anina

Äldre 24 Oct 11:41

468 svar

IVF på gång i vinter, fler som är i samma läge?

Hej.

Det finns ju några såna här trådar, men de verkar ligga lite före mig.
Idag ska jag börja nedregleringen som ska vara i 3 månader. Sedan blir det IVF. Någon som är i ungefär samma läge och vill följas åt?
Eller före eller efter och vill diskutera ändå förstås. Alla är välkomna.
Någon som har gjort nedreglering med sprutor som kan berätta hur det är?

Lite bakgrund om mig:
Jag och min sambo har försökt få barn i lite mer än ett år. Då jag har endometrios visste jag att det kunde bli svårt. I somras lämnade vi alla prover som då visade att jag inte har nån ägglossning pga endometriosen. För två veckor sedan gjorde jag spolningen av äggledarna. Idag är tanken att jag ska börja nedreglering. Har dock en liten fundering angående det, väntar på att gynläkaren ska ringa upp. Om jag nu mot all förmodan fick en ägglossning efter spolningen och blev gravid, vad händer då när jag startar nedregleringen?

Kram på er

bricken

Äldre 14 Nov 21:16

#91

Helgen har varit bra här! Inte så mkt fokus på barn eller barnlöshet alls så det är skönt! Ja med undantag då för söndag kväll då jag och killen gick till Apoteket o hämtade ut medecinerna för stundande behandling. Det var ett artilleri vill jag lova, en hel kasse var det och då fattas ändå ett paket gonal-f som inte fanns inne just då.

Håller modet uppe oväntat bra än så länge, känns hyfsat ok med att starta upp behandling som borde komma igång på fredag. Vet inget om resultat på inseminationen ännu, men vi förbereder ändå för ivf. Kändes bättre att hämta ut kassen med alla sprutorna innan så är man redo liksom.

Verkar tufft med nedreglering, anina med deppighet och allt som verkar komma med. Man har det ju rätt så motigt ändå med barnlösheten liksom... typiskt om medicinerna ska spä på det

anina

Äldre 16 Nov 09:39

#92

bricken skrev 2016-11-14 21:16:53 följande:

Helgen har varit bra här! Inte så mkt fokus på barn eller barnlöshet alls så det är skönt! Ja med undantag då för söndag kväll då jag och killen gick till Apoteket o hämtade ut medecinerna för stundande behandling. Det var ett artilleri vill jag lova, en hel kasse var det och då fattas ändå ett paket gonal-f som inte fanns inne just då.

Håller modet uppe oväntat bra än så länge, känns hyfsat ok med att starta upp behandling som borde komma igång på fredag. Vet inget om resultat på inseminationen ännu, men vi förbereder ändå för ivf. Kändes bättre att hämta ut kassen med alla sprutorna innan så är man redo liksom.

Verkar tufft med nedreglering, anina med deppighet och allt som verkar komma med. Man har det ju rätt så motigt ändå med barnlösheten liksom... typiskt om medicinerna ska spä på det

Är det så mycket man ska ha inför äggplock? Är det gonal-f ni börjar på fredag? Hur länge kör man det? När får ni veta om inseminationen funkade?

Igår fick jag ett brev från Malmö att de har fått in min remiss och att det kommer ta ca 3 månader. Jag hade ju räknat 3 månader från okt, samtidigt som jag hade hoppats på att det skulle ta ännu kortare tid. Ca 3 mån kan ju även betyda 4. Så jag blev nästan lite ledsen. Så dumt, jag är ju så tacksam att vi är på gång med detta. Men jag skyller på att klimakteriet gör mig känslig. Det kan ju lika gärna betyda 2 mån också. =) Det var skönt att få ett brev att det är på gång iaf, även om det inte stod nåt specifikt datum.

bricken

Äldre 16 Nov 19:58

#93

anina skrev 2016-11-16 09:39:12 följande:

Är det så mycket man ska ha inför äggplock? Är det gonal-f ni börjar på fredag? Hur länge kör man det? När får ni veta om inseminationen funkade?

