsaker så det mesta var helt enkelt "fel" med mig på mat- och viktfronten. Sen kom tonåren och vips försvann övervikten och jag blev nästan underviktig istället.

Det här var storleksskalan man skulle följa när jag köpte skidbyxor för pojken i vintras online:

Anonym (Pippi)

Mon 25 Jul 2022 23:20

#152

Anonym (Mamma) skrev 2022-07-22 18:18:29 följande:

Jag har varit friskförklarad i tio år. Det här är första gången jag känt oro för hennes vikt. Tidigare har jag tänkt att hon springer av sig/växer till sig, så länge vi äter ordentlig mat. Och maten jag lagar är varken mager eller märklig. Allt lagas med fullfeta produkter, och innehåller kött, fisk, kyckling och vegetariskt, samt kolhydrater. Vi äter också falukorv ibland, eller beställer pizza nån gång, men om jag inte tar hand om maten blir det snabblagat och mycket fett. Grönsaker är möjligen ett salladsblad. Jag tycker att yoghurten ska vara naturell. Vill man ha smak, kan man skiva banan eller riva ner äpple. Pappan köper konstant smaksatt yoghurt, det tycker ju han (och barnen) är gott!

Bara som exempel från den här veckan: Lax på spenatbädd, med citronsås (på grädde) och makthavare. plockgrönsaker till.
Kyckling på plåt, med rostad potatis, rostade grönsaker och hummus
Potatis- och purjolökssoppa, kidneybönor
Caesarsallad med både bacon och dressing
Svamprisotto med torkad serrano och bakade tomater

Ingen bantarmat med andra ord.

Av mina 4 barn är det bara ett som skulle ha ätit den menyn. Låter jättegott för oss vuxna Men ofta äter inte barn sådan mat. Utan att ha en selektiv matstörning vad jag vet så åt 2 av mina barn inte det du serverar, 1 hade gjort det den yngsta hade kanske tagit någon tugga. De år mer ren mat som jag tror att många barn föredrar. Köttbullar korv kyckling ris makaroner gurka i stavar o dyl. Vi har aldrig tänkt kalorier till barnen däremot motion. De har ätit bullar kakor glass utan att vi har tänkt oj nu har det blivit 2 kakor istället för 1. Men givetvis på en sund nivå. Så får mina barnbarn äta också och de är sunda rör sig mycket. Någon är större någon är mindre de äter helt normalt med mat får kakor ibland utan att föräldrarna räknar hur många. Det finns givetvis familjer som har helt snedvriden ide om vad man ska äta men sluta tänka då mycket och låt din man laga vad han vill. Vet skräckexempel ett flertal där barnen var hårt hållna med mat och när de var hemma hos kompisar bara vräkte de i sig. Så hoppas inte just det här med att de bara får äta en kaka och kanske inte glass gör att de vräker i sig hos kompisar. blir väldigt konstigt när man har besök av sådana barn.

mari123

Tue 26 Jul 2022 05:38

#153

Jemp skrev 2022-07-25 16:52:28 följande:

För dagens barn är inte kramgoa och härliga?

Påstod jag det?

LFF

Tue 26 Jul 2022 10:25

#154

Anonym (Bmi) skrev 2022-07-25 12:27:04 följande:

Fast jag fattar inte. Varför är det ok att kolla att de går upp i vikt som de ska men inte att de INTE går upp i vikt som de ska?

Barn ska ha normalvikt, vi föräldrar ska ha koll på att de har normalvikt eftersom avvikelser åt båda hållen är dåliga för hälsan. Och vet man inte riktigt om den kost man har hemma är lagom och bra så är ju detta med vågen ett bra sätt att över tid följa om de äter bra.

Om det skapar en känsla av panik, ångest och misslyckande över att barnet väger något för mycket hos en förälder så är det väl självklart att det är betydligt sämre att väga barnet för att se eventuell övervikt än att hålla koll så det inte blir undervikt? Att anse att det är "dålig" kosthållning att servera gräddiga såser, färdiga köttbullar och pasta är inte en hälsosam kosthållning. Att anse att det är fel att ett barn äter något annat än isglass är inte sunt och att det räcker med typ en glass om dagen (speciellt när det är varmt ute).

