Har precis fått veta att min dotter inte kommer få godkänt i en rad ämnen, bland annat i engelska.
Tycker det är så dåligt. Barnen går väl för sjutton i skolan för att lära sig saker? Då måste man kunna ställa vissa krav på skolan. Vi har ju skolplikt i Sverige och det kommer sig av en anledning.
Jag tycker det känns som de brustit i sitt uppdrag.
Det har jag inte heller sagt. Jag rekommenderar att du läser ordentligt.
Jag har bara läst halva tråden så ber om ursäkt ifall någon redan kommit med detta tips.
Ts, jag antar att din dotter likt de flesta ungdomar gillar sociala medier?
Säg åt henne att fundera på ett användarnamn till hennes nya alternativa instagramkonto. Kontot får inte innehålla någon som helst svenska, bara engelska, hon ska inte följa eller följas av folk hon redan känner heller om det inte är vuxna omkring henne som strikt enbart använder engelska i kommunikationen.
Jag gjorde ett sådant konto när G+ fanns förut när jag kände att min engelska behövde tränas upp. Det gick fort att få en bättre engelska i skrift.
Om hon skäms över sin dåliga engelska behöver hon ju inte skriva med folk från engelsktalande länder, hela världen är full med folk som har konto på engelska trots annat modersmål med väldigt varierande kunskaper i engelska.
Men givetvis ska hon ändå följa konton med perfekt engelska, när hon ser ett ord hon inte känner igen så kollar hon google translate.
Hon kommer nog helt säkert själv att märka skillnad på någon vecka, eller dagar om hon ägnar kontot 45-60 min om dagen. Och hon kommer att lära sej mycket bättre engelska på ett roligt sätt som de flesta ungdomar uppskattar.
Eftersom detta ger snabba resultat så kommer hennes självförtroende i språket att öka fort vilket kommer att göra henne stolt.
Ett annat sätt är att kolla Netflix och liknande utan subtitles. Men det är kanske nästa steg. Gissar att hon inte kommer att hänga med i början om hon inte fått godkänt trots närvaro.
Det är ingen prestigekamp alls. Det är fullständigt solklart att det är skolan som ansvarar för undervisningen.
Det som är så provocerande med den här tråden är att TS verkar betydligt mer upprörd över att skolan gett henne själv (TS alltså) problem snarare än oro över dotterns dåliga skolresultat och vad det kan vara symptom på. TS visar inget intresse för att hjälpa sitt barn (raljerar istället över hur orimligt det vore) utan är bara arg på skolan som gett henne bekymmer. TS största bekymmer verkar vara att hon kanske kommer att behöva spendera tid med sin dotter. Det hela är bara väldigt sorgligt och jag tycker så synd om flickan.
Skolan verkar av TS beskrivning inte vara något att hänga i julgranen, men då har ju TS ett ansvar att kompensera för det så gott hon kan eller byta till en bättre skola.
Den här tråden provocerar mig något enormt. Jag har fem barn varav tre skolbarn. Min äldsta är myndig men där vet vi att vi behöver stötta DAGLIGEN för att han ska orka genomföra sina inlämningar och läxor och få slutbetyg. Och självklart gör vi det då! Det är VÅRT ansvar att se till att motivera dom till att gå ut skolan med vettiga betyg. Det ligger ju i vårt intresse hur deras framtid blir. Speciellt när man vet att man har en skoltrött unge, klart man lägger ner mycket tid på att hjälpa dom med skolarbetet hemma! Vi har även ett barn som vi vet klarar skolan utmärkt själv. Men det är nu. Nästa är kanske han behöver hjälp.
För fan ts. Ta ditt föräldraansvar!
Sen hade jag dock blivit vansinnig om vi fått information om uteblivna betyg för sent. Men frågan är om fallet verkligen är så eller om du helt enkelt inte varit inne och tittat på information som skolan med största sannolikhet har lämnat?
Jag förstår inte riktigt din upprördhet.
Skolan borde definitivt meddelat hur dottern ligger till, (men kanske har det, i dessa tider, skötts digitalt?), men att lägga skulden på en 15-åring (som tydligen inte alls var stor nog att ta det ansvaret) istället för att se att du själv brustit i engagemang i barnets skolgång är orimligt.
De har ju inte meddelat mig någonting förrän nu. På ett helt år. Meningen är väl ändå att resultat och utveckling ska följas löpande. Här är det uppenbart för mig att skolan har brustit i det systematiska utbildningsarbetet. Det är inte meningen att jag som förälder ska behöva tala om för skolan hur de ska sköta sitt jobb. De ska ha den kompetensen själva, utan att jag som förälder ska behöva påminna dem om att sköta sitt jobb.
Märkligt att skolan (mentor /klassföreståndare el lärare i de olika ämnen) inte hört av sig till dig eller pappan.
Men som förälder har även du ansvar för att dottern gör läxor och inlämningsuppgifter.
Det är många som får stötta med detta. Även om man som förälder inte kan hjälpa med ämnet kan man sitta bredvid och stötta. Har själv suttit med min son många gånger. Vissa kvällar 3 timmar. Det är mitt ansvar som förälder att stötta och se till läxor görs, inte skolans.
Du kan anmäla till skolinspektionen så kontrollerar de om de gjort allt som de ska enligt lag.
Skolan ska ge massa stöd och lösningar till barn som har det svårt. Det är deras skyldighet men sedan måste ju föräldrarna ta sitt ansvar och hjälpa barnen hemma med då barn som har det svårt oftast även behöver göra läxor för att komma ikapp eller nå sina individuella mål.