Mysiga barnfria helgen förstörd igen

Vad förväntade du dig? Ja så kan man väl också uttrycka sig om man tycker att det är en självklarhet att dom nya kvinnorna ska knäppas på näsan.

Att TS aldrig kommer få en regelrätt kärnfamilj är ju givet men jag tycker att det är konstigt att hon ska anklagas för att vara taskig när hon vill ha en lugn helg på tumanhand med sin karl? Barnens egna morsa verkar ju definitivt måna om att få just DET rätt så ofta och det är tydligen heeeelt i sin ordning och hon står ändå kvar överst på pallplatsen som den goda modern. Så förståeligt och så fint att han lobbar för det och ger henne just detta.

Men snälla, varför tror många att detta handlar om barnens mamma?! Pappan kanske bara är jätteglad för alla extra chanser att vara med sina barn?! Det låter ju faktiskt så med tanke på att han även engagerar sig i deras fritidsintressen etc. Tycker ts har gjort ett kap som valt en toppenpappa till sitt kommande barn och önskar att hon kunde inse och glädjas åt det istället!

Du kanske inte kan förvänta dig att han är helt utan barnen varannan vecka. Däremot kan ni ju boka in särskilda kvällar för er när det är dig han får/ska prioritera.

Precis min tanke.

Jag tycker det låter som att din man behöver lära sig att kommunicera bättre. Hur går det till när planer ändras plötsligt? Det här med att barnen är prio är en bs anledning till att strunta i att kommunicera ordentligt. Det är som att du skulle hitta på ett prio i ditt liv, säg att du börjar spela boule, och när helst ditt boulelag ringer så ställer du dig i hallen och tar på dig för att gå ut, och säger till honom i förbifarten, "ja förresten, den där mysiga middagen du står och lagar nu, du vet ju att mitt boulelag är prio ett". Så skulle ju du aldrig göra och så får inte han göra mot dig heller "in the name of the children", det är som att använda sina barn för att ge sig själv lov att bete sig som en tölp.

Om ni har planer så behöver han vara väldigt noga med att berätta varför han bryter era planer. Det går inte att bete sig som att ens barn ger dig anledning att bete dig som en skit, att det gör att du inte behöver förklara eller ens planera särskilt vettigt. 

Jag tror inte att du har särskilt svårt att förstå att han har barn och vad det betyder men jag tror att din man har svårt att förstå att han har en kvinna i sitt liv och vad det betyder. 

Det du skulle kunna göra är att förtydliga för honom vilka planer du anser att ni har och att om hans ex plötsligt ändrar på sina planer så är kanske frågan om ni ens ska ändra på era planer om hon inte har kunnat planera bättre. Visst, man kan ställa upp på varandra, som ex, men det vore kanske bra att det ett varv med dig först. Det är ju också viktigt att se att hon gör samma sak för er ifall ni får en plötslig inbjudan och skulle vilja att barnen är hos henne. 

Bara läst TS.

Att han åker på barnens matcher och liknande på mammans vecka är enligt mig ngt självklart , det får du nog lära dig att leva med.

Att han går ut med kompisar på barnfria helger är ju även det ngt förståeligt - du blir ju irriterad när mamman går ut på sin barnhelg så att barnen åker till er, skulle tro att du anser att hon kunde planera in det på sin barnfria helg, som pappan gjort ;) Går han däremot ut ofta är det ju ett problem som inte har med barnen eller barnfria helger att göra. Det är en helt annan fråga som du måste särskilja från "barnfria helger" - är han ute och festar ofta har det ju inget med att han prioriterar barnen att göra.

Att ta barnen en extra helg ngn gång då och då ser jag inte som ett problem - att ha ett flexibelt samarbete gynnar er allihop, och kommer att vara värt guld när ert gemensamma barn kommer.

Om det dock är OFTA, om du inte blir tillfrågad, om mamman utnyttjar er och inte ger tillbaka osv, då är det ett problem. Att hävda att "barnen måste alltid få komma" är rent strunt. Har man heltidsboende barn så skaffar man barnvakt för att ibland få egentid (ja, jag är medveten om att alla inte anser sig behöva detta, men de flesta har behov av det, även om alla inte har möjlighet), då kan man planera in dessa helger. Men barn med två boenden planerar man istället efter det.

