Bonusmammor

Att visa hänsyn och ta andra människors känslor i beaktande är inte samma sak som att låta ngn annan bestämma över en. Det gör man för att man vill, inte för att ngn kräver det.

Och ja. Om det står mellan att mamman och barnet skall må dåligt så borde valet inte vara speciellt svårt.

Att inte få lov att definiera ngn man älskar på det sätt man vill (förälder, partner, bästa vän) är att göra ett övergrepp på den personen. Hur man definierar ngn har faktiskt ingen annan ngt med att göra.

På vilket sätt skulle barnet må dåligt av att inte få säga "plastmorsa/bonuspappa" osv? Att NN är förälderns nya partner och att NN är en viktig, älskande och älskad person i barnets liv kan ju ge NN ett alldeles eget, fint epitet som de vuxna i den familjen kan hjälpa barnen hitta och ladda med allt det där positiva.

Klarar man som vuxen inte av att hjälpa barnet se att en relation med förälderns partner inte blir mindre viktig och värdefull bara för att man kallar henne/honom vid namn/något annat uttryck som inte innehåller "mamma/pappa" (när man vet att barnets andra förälder av någon anledning blir sårad/kränkt av det) så är man antingen en usel kommunikatör eller så gnuggar det ens eget ego så mycket att få in den här pilen hos den andra föräldern att man hävdar att "barnet mår dåligt" när man egentligen njuter av att få skada exet/partners ex.

Om barnet vill säga mamma/pappa till förälderns nya partner och hen inte vill det, går barnets rätt före där också?

Om valet står mellan att nya partnern och barnet skall må dåligt så borde inte valet vara speciellt svårt heller, eller?

Om barnet vill säga mamma/pappa till förälderns nya partner och hen inte vill det, går barnets rätt före där också?

Om valet står mellan att nya partnern och barnet skall må dåligt så borde inte valet vara speciellt svårt heller, eller?

Om barnet vill säga mamma/pappa till förälderns nya partner och hen inte vill det, går barnets rätt före där också?

Om valet står mellan att nya partnern och barnet skall må dåligt så borde inte valet vara speciellt svårt heller, eller?

Just här handlade det om att definiera. Inte kalla.

Två olika saker..

Anser du att om pappans nya partner riskerar att må dåligt av att tilltalas av pappans barn för "mamma" väger tyngre än att barnet riskerar att måligt av att inte få kalla pappans nya partner för "mamma?"

...och på vilket sätt skulle ett barn må dåligt av att definiera relationen på annat sätt om han/hon får hjälp att ladda det begrepp man istället valde att använda med allt det positiva som barnet vill uttrycka?

Om man skall följa konsekvensen av resonemanget i inlägget jag citerade (och som den jag citerade också tydligen tyckte) gick barnets rätt att definiera relationen före vad andra tyckte.

Nej, jag tycker att man skall hjälpa barnet att hitta bra definitioner som man fyller med allt det goda barnet vill uttrycka men som inte sårar/kränker någon; vare sig föräldrar, föräldrars nya partners eller barnet själv.

...och på vilket sätt skulle ett barn må dåligt av att definiera relationen på annat sätt om han/hon får hjälp att ladda det begrepp man istället valde att använda med allt det positiva som barnet vill uttrycka?