Vilket språkfel stöd du dig mest på?

Folk som skriver "bebis" istället för bebisen (vad ska jag göra när bebis börjar skrika?), samt de som envisas med att skriva de och dem trots att de inte kan skilja på dem.

Finns massor!
Och jag bidrar säkert till en hel del som jag inte tänker på.

Några godbitar:

* Dra alla över en kant (istället för det korrekta: en kam).
* Vi har inte särkullsbarn, det skiljer inte många år mellan dem. (Fast det är ju ändå särkullsbarn om det är olika pappor, det var inte sladdbarn som diskuterades)
* Ju fler x ju bättre (NEJ!!! Det heter Ju fler x DESTO bättre. Ju och bättre kommer alltid i par.)
* Nu ska jag göra dej en björntjänst (och menar en stor tjänst... Björntjänst är inte samma sak som jättetjänst. Läs på, gör om!)

När folk säger att de "spenderat" tid med att...

Man spenderar pengar.
Man tillbringar tid.

Kommer inte på fler exempel för ögonblicket. Men folk använder ordet "spenderar" på det mesta när det egentligen inte passar.

Eller folk som skriver "Ja" istället för "Jag" och "e" istället för "är" och "o" istället för "också".

Vad jag har lärt mej är att man kan använda spendera för sådant som man har en begränsad mängd av tex:
jag spenderade semestern på östkusten

Då semestern liksom pengar tar slut när de spenderas så är det rätt att använda det ordet.

Borde väl gälla tid rent allmänt med? Ens tid är ju faktiskt begränsad på jorden och kommer att ta slut när vi spenderat den.

Skriver man "dej" istället för "dig" har man försakat sin rätt att klaga på andra.

Att konsekvent skriva fel han/hon istället för honom/henne, t.ex "Jag gav den till han och sa åt han att gå."

Ryser av obehag varje gång! Betydligt värre än att ta fel på de/dem eftersom orden i det fallet ändå uttalas likadant (därav skrivfelet). När det gäller han/honom eller hon/henne är det ju istället tal om att inte förstå språkets uppbyggnad.

Jag tror inte att personen som skrev det klagade på någon.

Fast nu läste jag i DN att det tydligen varit näst intill utdött i svenskan för att sedan väckas till liv genom import från engelskan!

Klistrar in från DN:

Det är nu bara en tillfällighet att spendera i svenskan har kommit att reservas för begrepp med ekonomiskt innehåll, som pengar, miljoner, ansenliga summor, en flaska vin, en runda ...

I äldre svenska kunde man spendera även tid. Så här skriver Linnélärjungen Pehr Kalm 1748: "Som iag kommer så sent fram, så har iag ei mycken tid, at spendera på brefs skrifvande." Och i en översättning från tyskan från samma tid, en samling förmaningstexter som på svenska blivit "Then uprichtige cabinet-predikanten", utropas: "Horkarl! huru mången skiön afton-stund spenderar tu på tina Maitresser?"

Men sedan har alltså spenderandet kommit att avse enbart betalande, ofta av mat och dryck och ofta frikostigt, vilket kan uttryckas med att man har spenderbyxorna på, ett plagg med välfyllda fickor.

Spendera tid har emellertid hela tiden funnits som en möjlighet i språket. Nu har det väckts till liv igen genom engelskan.

Egentligen är det svårt att fördöma detta bruk, och det har definitivt kommit för att stanna (liksom redan anglicismerna definitivt och kommit för att stanna).

Särskrivningar

Ordet dem istället för de (till exempel "dem är blå").