• annajohann

    Bonusarna har mer sparat än våra gemensamma :(

    Det är så att jag har ett litet dilemma. När min man var gift med sin nuvarande exfru var han högt uppsatt och de bägge hade en mycket god ekonomi. Det har resulterat i att deras två barn har närmare en miljon var i fonder och sparande på banken. I nuläget när vi två är gifta och har tre gemensamma så ser inte situationen densamma ut tyvärr. Han tjänar ungefär 25.000 innan skatt eftersom att han blev av med sitt jobb 2010 och jag tjänar 18-000 innan skatt. Eftersom vi lever ganska dyrt och så, resulterar det i att vi knappt kan spara åt våra gemensamma barn. Vi har tre stycken tillsammans.


    De har knappt 5.000 kronor var och det där att de ska uppnå en miljon, eller ens hälften känns långt borta. Eftersom jag anser att mannen borde behandla barnen lika har jag föreslagit att han kan splitta på sparkontorna emellan våra gemensamma och bonusarna då de inte ens är 18 än och har alltså inte fått ut pengarna. Han vägrar dessvärre och tycker att vi ska utgå från vår ekonomiska sits pga att hans exfru också har bidragit till bonusarnas sparande. Men det gör så ont att veta att när bonusarna blir vuxna kommer de få en så stor kickstart med ekonomisk hjälp. Deras fonder och aktier växer ju, medan våra gemensamma max kommer uppnå 50.000 som det ser ut nu. Det är ju givetvis en prioriteringsfråga men i nuläget har vi verkligen inte råd till att lägga undan till dem. När jag räknat på det ser det ut som att våra gemensamma endast kommer landa på mellan 30-50 tusen när de tar studenten :( Och där får man se bonusarna med mer pengar än vad jag ens har på mitt sparande...


    Dessutom har jag tagit upp frågan om varför min man inte vill ta chefspositioner när han blir erbjuden och då får jag bekräftat att han tackar nej för att han är trött på att jobba mycket och vill hellre vara hemma mer och träffa alla sina fem barn. (Vi har bonusarna här varannan vecka ungefär). Och det känns bara så surt att veta att mina också kan få det lika gott ställt om han bara velat jobba mer...


    Finns det något någon känner till att jag kan göra? Eller tips på hur jag kan formulera mig till min man för att få han att ändra sig? Känns så orättvist bara :(

  • Svar på tråden Bonusarna har mer sparat än våra gemensamma :(
  • Anonym (fakta)
    Anonym (qwerty) skrev 2015-09-02 09:10:41 följande:
    Det är mannens pengar som han bör få kunna göra som han vill med (förutom den lagstadgade laglotten).

    Vad är rättvisa? Att ge lika mycket? Eller att ge efter behov? Om jag exempelvis skulle ha ett handikappat barn skulle jag personligen tycka att det vore mer rättvist att testamentera mer till det handikappade barnet än de andra eftersom det handikappade barnet har större behov av ekonomisk trygghet. Man vill ju ändå att alla ens barn ska ha det lika bra. Samma i det här fallet. Särkullebarnens behov av pengar lär vara mindre på grund av sparpengarna och kan gott och väl därför ärva mindre pengar än de yngre barnen.
    Fast han verkar inte ha speciellt mycket pengar för de lever på en för hög nivå för att ens kunna spara till barnen.

    Varför skulle de yngsta ha ett större behov av att få mer efter sin pappa? Hur vet du hur mycket mannen har sparat av sin inkomst, till de äldre barnen? Inte ens Ts verkar veta det... Ändå antar du att han har sparat massor.


  • Anonym (qwerty)
    Anonym (fakta) skrev 2015-09-02 09:13:19 följande:

    Fast han verkar inte ha speciellt mycket pengar för de lever på en för hög nivå för att ens kunna spara till barnen.

    Varför skulle de yngsta ha ett större behov av att få mer efter sin pappa? Hur vet du hur mycket mannen har sparat av sin inkomst, till de äldre barnen? Inte ens Ts verkar veta det... Ändå antar du att han har sparat massor.