TS tycker ju dessutom att den kost de (hon serverar) är bra så är det ju ingen orsak att få panik över vikten.

Anonym (Tvillingmorsa)

Wed 27 Jul 2022 09:01

#155

Problemet är inte att TS håller (viss) koll på vad barnen äter och väger. Det bör man göra. Det är föräldrars ansvar att se till att barnen får i sig tillräckligt med näring, samt i möjligaste mån förebygga både undervikt och övervikt.

Problemet är att TS reagerar med katastroftankar för att sexåringen väger två hekto för mycket. Skriver att hon blir jättestressad osv. DET är inte normalt och tyder på ätstörningstänk. Ingen frisk person får panik för att barnet ligger på gränsen till övervikt. I stället tar man det lugnt och gör något åt det, eller så låter man det vara och ser om barnet växer till sig.

Spucks

Wed 27 Jul 2022 16:42

#156

Anonym (Sunt förnuft) skrev 2022-07-25 22:19:50 följande:

Jag tror såhär, att många inte anser att något kilo över gränsen är någon stor fara.

Det finns en skillnad mellan "Lite över gränsen är ingen fara" och "Lite över gränsen är inte övervikt". Jag svarade just på flera påstående som anser att är man bara lite över gränsen till övervikt är man inte överviktig.

Anonym (X)

Wed 27 Jul 2022 17:31

#157

Anonym (Tvillingmorsa) skrev 2022-07-27 09:01:46 följande:

Problemet är inte att TS håller (viss) koll på vad barnen äter och väger. Det bör man göra. Det är föräldrars ansvar att se till att barnen får i sig tillräckligt med näring, samt i möjligaste mån förebygga både undervikt och övervikt.

Problemet är att TS reagerar med katastroftankar för att sexåringen väger två hekto för mycket. Skriver att hon blir jättestressad osv. DET är inte normalt och tyder på ätstörningstänk. Ingen frisk person får panik för att barnet ligger på gränsen till övervikt. I stället tar man det lugnt och gör något åt det, eller så låter man det vara och ser om barnet växer till sig.

Detta.

Är barnet precis över normalvikt och på väg uppåt så hittar man metoder. Att få ångest och panik och känna att man är misslyckad är problematiskt.

Anonym (Jenny)

Wed 27 Jul 2022 17:53

#158

Anonym (X) skrev 2022-07-27 17:31:32 följande:

Detta.

Är barnet precis över normalvikt och på väg uppåt så hittar man metoder. Att få ångest och panik och känna att man är misslyckad är problematiskt.

Men TS känner sig stressad, något som hon håller för sig själv och ser till att barnet inte får se. Hon tar sedan upp det med pappan som avfärdar det och söker då annan input (att göra det från FL är kanske lite vådligt, men i alla fall) om hur hon ska hantera situationen. Är inte det ett ganska bra och sunt förhållningssätt?

Hon har inte påtalat detta för dottern. Hon har inte gjort några förändringar i mathållningen. Hon analyserar sina egna känslor och reaktioner INNAN hon bestämmer sig vad hon ska göra.

Anonym (X)

Wed 27 Jul 2022 18:31

#159

Anonym (Jenny) skrev 2022-07-27 17:53:09 följande:

Men TS känner sig stressad, något som hon håller för sig själv och ser till att barnet inte får se. Hon tar sedan upp det med pappan som avfärdar det och söker då annan input (att göra det från FL är kanske lite vådligt, men i alla fall) om hur hon ska hantera situationen. Är inte det ett ganska bra och sunt förhållningssätt?

Hon har inte påtalat detta för dottern. Hon har inte gjort några förändringar i mathållningen. Hon analyserar sina egna känslor och reaktioner INNAN hon bestämmer sig vad hon ska göra.

