Behöver tid UTAN hans barn!

Satte biomamman barnens behov först när hon skippade några veckor med dem för att åka på semester utan dem?

Jag har full förståelse att du behöver seester utan hans barn och att du vill ha egentid med honom. Tyvärr kan man inte alltid få det man vill, och med barn inblandade ÄR det de facto så att saker händer. I det här fallet är det biomamman som planerat illa, men det hade lika gärna kunnat vara så att ett barn blev sjukt.
Man är så illa tvungen att planera om ibland. Kan din sambo ta ledigt senare så att ni kan åka då i stället?

Jag inser att det är sådant man inte fattar innan man sitter där om man inte har barn själv (been there, done that), men någonstans är det tyvärr så att man får gilla läget eller gå.

Barnens behov går först. Gud vad folk tjatar om det. Vad menar du i detta fall med det? Barnens mamma skulle ha varit med sina barn men valde att skippa semestern med dem för att åka på egen hand utan sina barn. Verkligen BBIC. Varför ska barnets pappa leva utan ts för att barnens behov ska gå i centrum? Hur går det ihop? Ts såg framför sig 2 välförtjänta veckor på egen hand, men barnens mamma valde att strunta i tidigare överenskommelse och lämpade över barnen på pappan. Han kanske också hade sett fram emot egentid med sin sambo men fick ställa upp pga det är hans barn?

Jag tycker inte att det mamman gör är ok, men det innebär inte att din sambo bör förstöra sommaren för dem genom att bråka om det. Han är en bra förälder till skillnad från mamman, du har valt en bra kille! Jag tycker att din sambo gör helt rätt prioritering under omständigheterna och jag skulle göra exakt likadant.
Om en partner inte fixar att mina barns väl och ve går först unde de få år de är helt beroende av mig (och pappan), then so be it!

Men detta var ju en konstruktiv och bra kommentar! Ja, jag är ironisk... Uppenbarligen älskar hon sambon och barnen också, annars skulle hon väl inte stannat alls öht? Men det ÄR ok att säga att barn är jobbiga! För det är alla barn ibland, både egna och andras. Även vuxna är jobbiga (och det finns vuxna som inte klarar att sköta hygienen heller, som en parentes, och dessa vuxna är jäkla äckliga i mina ögon).

Dessutom är säkert problemet med att man inte kan torka sig i rumpan när man är 8 år gammal välkänt inom familjen, både hos pappa och mamma.

TS, jag tror du måste ta dig en funderare på om det verkligen är den här mannen du vill leva resten av ditt liv med?
Han respekterar inte dig för fem öre. Han sätter sig själv före dig heeeeela tiden. När en mamma brister så som den här mamman gör måste han antingen sätta ner foten och säga NEJ, vi byter INGA veckor, vi har BARA de veckor som är avtalat och endast vid akuta fall utöver det eller meddela mamman att han vill ha samarbetssamtal om umgänget och föreslå att ni har barnen på heltid så får hon ringa en v i förväg när hon vill ha dem.

Jag och min man har diskuterat hur vi vill att vårt liv tillsammans ska se ut. Han har barn (jag med, men stora barn som klarar sig helt själva och tidvis inte ens bor hemma heller) som kommer på helgumgänge och mamman höll på och hattade hit och dit i början och ville byta dagar osv.

För mig fungerar inte det och då sa jag det till min man, vid akuta tillfällen så självklart tar vi hans barn, men jag vill bli meddelad om extra dagar INNAN de extra dagarna är ett faktum, för jag vill ha möjlighet att säga nej, det passar inte mig denna helg och då antingen göra upp egna planer som innebär att jag inte är hemma om pappan absolut vill ha sitt barn extra eller så får pappan säga nej.

Det är att visa respekt och som jag skrev tidigare, det är sällan jag säger nej och har vi planer för helgen, oavsett om det så bara är ett biobesök så säger pappan nej självmant om det inte är något akut då.

Vad menar du att han ska göra då? Dumpa sina barn hos soc för att deras mamma prioriterar fel? Om han låter barnen lida för att hans ex är en usel mamma så är han själv en precis lika usel pappa. Det är det "barnen går först" betyder. I det här fallet betyder det att TS semester blir förändrad och kanske tom förstörd för att pappan prioriterar de som behöver honom mest.
Som vuxen MÅSTE man faktiskt acceptera det om man går in i en relation där det finns små barn. TS behöver inte vara med barnen hela tiden om hon inte vill, men pappan måste det, för det är hans förbannade ansvar som pappa! Att mamman inte tar sitt ansvar betyder inte automatiskt att han inte heller behöver göra det!

High five på denna!

Exakt! Det här inlägget säger allt! Det är klart att det är bekvämare att skylla på mamman men till syvende och sist är det ju hans val att ta barnen extra.

Jag håller inte med om att mannen i det här fallet automatiskt saknar respekt för TS, jag vet inte tillräckligt för att kunna avgöra det. 
Däremot är det helt klart så att barnen bara har en förälder som tar fullt ansvar för dem, vilket är synd, och lösningen på det är inte att den ansvarstagande föräldern slutar ta ansvar och börjar bråka i stället.
Att ta upp det till diskussion om hur man ska ha boendet i framtiden är definitivt en bra idé, men inte att börja bråka om det nu.