Så frågan om du "bara är gravidkänslig" eller inte beror väl på hur ofta detta normalt sker?

1. Går din sambo ofta ut de barnfria helgerna, alltså nästan varannan helg. Då är det ett problem. Har det råkat bli lite extra mkt nu, många julbord, kompisar som fyller år osv, ja då är det troligen inte ett problem.

2. Går mamman ofta ut och festar på sina barnhelger så att ni får barnen ridigare? Ja, då är det ett problem på flera sätt. Dels får barnen faktiskt ingen ledig tid med sin mamma, hon prioriterar bort dem. Dels påverkar det dig och du blir inte involverad i beslutsprocessen - inte bra i långa loppet och det kommer påverka er relation negativt. Man MÅSTE få vara delaktig i beslut som påverkar en själv, annars är det rent översitteri. En partner har inte bestämmanderätt över den andre bara för att den drar "föräldrakortet". Om det däremot händer ngn enstaka gång men blivit lite mkt just nu, kanske pga julbord, och dessutom har det sammanfallit med att din sambo varit borta andra helger, ja då är det troligen inget problem egentligen, utan det blev bara lite mkt just nu.

Nej, man kan inte alltid skaffa barnvakt för alla barnen. Deras gemensamma kanske de tex kan lämna till TS föräldrar, moster, morbror, TS nära vän osv. Att istället skaffa barnvakt till flera barn, som inte är släkt med barnvakten, inte känner barnvakten är inte lika självklart. Det är även svårare att skaffa barnvakt till flera barn istället för ett.

Vi har tex två barn i grundskoleålder. De är underbara men intensiva - de har gärna egentid med mor, farföräldrar, mostrar o fastrar - men INTE samtidigt. Ett barn i taget ;)

Att man inte alltid säger ja till att barnen kommer extra innebär ju inte att barnen normalt är välkomna. Har man heltidsboende barn kan man skaffa barnvakt ibland, för att få egentid eller lite tid med sin partner- vårda relationen så att säga.. Du skulle aldrig göra det?

Tycker det verkar som om det TS blir frustrerad över är bristen på respekt, inte barnen.
Det är nämligen ganska respektlöst att plötsligt kräva barnfri helg för att gå ut på krogen, om mannen bara sa ja och amen utan att fråga TS vad hon tyckte är det också respektlöst.
Handlar inte om att mannen ska be TS om lov för att få tid med sina barn, handlar om att i en respektfull relation gör man sin partner delaktig genom att fråga och tala om saker och ting som påverkar båda.
Så jag tror TS partner borde bli bättre på att kommunicera och låta TS ta den plats hon faktiskt förtjänar som kvinnan i hans liv.

Missade att du är gravid. Är det någon gång i ditt liv som han behöver sätta dig som prio ett så är det när du är gravid. Jag tycker att Brummas lista är bra, det kan vara en hint på hur du kan resonera, vissa saker är kanske bra att acceptera, andra saker behöver du säga ifrån om. Och om man säger som så här, du kommer inte att vara gravid i hela ditt liv, och du kommer aldrig att vara gravid med första barnet (jag antar att det är första barnet) någon gång mer i ditt liv, så är det någon gång han behöver sätta dig först är det nu. 

Jag vet inte hur långt gången du är men här kan ni ju ha lite "give and take" kring att han tar barnen så att exet får gå ut. När du är höggravid och nyförlöst kan hon ta barnen mer så att du får stanna så länge som möjligt i bebisbubblan. Men det kan vara bra att redan nu börja resonera kring hur det ska se ut kring den tiden. Din man och hans ex har själva fått vara i bebisbubblan men är förmodligen inte medvetna om det. Var noga med att du är förstagångsförälder som behöver landa i den stora omställning som du går igenom.

Det kan ju också vara bra om din man börjar prioritera att vara med dig nu när du är gravid, före att vara ute med grabbarna, särskilt om du börjar känna dig mer och mer ensam i din graviditet. Antingen det eller sluta gå på ungarnas matcher på helgerna. Någonstans måste han vika av mer tid för er, och er relation. Hur han väljer är ju egentligen upp till honom men man kan ju anta att han avstår grabbhänget.