• Anonym (Ylva/TS)

    Vi vill att varderas särkullbarn ej ska ärva arvslott!

    JURIDIK

    Vi ska skriva testamente nu om särkullbarn, då ingen av oss litar på barnens släkt och/eller barnens eventuella brist på förståelse, men mest för att trygga vårat bo. Så de ska endast få ärva sin laglott. Men vilket testamente är då bäst att skriva? Vi har 7 olika alternativ.

    Vill dock inte göra dom helt arvslösa.

  • Svar på tråden Vi vill att varderas särkullbarn ej ska ärva arvslott!
  • Anonym (visa)
    Anonym (Ylva/TS) skrev 2018-11-09 10:16:26 följande:
    För att vi inte vill ge en hel livförsäkring till särkullbarn, vi vill kunna leva tryggt efter gud förbjude varandras bortgång. Vi har liksom fler barn än bara de specifika barnen att ta hand om. Jag tycker inte särkullbarn ska snuva åt sig på direkten, utan vänta som alla andra och nu går inte det juridiskt, så då vill vi minimera det så gott det går.
    Man kan ofta ta livförsäkring på ganska höga belopp. Nu vet ju ingen här vilka summor det handlar om för er att lösa ut era särkullbarn, men troligtvis inte miljonbelopp. Då kan ni lätt lösa ut barnen och ändå ha en hel del kvar för egen del.

    Jag har tex en livförsäkring där min man får ut drygt 3 miljoner om jag dör. Då kan han klara sig ett bra tag även med låg inkomst. Han har barn sedan tidigare. De barnen kommer få ut sin arvslott om han dör, men eftersom nästan allt av värde i vårt bo tillhör mig som enskild egendom blir det ingen stor summa att lösa ut.

    Särkullbarnen har ju redan "väntat som alla andra", på det vis att de flesta andra inte behöver vänta på att en icke-familjemedlem dör innan de får sitt arv. Om du, som deras mamma, dör vill du att de skall behöva vänta på att din nya man dör innan de får sitt arv (som de inte alls är släkt med).
  • Anonym (Ylva/TS)
    Sharper skrev 2018-11-09 10:42:31 följande:

    Fast det handlar ju inte om att ge en hel livförsäkring till någon. Hade ni inte haft några barn alls sen tidigare hade ju ni ärvt varandra helt om ni är gifta. Nu har ni barn sen tidigare och då är livförsäkringen bra för att kunna betala laglotten eller hela arvet (beroende på om man väljer att skriva testamente om att barnen enbart ska ha laglotten) om man tex äger fastighet eller så med betydande värde.


    Det är ju det som är, vi bor i en fastighet som går många generationer bakåt och att låta denna fastighet falla i händerna på obehöriga (läs barnens släkt på andra sidan), skulle vara förödande. Vi vet tyvärr att bägge sidor är väldigt giriga med ytterst små skrupler. Vilka odds är det att bägge ex är av samma korn??

    Jag vill verkligen ge barnen pengar, men inte allt och inget hus.
  • Sharper
    Anonym (Ylva/TS) skrev 2018-11-09 10:50:45 följande:

    Det är ju det som är, vi bor i en fastighet som går många generationer bakåt och att låta denna fastighet falla i händerna på obehöriga (läs barnens släkt på andra sidan), skulle vara förödande. Vi vet tyvärr att bägge sidor är väldigt giriga med ytterst små skrupler. Vilka odds är det att bägge ex är av samma korn??

    Jag vill verkligen ge barnen pengar, men inte allt och inget hus.