Igår fick jag ett brev från Malmö att de har fått in min remiss och att det kommer ta ca 3 månader. Jag hade ju räknat 3 månader från okt, samtidigt som jag hade hoppats på att det skulle ta ännu kortare tid. Ca 3 mån kan ju även betyda 4. Så jag blev nästan lite ledsen. Så dumt, jag är ju så tacksam att vi är på gång med detta. Men jag skyller på att klimakteriet gör mig känslig. Det kan ju lika gärna betyda 2 mån också. =) Det var skönt att få ett brev att det är på gång iaf, även om det inte stod nåt specifikt datum.

Jag fattar verkligen att det inte känns kul att få vänta. Man har bara en viss mängd energi, och alla små "motgångar" eller saker som gör att det inte går framåt frestar verkligen på då.

Vi hämtade ut all medicin på en gång (kliniken sa att man skulle det) så vi har allt preppat från första gonal-F-sprutan som tas på 1:a eller 2:a mensdagen till alla lutinus-tabletter som man tar efter äggåterföingen 3 ggr om dagen t.o.m testdagen. Så det är mycket medicin alltså! Nådde för första gången i livet upp till högkostnadsskyddet, tack gode gud för det, det blev ändå 2000 spänn.

Jag vet ännu inte hur det gått med inseminationen. Jag hatar att testa i förtid eftersom jag alltid känner mig så säker på att det är negativt. Så då lever jag hellre i ovisshet tills mensen kommer. Och det är mycket sannolikt imorn. Mentalt är jag redan inställd så gått det går på sprutstart på fredag, så gud i himmelen om det visar sig att det skulle ha funkat! Det känns som för mycket att hoppas på.

anina

Äldre 17 Nov 10:04

#94

bricken skrev 2016-11-16 19:58:50 följande:

Jag fattar verkligen att det inte känns kul att få vänta. Man har bara en viss mängd energi, och alla små "motgångar" eller saker som gör att det inte går framåt frestar verkligen på då.

Vi hämtade ut all medicin på en gång (kliniken sa att man skulle det) så vi har allt preppat från första gonal-F-sprutan som tas på 1:a eller 2:a mensdagen till alla lutinus-tabletter som man tar efter äggåterföingen 3 ggr om dagen t.o.m testdagen. Så det är mycket medicin alltså! Nådde för första gången i livet upp till högkostnadsskyddet, tack gode gud för det, det blev ändå 2000 spänn.

Jag vet ännu inte hur det gått med inseminationen. Jag hatar att testa i förtid eftersom jag alltid känner mig så säker på att det är negativt. Så då lever jag hellre i ovisshet tills mensen kommer. Och det är mycket sannolikt imorn. Mentalt är jag redan inställd så gått det går på sprutstart på fredag, så gud i himmelen om det visar sig att det skulle ha funkat! Det känns som för mycket att hoppas på.

Ja ibland räcker det att någon säger vänster istället för höger så åker man ner under ytan.
Kommer man helt kunna glädjas om man nu blir gravid eller kommer man gå orolig i 9 månader? Känner två personer som har fått problem nu i v.30. Båda är ok, men jag blev ändå lite förvånad för jag har alltid tänkt att det ska kännas rätt säkert då. Jaja, nu tar jag verkligen händelserna i förväg. =)

Oj, jag visste inte att det var så mycket grejer man ska ta. Jag är också på frikort nu. De där nedregleringssprutorna gick på 3700 eller nåt sånt. Vilken tur att högkostnadsskyddet finns. Hur länge tar man gonal-F innan äggplock?

Hoppas verkligen du får ett positivt besked idag eller imorgon. Ska du testa idag?

amandahyytiainen

Äldre 17 Nov 21:46

#95

Vi gjorde en insemination för lite över två veckor sedan.

Hade tagit gonal-F sprutan innan och då hade läkarn sagt att två (!) äggblåsor utvecklats.