    Om de äldre barnen har mer sparade pengar än de yngre har de givetvis mindre ekonomiska behov (förutsatt att alla andra villkor för övrigt ser likadana ut). Ser av den anledningen inget fel i att pappan testamenterar mer pengar till de yngre barnen. Tvärtom kan jag se det som mer rättvist.

    Lite förenklat, pappan har rätten att testamentera sina pengar hur han vill (nästan). Han kan välja olika principer för fördelningen av sin kvarlåtenskap.

    1) Slumpartat. Han drar lott och fördelar pengarna slumpartat.

    2) Han kan fördela pengarna lika mellan sina barn.

    3) Han kan fördela pengarna efter sina egna känslor. Han ger mest till de barnen han älskar mest (om han nu skulle älska barnen olika mycket).

    4) Pappan kan fördela pengarna efter prestation. Whatever han tycker är viktigt.

    5) Han kan fördela pengarna efter hans uppskattning av barnens ekonomiska behov. Han kan testamentera mest till de barnen med störst behov av ekonomisk trygghet.

    Etc etc etc. Finns en massa olika sätt att tänka på.

    Tycker personligen att testamentera efter behov känns som det mest rättvisa. Men det är bara jag det.
  • Anonym (qwerty)
    Anonym (fakta) skrev 2015-09-02 09:13:19 följande:

    Fast han verkar inte ha speciellt mycket pengar för de lever på en för hög nivå för att ens kunna spara till barnen.

    Varför skulle de yngsta ha ett större behov av att få mer efter sin pappa? Hur vet du hur mycket mannen har sparat av sin inkomst, till de äldre barnen? Inte ens Ts verkar veta det... Ändå antar du att han har sparat massor.


    Vilken levnadsstandard de har vet jag ingenting om.
  • Anonym (qwerty)

    Vet inte hur det ser ut rent juridiskt men rent principiellt skulle man ju nästan kunna se de äldre barnens sparpengar som förskott på arv.

    Enligt svensk lag kan ska en kvarlåtenskap testamenteras relativt lika mellan bröstarvingarna. Man kan inte komma undan det (och missgynna någon/några av bröstarvingarna) genom att ge bort en massa pengar som gåva under sin livstid istället. Om man nu ändå ger bort en massa pengar under sin livstid så räknas de pengarna i så fall som förskott på arv och arvet minskas. Tror inte att det är tillämpbart här (mer än principiellt) då sparandet till de äldre skett då de yngsta inte ens fötts än men ändå värt att tänka på ur rättviseaspekten.

  • Anonym (qwerty)

    Vet inte hur det ser ut rent juridiskt men rent principiellt skulle man ju nästan kunna se de äldre barnens sparpengar som förskott på arv.

    Enligt svensk lag kan ska en kvarlåtenskap testamenteras relativt lika mellan bröstarvingarna. Man kan inte komma undan det (och missgynna någon/några av bröstarvingarna) genom att ge bort en massa pengar som gåva under sin livstid istället. Om man nu ändå ger bort en massa pengar under sin livstid så räknas de pengarna i så fall som förskott på arv och arvet minskas. Tror inte att det är tillämpbart här (mer än principiellt) då sparandet till de äldre skett då de yngsta inte ens fötts än men ändå värt att tänka på ur rättviseaspekten.

  • Anonym (qwerty)

    Vet inte hur det ser ut rent juridiskt men rent principiellt skulle man ju nästan kunna se de äldre barnens sparpengar som förskott på arv.

    Enligt svensk lag kan ska en kvarlåtenskap testamenteras relativt lika mellan bröstarvingarna. Man kan inte komma undan det (och missgynna någon/några av bröstarvingarna) genom att ge bort en massa pengar som gåva under sin livstid istället. Om man nu ändå ger bort en massa pengar under sin livstid så räknas de pengarna i så fall som förskott på arv och arvet minskas. Tror inte att det är tillämpbart här (mer än principiellt) då sparandet till de äldre skett då de yngsta inte ens fötts än men ändå värt att tänka på ur rättviseaspekten.