    Då är de ju bara att ge barnen den summan som är laglotten (om man skriver testamente om det aåklart) så är det ur vägen... min man har bott på gården i 10 år, hans barn är födda här. Vi äger hälften var men hans halva är enskild egendom. Går han bort före mig bor jag kvar och löser ut hans barn med laglotten med hjälp av livförsäkringen, resterande del får de när jag gått bort. Allt står i de papper vi skrivit hos juristen. Men när jag går bort delas inte resterande arv på 4 barn (jag har 2 barn och min man har 2 barn) utan hans barn ska ha en mindre del eftersom de fått en del redan tidigare.
  • olof 45
    Anonym (visa) skrev 2018-11-09 09:19:44 följande:
    Det är ingen som skriver så som du tolkar det. Någon skrev att "ärva är något man har rätt till enligt lagen", vilket är helt sant och ett neutralt uttalande.
    Tvärtom har många skrivit att de önskar att deras föräldrar använder sina pengar och att de inte alls vill ärva några stora summor.
    Anonym (Ylva/TS) skrev 2018-11-09 08:44:08 följande:
    Med särkullbarn och bröstarvingar menar jag att bröstarvingar (som i gemensamma) till sammanboende inte får ut sin rätt med detsamma medan särkullbarnen får. Trodde jag framgick, men tror ni tolkar in som ni VILL, ni har bestämt er på förhand!
    Problemet är att du använder juridiska termer på ett felaktigt sätt. En bröstarvinge är "avkomlingar till en avliden i rakt nedstigande led, dvs barn samt barnbarn och barnbarnsbarn". På så vis är både särkullbarn och nuvarande gemensamma barn lika mycket bröstarvingar till den avlidne. Det blir då väldigt fel om du skriver som att särkullbarnen inte är bröstarvingar, även om det kanske framkommer hur du egentligen menar. Juridiken är viktig, och det är därför viktigt att få termerna rätt.Frågan är om dina (och din mans) tidigare barn är MINDRE värda? Ni vill ju att de skall få mindre arv än de gemensamma barnen. Ni verkar vilja ta bort halva arvslotten för all framtid, istället för att testamentera att de får ut den när bägge är döda, alternativt lösa ut dem med livförsäkring.
    Anonym (Ylva/TS) skrev 2018-11-09 08:44:08 följande:
    Så om ni inte har förstånd att begripa det så vandra vidare till en mer lättbegriplig tråd!
    Här är min tråd och era åsikter om nåt jag inte bett om är totalt ointressanta, ovidkommande och helt löjliga!
    Du har fått väldigt många bra råd i denna tråd. Du är trots detta den som är allra mest otrevlig.
    Jättebra inlägg!!
  • modsey
    Anonym (Ylva/TS) skrev 2018-11-09 10:16:26 följande:

    Uppfattade inte detta som en fråga.

    För att vi inte vill ge en hel livförsäkring till särkullbarn, vi vill kunna leva tryggt efter gud förbjude varandras bortgång. Vi har liksom fler barn än bara de specifika barnen att ta hand om. Jag tycker inte särkullbarn ska snuva åt sig på direkten, utan vänta som alla andra och nu går inte det juridiskt, så då vill vi minimera det så gott det går.


    Som jag skrev tidigare så är det ju inte alls så vi gör, vi ger dem deras lagliga arvsrätt som vi möjliggör ekonomiskt med livförsäkring. Som efterlevande tänker vi oxå att det måste vara skönast att " vara kvitt" och ekonomiskt sen inte behöva tänka på den andres barn.
  • olof 45
    Sharper skrev 2018-11-09 11:09:36 följande:
    Då är de ju bara att ge barnen den summan som är laglotten (om man skriver testamente om det aåklart) så är det ur vägen... min man har bott på gården i 10 år, hans barn är födda här. Vi äger hälften var men hans halva är enskild egendom. Går han bort före mig bor jag kvar och löser ut hans barn med laglotten med hjälp av livförsäkringen, resterande del får de när jag gått bort. Allt står i de papper vi skrivit hos juristen. Men när jag går bort delas inte resterande arv på 4 barn (jag har 2 barn och min man har 2 barn) utan hans barn ska ha en mindre del eftersom de fått en del redan tidigare.
    Hans halva är hans enskilda egendom? Förstår du vad det innebär? 

    Som jag tolkar det: om han dör först, så blir hans dödsbo den enskilda egendomen (=50% av gården), PLUS hans 50% andel av giftorättsgodset, där din andel av gården ligger. Summan blir att 75% av gårdens värde ingår i hans dödsbo, och du har bara 25% kvar. 

    Har han testamenterat egendomen till dig? Alltså så att hans barn bara ska få ut sin laglott (=den del man inte kan testamentera bort)?

    Om ja; då får barnen hälften av 75%s delen av gården de annars skulle ärva. Alltså 37,5%. Du själv har majoritet, 62,5%, och kan köpa ut dem.

    Om Nej; då ärver hans barn (för ni har alltså inga gemensamma?) 75% av gården. Du sitter på 25%, och dina barn får ännu ingenting. Hans barn har majoritet och kan tvinga dig att flytta ut...
  • olof 45
    olof 45 skrev 2018-11-09 11:31:24 följande:
    Hans halva är hans enskilda egendom? Förstår du vad det innebär? 

    Som jag tolkar det: om han dör först, så blir hans dödsbo den enskilda egendomen (=50% av gården), PLUS hans 50% andel av giftorättsgodset, där din andel av gården ligger. Summan blir att 75% av gårdens värde ingår i hans dödsbo, och du har bara 25% kvar. 