Allt kändes äntligen som vår tur efter ett och ett halvt års försäkande med tabletter osv. Min sambo hade för första gången velat prata om namn på vårt framtida barn.

Men så kom den, mensen, två dagar för tidigt. Vi har kontakt vår läkare och jag har ultraljud imorgon fredag för att testa en andra gång med sprutorna och insemination.

Vad gör man för att gå vidare och inte gräva ner sig allt för mycket? Jag har gråtit i två dagar, kan inte se på folk med barn eller barnvagn utan att magen knyter sig.

Det kändes som om jag gjort allt rätt; rört på mig, ätit mina folsyretabletter, ätit bra och näringsrik mat och haft sex regelbundet.

Vad gör jag för fel? Är jag och min sambo inte värda ett barn?

anina

Äldre 18 Nov 08:58

#96

amandahyytiainen skrev 2016-11-17 21:46:54 följande:

Vi gjorde en insemination för lite över två veckor sedan.

Hade tagit gonal-F sprutan innan och då hade läkarn sagt att två (!) äggblåsor utvecklats.

Allt kändes äntligen som vår tur efter ett och ett halvt års försäkande med tabletter osv. Min sambo hade för första gången velat prata om namn på vårt framtida barn.

Men så kom den, mensen, två dagar för tidigt. Vi har kontakt vår läkare och jag har ultraljud imorgon fredag för att testa en andra gång med sprutorna och insemination.

Vad gör man för att gå vidare och inte gräva ner sig allt för mycket? Jag har gråtit i två dagar, kan inte se på folk med barn eller barnvagn utan att magen knyter sig.

Det kändes som om jag gjort allt rätt; rört på mig, ätit mina folsyretabletter, ätit bra och näringsrik mat och haft sex regelbundet.

Vad gör jag för fel? Är jag och min sambo inte värda ett barn?

Åh vad jobbigt för er, era stackare.
Vet de varför det inte funkar? 2 äggblåsor var inte mycket. Men finns det bara fina ägg så ska det ju räcka förstås.
Ska de prova med ägguttag om inte insemination fungerar?

Vi har inte kommit till ägguttag och sånt än, men kan tänka mig att man blir helt knäckt när det inte fungerar. Känns som alla omkring en får barn hela tiden.

Ni är absolut värda ett barn. Kämpa på.
När är nästa insemination?

amandahyytiainen

Äldre 18 Nov 09:46

#97

anina skrev 2016-11-18 08:58:57 följande:

Åh vad jobbigt för er, era stackare.

Vet de varför det inte funkar? 2 äggblåsor var inte mycket. Men finns det bara fina ägg så ska det ju räcka förstås.

Ska de prova med ägguttag om inte insemination fungerar?

Vi har inte kommit till ägguttag och sånt än, men kan tänka mig att man blir helt knäckt när det inte fungerar. Känns som alla omkring en får barn hela tiden.

Ni är absolut värda ett barn. Kämpa på.

När är nästa insemination?

Ja, det är verkligen hemskt! Som om alla förhoppningar rinner ur med blodet (hemskt och säga kanske men kom inte på något bättre). Vi vet inte än när nästa insemination blir, gissar att jag får veta det idag hos läkaren...

Vi har blivit ställda i kö för provrörsbefruktning hos Karolinska och väntetiden är för närvarande 6-8 månader!

Vi funderar på om vi borde ställa oss i en annan kö samtidigt för att se om det ger kortare väntetid..

Hur går det för er?

anina

Äldre 18 Nov 09:52

#98

amandahyytiainen skrev 2016-11-18 09:46:21 följande:

Ja, det är verkligen hemskt! Som om alla förhoppningar rinner ur med blodet (hemskt och säga kanske men kom inte på något bättre). Vi vet inte än när nästa insemination blir, gissar att jag får veta det idag hos läkaren...

Vi har blivit ställda i kö för provrörsbefruktning hos Karolinska och väntetiden är för närvarande 6-8 månader!

Vi funderar på om vi borde ställa oss i en annan kö samtidigt för att se om det ger kortare väntetid..