Jag tänker ju att det som TS beskriver (förespråka isglass före glass, aldrig äta mer än en kaka, blir nervös kring gräddig pasta) redan märks och att barnen snappat upp det. Är man så stressad som Ts beskriver är det svårdolt på heltid.

Anonym (Tvillingmorsa)

Wed 27 Jul 2022 19:17

#160

Anonym (Jenny) skrev 2022-07-27 17:53:09 följande:

Men TS känner sig stressad, något som hon håller för sig själv och ser till att barnet inte får se. Hon tar sedan upp det med pappan som avfärdar det och söker då annan input (att göra det från FL är kanske lite vådligt, men i alla fall) om hur hon ska hantera situationen. Är inte det ett ganska bra och sunt förhållningssätt?

Hon har inte påtalat detta för dottern. Hon har inte gjort några förändringar i mathållningen. Hon analyserar sina egna känslor och reaktioner INNAN hon bestämmer sig vad hon ska göra.

Jag citerar TS:

Jag fick ett rejält stresspåslag. Jag själv har levt med ätstörningar sen sena tonåren och har stenkoll på vad jag (och familjen) äter.

Själv är jag så vansinnigt stressad. Jag vet att hon alltid varit tyngre, om än normalviktig, och har därför sett till att vi bara äter en kaka när vi fikar, inte låta barnet köpa stora strutar utan allra helst isglass och erbjuda smaksatt mineralvatten till helgen om det ska drickas speciellt. Glass och fika sker, under min övervakning, sällan. Godis äts i princip aldrig och vi har aldrig chips eller så, förutom till Mello.

Det handlar inte om ett sunt förhållningssätt. Hon har "stenkoll". Onyttigheter tillåts sällan osv. Klart att barnen märker detta.

Kanske försöker hon kompensera för pappans halvtaskiga vanor. Men två fel gör inte ett rätt. Och dottern är inte ens överviktig, bara på gränsen. Det kan hända att hon växer i sin vikt.

Alltför många vuxna tror fortfarande att barn bara märker det som visas tydligt eller sägs rakt ut. Så är det inte. TS barn förstår kanske inte allt, men de har förmodligen redan lärt sig att det där med mat är känsligt och jobbigt och lite skamligt, annars hade mamma inte varit ett så strikt kontrollfreak som hon skriver att hon är.

Anonym (Mamma) Trådstartaren

Wed 27 Jul 2022 19:40

#161

Anonym (X) skrev 2022-07-27 18:31:13 följande:

Jag tänker ju att det som TS beskriver (förespråka isglass före glass, aldrig äta mer än en kaka, blir nervös kring gräddig pasta) redan märks och att barnen snappat upp det. Är man så stressad som Ts beskriver är det svårdolt på heltid.

Nej, jag har inte varit stressad kring detta innan. Återigen, läs gärna vad jag skriver istället för att hitta på. Jag fick ett stresspåsla, som jag inte fått på många, många år. Jag blev själv mycket förvånad. Känslan klingade av, och dagen efter var jag åter lugn.

Anonym (X)

Wed 27 Jul 2022 20:42

#162

Anonym (Mamma) skrev 2022-07-27 19:40:21 följande:

Nej, jag har inte varit stressad kring detta innan. Återigen, läs gärna vad jag skriver istället för att hitta på. Jag fick ett stresspåsla, som jag inte fått på många, många år. Jag blev själv mycket förvånad. Känslan klingade av, och dagen efter var jag åter lugn.

Jag läser vad du skriver. Se vad bla Tvillingmorsa citerar ovan. Du beskriver ett förhållningssätt till mat som gör att man som barn kan börja fundera över vad som är grejen.

Vet barn som inte fick äta chips hemma för mamma och pappa. En dag hade de fått en liten chipspåse på fest, och var jätterädda för vad föräldrarna skulle säga att de hade något förbjudet.

Det blir osunt.