    Har han testamenterat egendomen till dig? Alltså så att hans barn bara ska få ut sin laglott (=den del man inte kan testamentera bort)?

    Om ja; då får barnen hälften av 75%s delen av gården de annars skulle ärva. Alltså 37,5%. Du själv har majoritet, 62,5%, och kan köpa ut dem.

    Om Nej; då ärver hans barn (för ni har alltså inga gemensamma?) 75% av gården. Du sitter på 25%, och dina barn får ännu ingenting. Hans barn har majoritet och kan tvinga dig att flytta ut...
    Sorry - nu såg jag vem det var som skrivit. Det finns testamente!
  • Anonym (abc)
    Anonym (Ylva/TS) skrev 2018-11-09 10:50:45 följande:
    Det är ju det som är, vi bor i en fastighet som går många generationer bakåt och att låta denna fastighet falla i händerna på obehöriga (läs barnens släkt på andra sidan), skulle vara förödande. Vi vet tyvärr att bägge sidor är väldigt giriga med ytterst små skrupler. Vilka odds är det att bägge ex är av samma korn??

    Jag vill verkligen ge barnen pengar, men inte allt och inget hus.
     I fall med släktgårdar etc skriver man vanligen äktenskapsförord (går att göra även under pågående äktenskap) så att den vars släktegendom det är har den som enskild egendom. Sedan ett testamente där man testamenterar den till maken med fri förfoganderätt men hinder mot att sälja den, och som efterarv till den egna släkten (i första hand barn).
    Normalt är det ju så att man vill behålla sådan egendom i släkten, d v s att den går vidare till dina barn om egendomen kommer från din sida och till hans barn om den kommer från hans sida.
    Men nu vill ni tydligen inte göra så utan ägaren av egendomen vill så gott det går göra några av de egna barnen arvlösa till förmån för andra barn och för make. Då tycker jag resonemanget om släktegendom faller. Min släktgård står på mig. Skulle jag testamentera den med äganderätt till min man så skulle det ju inte handla om att hålla den kvar i släkten längre.

    Ditt argument om att försörja minderårigt barn som inte ska behöva flytta köper jag (försäkringar är mycket bra här om man fortfarande är frisk och arbetsför) men det gäller ju bara under ett antal år. När det yngre barnet är vuxet och utflyttat har det inte större behov av egendomen än de äldre syskonen. Ett alternativ då är ju att ändra testamentet efter några år eller att redan nu ange att det gäller till viss tidpunkt.
  • modsey
    Anonym (Ylva/TS) skrev 2018-11-09 10:50:45 följande:

    Det är ju det som är, vi bor i en fastighet som går många generationer bakåt och att låta denna fastighet falla i händerna på obehöriga (läs barnens släkt på andra sidan), skulle vara förödande. Vi vet tyvärr att bägge sidor är väldigt giriga med ytterst små skrupler. Vilka odds är det att bägge ex är av samma korn??

    Jag vill verkligen ge barnen pengar, men inte allt och inget hus.


    Men om gården är från din sida är det väl enklast att ni skriver det på dig som enskild egendom. Då kan aldrig hans barn ha rätt till den om han dör, bara era gemensamma.
  • Anonym (abc)
    Anonym (Ylva/TS) skrev 2018-11-09 08:52:55 följande:
    För att det är gemensamt barn som behöver bo kvar och även för att särkullbarnen får ju arv direkt medan gemensamma inte får, vilket i praktiken betyder att det kanske aldrig får ut sin rätt. Det borde på ett sätt kompenseras om du förstår.
    Du utgår från er specifika situation när du uttalar dig generellt om särkullsbarn och gemensamma barn, men det finns andra situationer. Jag ger ett exempel:

    En 45+ bekant till mig lever ihop med mamman till hans äldsta barn. Barnet är ung vuxen, självförsörjande och pluggar på annan ort. De skildes för många år sedan och han levde några år med en annan kvinna, som han har ett minderårigt barn med. Exfrun/nuvarande sambon har också tvillingar i skolåldern från ett senare äktenskap, som bor tillsammans med dem (pappan bor utomlands).

    Deras gemensamma barn är alltså inte ekonomiskt beroende av föräldrarna. Hen är välkommen att flytta "hem" om det skulle strula med bostad men bostaden de bor i är inte föräldrahemmet hen växte upp i. I den familjen är det särkullsbarnen som är ekonomiskt beroende och har starkast skyddsbehov.
Svar på tråden Vi vill att varderas särkullbarn ej ska ärva arvslott!