  • Ego Lovers
    Anonym (qwerty) skrev 2015-09-02 12:26:00 följande:
    Om de äldre barnen har mer sparade pengar än de yngre har de givetvis mindre ekonomiska behov (förutsatt att alla andra villkor för övrigt ser likadana ut). Ser av den anledningen inget fel i att pappan testamenterar mer pengar till de yngre barnen. Tvärtom kan jag se det som mer rättvist.

    Lite förenklat, pappan har rätten att testamentera sina pengar hur han vill (nästan). Han kan välja olika principer för fördelningen av sin kvarlåtenskap.

    1) Slumpartat. Han drar lott och fördelar pengarna slumpartat.

    2) Han kan fördela pengarna lika mellan sina barn.

    3) Han kan fördela pengarna efter sina egna känslor. Han ger mest till de barnen han älskar mest (om han nu skulle älska barnen olika mycket).

    4) Pappan kan fördela pengarna efter prestation. Whatever han tycker är viktigt.

    5) Han kan fördela pengarna efter hans uppskattning av barnens ekonomiska behov. Han kan testamentera mest till de barnen med störst behov av ekonomisk trygghet.

    Etc etc etc. Finns en massa olika sätt att tänka på.

    Tycker personligen att testamentera efter behov känns som det mest rättvisa. Men det är bara jag det.
    Tyvärr kan han inte testamentera bort bröstarvingarnas laglott. Och så länge han är gift med ts har hans äldre barn rätt till sitt arv omgående vid hans dödsfall medan deras gemensamma barn får vänta tills ts också är död.
  • Anonym (qwerty)

    Vet inte hur det ser ut rent juridiskt men rent principiellt skulle man ju nästan kunna se de äldre barnens sparpengar som förskott på arv.

    Enligt svensk lag kan ska en kvarlåtenskap testamenteras relativt lika mellan bröstarvingarna. Man kan inte komma undan det (och missgynna någon/några av bröstarvingarna) genom att ge bort en massa pengar som gåva under sin livstid istället. Om man nu ändå ger bort en massa pengar under sin livstid så räknas de pengarna i så fall som förskott på arv och arvet minskas. Tror inte att det är tillämpbart här (mer än principiellt) då sparandet till de äldre skett då de yngsta inte ens fötts än men ändå värt att tänka på ur rättviseaspekten.

  • Anonym (fakta)
    Anonym (qwerty) skrev 2015-09-02 12:40:42 följande:

    Vet inte hur det ser ut rent juridiskt men rent principiellt skulle man ju nästan kunna se de äldre barnens sparpengar som förskott på arv.

    Enligt svensk lag kan ska en kvarlåtenskap testamenteras relativt lika mellan bröstarvingarna. Man kan inte komma undan det (och missgynna någon/några av bröstarvingarna) genom att ge bort en massa pengar som gåva under sin livstid istället. Om man nu ändå ger bort en massa pengar under sin livstid så räknas de pengarna i så fall som förskott på arv och arvet minskas. Tror inte att det är tillämpbart här (mer än principiellt) då sparandet till de äldre skett då de yngsta inte ens fötts än men ändå värt att tänka på ur rättviseaspekten.


    Ett långsiktigt sparande, under uppväxten, i barnens namn, kan aldrig någonsin räknas som förskott på arv. Inte en chans.

    Nu har pappan sparat i många år innan han fick nästa kull. Det är alltså inget som på något sätt har funnits med i beräkningen att ev framtida barn ska ärva mindre. Du är ute och svamlar.
  • Anonym (qwerty)

    Vet inte hur det ser ut rent juridiskt men rent principiellt skulle man ju nästan kunna se de äldre barnens sparpengar som förskott på arv.

    Enligt svensk lag kan ska en kvarlåtenskap testamenteras relativt lika mellan bröstarvingarna. Man kan inte komma undan det (och missgynna någon/några av bröstarvingarna) genom att ge bort en massa pengar som gåva under sin livstid istället. Om man nu ändå ger bort en massa pengar under sin livstid så räknas de pengarna i så fall som förskott på arv och arvet minskas. Tror inte att det är tillämpbart här (mer än principiellt) då sparandet till de äldre skett då de yngsta inte ens fötts än men ändå värt att tänka på ur rättviseaspekten.

Svar på tråden Bonusarna har mer sparat än våra gemensamma :(