Hur går det för er?

Tyckte det var bra uttryckt. Måste kännas så hopplöst. Just nu är jag i fasen där IVF är en så bra möjlighet, men samtidigt börjar tankarna komma att det kanske inte funkar. Och vad gör man då? Försöker att inte tänka så långt fram, men det är svårt ibland.

Jag fick hem brev från Malmö häromdagen att det är ca 3 månaders väntetid. Så februari är vi inställda på. Hur var det, gick ni privat eller via landstinget? Kan de isf skicka er någon annanstans så ni slipper vänta så länge? Helt sjukt med så lång väntetid. 3 månader är väl överkomligt men inte 6-8.

amandahyytiainen

Äldre 18 Nov 10:05

#99

anina skrev 2016-11-18 09:52:24 följande:

Tyckte det var bra uttryckt. Måste kännas så hopplöst. Just nu är jag i fasen där IVF är en så bra möjlighet, men samtidigt börjar tankarna komma att det kanske inte funkar. Och vad gör man då? Försöker att inte tänka så långt fram, men det är svårt ibland.

Jag fick hem brev från Malmö häromdagen att det är ca 3 månaders väntetid. Så februari är vi inställda på. Hur var det, gick ni privat eller via landstinget? Kan de isf skicka er någon annanstans så ni slipper vänta så länge? Helt sjukt med så lång väntetid. 3 månader är väl överkomligt men inte 6-8.

Man känner sig så hopplös som sagt, kunde inte ha sagt det bättre själv! Jag tänker alltid för långt fram och tänker alltid det värsta. Vad gör vi liksom om provrörsbefruktning inte funkar? Ska vi leva med det faktum att vi kommer vara barnlösa om vi isåfall inte adopterar eller liknande?

Vi skulle ha gått till Octavia-kliniken i Stockholm först då jag fått tips av en annan tjej som fått hjälp där.

När jag kom dit fick jag vet att behandlaren gått i pension och tipsades om Sophiahemmet istället och det är dit vi går nu.

6-8 månader låter hemskt, visst, vilket som är underbart då man längtar efter ett barn men man vill ju gärna ha så kort väntetid som möjligt..

anina

Äldre 18 Nov 10:31

#100

amandahyytiainen skrev 2016-11-18 10:05:35 följande:

Man känner sig så hopplös som sagt, kunde inte ha sagt det bättre själv! Jag tänker alltid för långt fram och tänker alltid det värsta. Vad gör vi liksom om provrörsbefruktning inte funkar? Ska vi leva med det faktum att vi kommer vara barnlösa om vi isåfall inte adopterar eller liknande?

Vi skulle ha gått till Octavia-kliniken i Stockholm först då jag fått tips av en annan tjej som fått hjälp där.

När jag kom dit fick jag vet att behandlaren gått i pension och tipsades om Sophiahemmet istället och det är dit vi går nu.

6-8 månader låter hemskt, visst, vilket som är underbart då man längtar efter ett barn men man vill ju gärna ha så kort väntetid som möjligt..

Ibland tänker jag ännu längre fram med. Tänk om vi blir gravida och får missfall. Tänk om man får ett jättesent missfall, tänk om barnet dör vid födseln. Det är kört när man väl börjar tänka. Man tänker att man kommer vara så glad och orosfri om man väl blir gravid, men det är väl 9 månader av annan oro istället.
Och om man inte blir gravid, överlever förhållandet då?
Nej nu får vi styra om tankarna lite. =)

Typiskt med den kliniken.
Ja i längden spelar det ju egentligen ingen roll att det tar lite tid, så länge man får sin lilla bebis. Men man har ju redan försökt på egen hand och vill inte vänta längre. Man vill vara gravid nu direkt. Hoppas det funkar med er nästa insemination.

Skönt att kunna vädra sina tankar här och veta att man inte är ensam. Givetvis önskar man inte någon annan detta, så förstå mig rätt.

IVF på gång i vinter, fler som är i samma läge?

INNEHÅLL