Ditt stresspåslag hade nu mer med din egen ätstörning att göra tror jag (du ser kanske dig själv i din dotter?) men sammantaget med annat blir helheten svår för barnen.

Jag troe inte du tar till dig av det folk skrivit i tråden om detta dock - vilket också kanske är ätstörningen som spökar lite? Därför kan det nog vara klokt att ta det med någon annan än ett forum.

Spucks

Fri 29 Jul 2022 18:47

#163

Anonym (X) skrev 2022-07-27 20:42:26 följande:

Jag läser vad du skriver. Se vad bla Tvillingmorsa citerar ovan. Du beskriver ett förhållningssätt till mat som gör att man som barn kan börja fundera över vad som är grejen.

Vet barn som inte fick äta chips hemma för mamma och pappa. En dag hade de fått en liten chipspåse på fest, och var jätterädda för vad föräldrarna skulle säga att de hade något förbjudet.

Det blir osunt.

Ditt stresspåslag hade nu mer med din egen ätstörning att göra tror jag (du ser kanske dig själv i din dotter?) men sammantaget med annat blir helheten svår för barnen.

Jag troe inte du tar till dig av det folk skrivit i tråden om detta dock - vilket också kanske är ätstörningen som spökar lite? Därför kan det nog vara klokt att ta det med någon annan än ett forum.

Hmmm, så du tycker att man inte får förbjuda saker för barnen för de kanske få det någon annanstans och då blir de stressade?

Jag vet att många barn inte får dricka läsk, speciellt inte cola, när de är små. Många andra däremot får det, speciellt i familjer med lägre utbildningsnivå. Tror du alltså att det är hemsk om man inte tillåter att ett litet barn dricker läsk, för de blir kanske stressad när det bjuds på en födelsedagskalas?

Anonym (X)

Sun 31 Jul 2022 09:26

#164

Spucks skrev 2022-07-29 18:47:14 följande:

Hmmm, så du tycker att man inte får förbjuda saker för barnen för de kanske få det någon annanstans och då blir de stressade?

Jag vet att många barn inte får dricka läsk, speciellt inte cola, när de är små. Många andra däremot får det, speciellt i familjer med lägre utbildningsnivå. Tror du alltså att det är hemsk om man inte tillåter att ett litet barn dricker läsk, för de blir kanske stressad när det bjuds på en födelsedagskalas?

Du måste driva med en, så som du svarar. Tycler du verkligen att det är likställt med ett specifikt livsmedel mot att förbjuda ALLT godis/glass/fet mat?

Spucks

Sun 31 Jul 2022 14:41

#165

Anonym (X) skrev 2022-07-31 09:26:08 följande:

Du måste driva med en, så som du svarar. Tycler du verkligen att det är likställt med ett specifikt livsmedel mot att förbjuda ALLT godis/glass/fet mat?

Ditt exempel handlade om chips. Hur blev chips plötslig till allt godis/glass/fet mat? Dessutom var ditt argument att det är dålig att förbjuda det, för om barnen får det erbjuden någon annanstans blir de stressade. Varför gäller detta argument inte för läsk? Blir barnen inte stressad om de blir bjuden på läsk men vet att det inte får dricka det av föräldrarna? Eller är det snarare så att när det gäller läsk är det okej att barnen blir stressade, men inte när det gäller chip (eller allt godis/glass/fet mat .... hur du nu vill ha det)?

Du behöver inte svara, mina frågor var retoriska. Jag fattar vad som är skillnaden för dig. Du tillhör tydligen den sorts föräldrar som inte bara är övertygad om att allt de gör är det rätta, utan även att det är det enda rätta. Skillnaden är alltså tydligen att du förbjuder eller har förbjudit läsk till en viss ålder, vilket betyder att det är det rätta och bra för barnen. Samtidig har du inte förbjudet chips (eller allt godis/glass/fet mat), därför är det fel att förbjuda det och skadar barnen.
Logisk.

Lätt överviktigt barn och motstånd från pappan

INNEHÅLL