• Anonym (YB)

    Mysiga barnfria helgen förstörd igen

    Vi skulle ha en lugn, mysig helg bara jag och min man. Men nej. Nu har han åkt iväg för att hämta barnen för mamman kom på att hon ville gå ut och äta och dricka med en kompis just idag. Slut på lugnet och myset innan det knappt hunnit börja. Byte sker egentligen på måndagar. De är här varannan vecka och jag tycker det är mer och mer frustrerande och jobbigt. Förra gången vi hade barnfria helgen hade ena barnet matcher i annan stad som mannen åkte och tittade på och på kvällen var han ute på krogen med kompisar. På vardagarna är han ofta och tittar på barnens träningar även när det inte är hans vecka och veckorna barnen är här hinner vi knappt säga hej till varandra känns det som. Kanske lite överdrivet men ändå, typ så. Känner mig mer och mer irriterad och vill bara ha min man och hemmet ifred men samtidigt förstår jag att jag är irrationell och att barnen såklart måste vara hans första prio. Detta börjar dock tära på mig och jag funderar oftare och oftare på hur det skulle vara att göra slut och flytta till eget boende för att slippa besvikelse, frustration, irritation, alltid få ha det lugnt och skönt. Jag har berättat för min man hur jag känner och han förstår men säger att han måste sätta sina barn först så han kan inte lova att något kommer ändras men att han försöker tänka på det, och jag förstår det förstås. Är gravid och vet inte om det är gravidhormonerna som får mig att känna så här eller inte. Ni vars partner har barn sedan innan, känner ni så här också? Vad gör man åt känslorna?

  • Svar på tråden Mysiga barnfria helgen förstörd igen
  • Zarch
    Anonym (Alice) skrev 2019-12-07 21:13:28 följande:

    Tycker bara att hon borde acceptera att hennes sambo är en pappa och ibland har han sina barn.

    Och det här handlar ju inte ens om mamman. Pappan prioriterar sina barn. Det kommer dom troligtvis komma ihåg. Veta vem som alltid fanns där och kom på varje match, oavsett vecka. TS borde vara glad att hon hittat en sån man.


    Absolut! Nu har jag inte läst att trådskaparen har skrivit något om att hon inte accepterar att han är pappa eller förespråkar att han ska kicka ut sina barn i en gränd eller så.

    Hon ventilerar lite irritation och frustration bara, är inte det rätt mänskligt?

    Sedan blir det alldeles för sentimentalt. Förhoppningsvis så kommer han att prioritera alla sina barn, även det han kommer att få med TS. Det vilar nog en viss oro från hennes sida om det också kan jag tänka mig.
  • Anonym (Kim)

    Barnen är alltid prio 1. Oavsett vecka hit eller dit. Jag tycker du är för jäkla gnällig. Tänk alla familjer som inte har delade barn. När får de egentid och barnfria veckor och helger? Det är banne mig en lyx. Vi har inte haft våra far- och morföräldrar i närheten som kunnat hjälpa till vid vab eller barnvakt. Men snart så har ni baby 24/7.

  • Anonym (håller med)
    Anonym (Kim) skrev 2019-12-07 22:20:20 följande:

    Barnen är alltid prio 1. Oavsett vecka hit eller dit. Jag tycker du är för jäkla gnällig. Tänk alla familjer som inte har delade barn. När får de egentid och barnfria veckor och helger? Det är banne mig en lyx. Vi har inte haft våra far- och morföräldrar i närheten som kunnat hjälpa till vid vab eller barnvakt. Men snart så har ni baby 24/7.


    Bitter? Varför inte skaffa barnvakt? Det är nyttigt med egentid.
  • Anonym (Någon)

    När man blir ihop med en partner som har barn är det självfallet så att man måste gilla läget och anstränga sig för att få det att fungera och kännas bra för alla parter. Det är ju en deal man ingår.

    Man måste ju också vara införstådd och acceptera att i viss mån inte komma i första hand under barntid.

    Men lika mycket som man själv väljer en partner med barn väljer ens partner faktiskt någon utan.

