• Thereisthat

    Hur var det att leva på 70-talet?

    Hej. Jag är vad man skulle kunna kalla för en obotlig retrofil. Allt, exakt allt som är före min egen tid fascineras jag av enormt (är född 88). Och det decennium jag är mest fascinerad av är just 70-talet eftersom att det var ett "mellandecennium" då vi lämnade det gamla folkhemssamhället och banade väg för vår moderna tid. Förutom att det var på 70-talet digitaliseringen såg sin linda med de första PC datorerna och spelkonsolerna så skedde även en stor samhällsomvandling då vi gick från att ha varit ett industrisamhälle där majoriteten jobbade inom produktionen till att bli ett tjänstemannasamhälle av dagens slag. Även kulturellt blev 70-talet något extra. Tack vare förbättrad stereoteknik dödades livespelningarna till förmån för stora ljudanläggningar, vilket är bäst profilerat med den stora discovågen mot slutet av decenniet.

    Jag skulle kunna rada upp mängder av händelser som gör just 70-talet extra intressant för mig, t.ex. hur Nixon släppte guldreserven och banade väg för kreditsamhället vi lever i idag eller miljonprogrammet som gav moderna bostäder åt alla. Men jag nöjer mig med att konstatera att 70-talet är mitt absoluta favoritdecennium.

    Så min fråga är till er som levde och kommer ihåg 70-talet. Hur var det att leva då? Vad har ni för minnen? Hur ser ni på decenniet idag? Hur skiljde sig 70-talet mot t.ex. 80- och 90-talet? Har ni någon kuriosa ni vill dela med er av?

    Hit me!

  • Svar på tråden Hur var det att leva på 70-talet?
  • Anonym (Marc)
    Tecum skrev 2018-01-02 19:04:28 följande:
    Instämmer, det ger en intressant tidsbild även om punkeran sträcker sig en bit in på 80-talet. Det visar på ett skrämmande sätt hur ungdomarna i rekordårens förorter lämnades åt sitt öde, det fanns inget för dem att göra och ingen brydde sig. När sedan möjligheten att få spela utan att kunna dök upp var det en enorm frihetskänsla. Men även om de mörka sidorna antyds känns programmen hittills lite väl romantiserade. Drogerna flödade i den anarkistiska punkmiljön och många grundlade ett livslångt missbruk, ett liv som ofta inte blev så långt...
    Drogerna flödade i alla de där miljonprogrammen fanns ju inget att göra på fritiden så alla drev omkring utomhus och träffade som regel på de som hade knark i någon form, mellanöl fanns det tillgång på från högstadiet i de livsmedelsaffärer som inte var så noga.
    De som bodde i välmående villaområden hade säkert en mer organiserad fritid med idrott, musiklektioner och diverse annat.
  • Tecum
    Anonym (Marc) skrev 2018-01-02 19:55:34 följande:
    Drogerna flödade i alla de där miljonprogrammen fanns ju inget att göra på fritiden så alla drev omkring utomhus och träffade som regel på de som hade knark i någon form, mellanöl fanns det tillgång på från högstadiet i de livsmedelsaffärer som inte var så noga.
    De som bodde i välmående villaområden hade säkert en mer organiserad fritid med idrott, musiklektioner och diverse annat.
    Det stämmer, drogerna fanns där redan. Men samlingspunkter som Oasen gjorde det än lättare att få tag på droger, en av de intervjuade sa att huvudsyftet med att skapa Oasen var att lätt få tag på droger. Punken som rörelse var officiellt mot droger men i praktiken blev det tvärtom.

    När förbjöds mellanölet i vanliga butiker, var det inte på 70-talet? När jag gjorde lumpen -76 var det fortfarande fritt men inte så länge till vill jag minnas.
  • Anonym (Marc)
    Tecum skrev 2018-01-02 20:12:44 följande:
    Det stämmer, drogerna fanns där redan. Men samlingspunkter som Oasen gjorde det än lättare att få tag på droger, en av de intervjuade sa att huvudsyftet med att skapa Oasen var att lätt få tag på droger. Punken som rörelse var officiellt mot droger men i praktiken blev det tvärtom.

    När förbjöds mellanölet i vanliga butiker, var det inte på 70-talet? När jag gjorde lumpen -76 var det fortfarande fritt men inte så länge till vill jag minnas.
    77 eller 78 försvann mellanölet från mataffärer. I min förort fanns det massor av hasch att få tag på lite överallt även tyngre droger var i omlopp bland tonåringar
  • Thereisthat

    Nu väcker jag liv i tråden igen.

    Jag kollade på serien "Lära för livet" och jag måste säga att serien var riktigt härlig. Men det fanns ett par saker jag reagerade på. Det första är att ungarna tilläts dricka öl, röka och snusa i lärarnas närvaro. Det andra var att det var förvånandsvärt få invandrare i serien. Det tredje jag reagerade på var hur serien var så öppet vänsterorienterad, vilket är märkligt då den producerades av Sveriges Radio som skulle vara objektiva.