    Det innebär också anpassning och prioritering, framförallt barnlediga veckor.

    Och hur mycket man än tycker om barn är det påfrestande att bo ihop med någon annans, tror det är väldigt få som inte känner så.

    Det är därför mycket viktigt att få den barnfria tiden.

    För bioföräldrar talas det ofta om att en del av vägen till att vara en bra förälder är att även ha egentid och kunna tänka på sig själv. Detsamma gäller bonusar, att få en bonusfamilj att fungera bra kräver barnfri tid och relationstips.

    Att man måste anpassa sig som bonusförälder är en sak men det innebär inte att man måste utplåna sig.

    Till TS, påpeka på skarpen att han valt dig likaväl som du och hans barn.

  • Annita

    Jättekonstigt gjort av biomamman. Är det som Zarch är inne på, att hon ändrat beteende sedan du blev gravid? Eller har hon alltid varit lite "slarvig" i sitt föräldraskap? Är din man orolig för barnen?

  • Anonym (Kim)
    Anonym (håller med) skrev 2019-12-07 22:26:35 följande:

    Bitter? Varför inte skaffa barnvakt? Det är nyttigt med egentid.


    Nej inte ett dugg bitter. Det var vårt val. Nu är ungarna utflugna. Men minns en viss irritation när vänner gnällde om att det var jobbigt när alla barnen var hemma. Alltså från tidigare relationer. Levde rullan rejält de barnfria veckorna.
  • Anonym (Carro)

    Klart att barnen är prio 1, men i det här fallet så är det ju biomamman som blir prio 1 eftersom mannen dansar efter hennes pipa.

  • Anonym (Ace)

    Skulle jag separera så hade jag velat ha barnen hos mig så mycket som möjligt, gärna på heltid. Man vill ju vanligtvis skilja sig från partnern och inte från barnen. Om hon sen vill ge bort sin tid med barnen skulle de vara välkomna alla veckans dagar. Har nada med toffelaktighet eller vika sig för exet att göra.

  • Anonym (Förälder är man alltid)

    Mina barn är alltid välkomna hem. Något annat är otänkbart. Jag skulle aldrig vara tillsammans med någon som inte respekterar det. Är hellre singel än utsätter mina ungar för något sådant.

    Men även bioföräldrar kan vara jävligt märkliga med detta. Hade en bekant som brukade snacka om hur skönt det var att bara vara varannan vecka förälder för sina ungar. Tyckte det var jävligt märkligt. Eller de som insisterar på att ungarna från bådas tidigare förhållande måste komma samma vecka, för annars får de inte vara barnfria varannan vecka. Fast ungarna inte trivs ihop och knappast bett om att trängas med nya bonussyskon. Ibland undrar jag varför folk skaffar barn överhuvudtaget.

  • Anonym (Alice)
    Zarch skrev 2019-12-07 22:14:02 följande:
    Absolut! Nu har jag inte läst att trådskaparen har skrivit något om att hon inte accepterar att han är pappa eller förespråkar att han ska kicka ut sina barn i en gränd eller så.

    Hon ventilerar lite irritation och frustration bara, är inte det rätt mänskligt?

    Sedan blir det alldeles för sentimentalt. Förhoppningsvis så kommer han att prioritera alla sina barn, även det han kommer att få med TS. Det vilar nog en viss oro från hennes sida om det också kan jag tänka mig.
    Fast alltså, visst kan man få gnälla ibland men man tänker ju också lite "vad förväntade du dig?". TS blev tillsammans med en man som har barn sen tidigare, så hon kan ju inte bli förvånad när han sen tar hand om sagda barn. Och hennes gnäll är ju i nivå "vill ha min man och hemmet i fred" + att hon funderar på att separera för att slippa hans barn. Man kan inte förvänta sig att vara en egen liten kärnfamilj om ens partner redan har barn.

    Sen är deras gemensamma inte född än. Ingen av oss vet hur han kommer agera då det barnet är fött och om alla hans barn kommer prioriteras lika mycket eller inte.
Svar på tråden Mysiga barnfria helgen förstörd igen