    Är den här serien tidstypisk för 70-talet? Fick man dricka bärs öppet på skoldanser? Var det verkligen så få invandrare på den tiden? Var Sveriges Radio så vänstervridna redan då?

  • lövet2
    Thereisthat skrev 2018-03-21 22:58:05 följande:
    Jag kollade på serien "Lära för livet" och jag måste säga att serien var riktigt härlig. Men det fanns ett par saker jag reagerade på. Det första är att ungarna tilläts dricka öl, röka och snusa i lärarnas närvaro. Det andra var att det var förvånandsvärt få invandrare i serien. Det tredje jag reagerade på var hur serien var så öppet vänsterorienterad, vilket är märkligt då den producerades av Sveriges Radio som skulle vara objektiva.

    Är den här serien tidstypisk för 70-talet? Fick man dricka bärs öppet på skoldanser? Var det verkligen så få invandrare på den tiden? Var Sveriges Radio så vänstervridna redan då?
    Vi hade en rökruta på skolan. Föräldrarna fick hem ett intyg de kunde skriva på, för att ge tillstånd till att deras barn rökte på skolan. Snus var inget som lärarna lade sig i på min skola i alla fall. Ang öl, så var väl den officiella policyn att det var förbjudet på skoltid. Om det då var någon skolresa eller så, så var det vissa lärare som ville ses som lite mer coola av eleverna, och de såg mellan fingrarna när det gällde öl.
    Det var ganska mycket supande på högstadiet i min skola åtminstone!

    De invandrare jag träffade på var från Finland. Någon enstaka grek eller spanjor kanske. De var alla taxichaufförer eller jobbade på restaurang.

    Jag vet inte om SR var vänstervriden. Alla var ju mer eller mindre politiskt medvetna då, så det var liksom en självklarhet att allt och alla tog ställning i alla sammanhang.
  • Tecum
    Thereisthat skrev 2018-03-21 22:58:05 följande:
    Nu väcker jag liv i tråden igen.

    Jag kollade på serien "Lära för livet" och jag måste säga att serien var riktigt härlig. Men det fanns ett par saker jag reagerade på. Det första är att ungarna tilläts dricka öl, röka och snusa i lärarnas närvaro. Det andra var att det var förvånandsvärt få invandrare i serien. Det tredje jag reagerade på var hur serien var så öppet vänsterorienterad, vilket är märkligt då den producerades av Sveriges Radio som skulle vara objektiva.

    Är den här serien tidstypisk för 70-talet? Fick man dricka bärs öppet på skoldanser? Var det verkligen så få invandrare på den tiden? Var Sveriges Radio så vänstervridna redan då?
    SR var extremt vänstervridna då, i synnerhet TV2. Om reportrarna på 70-talet hade sett SVT idag hade de förfasat sig över hur högervriden och kapitalistisk SVT har blivit...

    Rökrutan kom på min tid, innan dess gick det att röka överallt i skolan utom i lektionssalarna. Kom ihåg att de flesta lärare också var rökare... Snus var det ingen som brydde sig om och öl flödade på skoldanserna, men liksom i skymundan. Vissa saker var mycket liberalare än idag, med annat var det tvärtom. Att sitta med keps på under lektioner var t ex inte att tänka på.

    Invandrare var ovanliga, på min skola fanns några finländare och några jugoslaver, det var allt.
  • EnAnonumius
    Thereisthat skrev 2018-03-21 22:58:05 följande:
    Nu väcker jag liv i tråden igen.

    Jag kollade på serien "Lära för livet" och jag måste säga att serien var riktigt härlig. Men det fanns ett par saker jag reagerade på. Det första är att ungarna tilläts dricka öl, röka och snusa i lärarnas närvaro. Det andra var att det var förvånandsvärt få invandrare i serien. Det tredje jag reagerade på var hur serien var så öppet vänsterorienterad, vilket är märkligt då den producerades av Sveriges Radio som skulle vara objektiva.

    Är den här serien tidstypisk för 70-talet? Fick man dricka bärs öppet på skoldanser? Var det verkligen så få invandrare på den tiden? Var Sveriges Radio så vänstervridna redan då?
    Javisst..
    Jag började på skolan 1977 och började röka när jag var 14 år (i åttan 1984) och när jag gick i 8:an så gick jag i en skola som hade eget rökrum till och med, så man satt inomhus och rökade.
    Medan andra skolor så fick man röka på skolgården utan att någon brydde sig, man kunde till och med få sällskap av lärarna som rökte, både på skolgården, eller i rökrum om skolan hade rökrum.
    Till och med många sjukhus hade till och med rökrum inomhus, mellan "avdelningarna" på alla våningsplan.
    Rökning på "den tiden" var mycket utbrett kraftigt utbrett i alla åldrar. Tände man en cigg på "den tiden" så var det full normalt. Det var även fullt normalt att fråga om man kunde få en cigarett av en vuxen även om man var tonåring. Och cigaretter kunde köpas av alla åldrar, i alla butiker. Det fanns till och med "små paket cigaretter"(10 cigaretters paket). Samma med snusning, ingen brydde sig vilken ålder snusaren hade.
    18-års gränsen för cigaretter är en väldigt ung lag, det var ju 1 Januari 1997 som lagen kom att man skulle vara 18år för att köpa tobak (snus, cigg). Så det är bara en 21 år gammal lag. 

    Apropå vänsterorienterad Sveriges radio.
    På 1970-talet så sände det ett barnprogram som hette Vilse i pannkakan.. Det barnprogrammet var "hard core" vänsterorienterad. Kräks

    P.S
    Jag har slutat med vanliga cigaretter. Jag vejpar (e-cigg) i stället.


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • EnAnonumius
    lövet2 skrev 2018-03-21 23:11:45 följande:
    Vi hade en rökruta på skolan. Föräldrarna fick hem ett intyg de kunde skriva på, för att ge tillstånd till att deras barn rökte på skolan. Snus var inget som lärarna lade sig i på min skola i alla fall. Ang öl, så var väl den officiella policyn att det var förbjudet på skoltid. Om det då var någon skolresa eller så, så var det vissa lärare som ville ses som lite mer coola av eleverna, och de såg mellan fingrarna när det gällde öl.
    Det var ganska mycket supande på högstadiet i min skola åtminstone!

    De invandrare jag träffade på var från Finland. Någon enstaka grek eller spanjor kanske. De var alla taxichaufförer eller jobbade på restaurang.

    Jag vet inte om SR var vänstervriden. Alla var ju mer eller mindre politiskt medvetna då, så det var liksom en självklarhet att allt och alla tog ställning i alla sammanhang.
    Vad olika det var på olika skolor.
    På mina högstadieskolor jag gick i så skickades de aldrig med intyg hem, som föräldrarna skulle skriva på, för att tillåta ungarna röka på skoltid.


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • Rosebud
    Anonym (Minns) skrev 2018-01-02 17:54:39 följande:

    För oss som var födda på 1950-talet blev nylonstrumpbyxorna standardplagget på 1970-talet. Efter "bytet" från strumpor till strumpbyxor  i slutet av 1960-talet hade vi strumpbyxor till både klänning, kjol och långbyxor. Ofta var det de enda strumpor man hade.


    Nylonstrumpbyxor och vita tubsockor var det som fanns att välja på. Minns en tid när nästan samtliga flickor i klassen hade tunna strumpbyxor under långbyxorna när det var kallt ute. Även under shortsen vid idrottsaktiviteter var det genomskinliga strumpbyxor. Ett märkligt mode, förmodligen något av nyhetens behag, för nuförtiden är genomskinliga strumpbyxor närmast utrotade.
  • Anonym (Jhgffhh)

    Uppvuxen i brukssamhälle i medelklassfamilj. Allt politiskt, demonstrationer och gröna vågen såg jag inte mycket av.

    Föräldrar satt aldrig och hängde över sina smartphones. Pappa satt däremot klistrad vid aktuellt och rapport vid fasta tider och var då precis lika onåbar. Och när mamma satt på telefonbänken i hallen och sladdrade med vänner och rökte fantiserade jag ibland om att klippa av sladden.

    Barn satt aldrig med skärm, men sa väldigt ofta 'jag har ingenting att gööööra!'

    Barn var inte tjocka, det fåtal som var det blev ständigt påminda om det.

    Att ha barn på daghem var lite skäms och väldigt omdebatterat. Finare med dagmamma eller någon gammal mormor. Jag var hos en granne, en snäll tant. Det var tråkigt så klockorna stannade, men sånt sa man inte.

    Alla visste att man skulle akta sig för gubben Arvid som brukade sitta utanför affären. Han var ofta lite full och ville krama småflickor. Kom man inte undan fort nog så passade han på att klämma lite också och en gång när vi gick påskkärringar så stängde han in min kompis och ville inte släppa ut henne förrän hon tog av sig byxorna en stund. Sånt var allmänt känt, men man berättade det inte, man skämdes. Alla visste också vilka som slog frun på lördagkvällen och vilka tonårskillar man skulle passa sig för i grupp, de som hängde vid kiosken.

    En av dem som inte fick hänga med dem betalade mig 2 kronor för att få testa en tungkyss. Han ville mer, men jag sa stopp. Det var det äckligaste jag varit med om och jag mådde illa av de där två kronorna länge. Var sju år då. Man fick som tjej tidigt höra hemma att man skulle 'akta sig', till en början var det lite oklart för vad.

    Och röken. Inrökt överallt.

    Men fritt var det. Man fick sköta sig mycket själv men också skylla sig mycket själv. När jag tänker på allt farligt och idiotiskt man utsatte sig för, men det gick ju bra nästan jämt. Fast inte alltid, en klasskompis till mig drunknade när han var sju och en annan omkom i en idiotisk lek.

    Porr fanns inte tillgängligt på nätet, däremot i en hemlig gömma i en lada strax utanför samhället. Vi vallfärdade dit på cykel.

Svar på tråden Hur var det att leva på 70-talet?