Alkoholism är ingen sjukdom.

Nej det har jag inte. Jag har inte heller vaknat mitt i natten som barn av att en gravt deprimerad man kastat en tegelsten genom vårat fönster, hoppat in och misshandlat min mamma för att han fått för sig att hon hade en lesbiskrelation med hans fru för att min mamma låtit hans blåslagna hustru sova på vår soffa med deras barn ett par gånger när han blivit för full. Han var inte gravt deprimerad, han var alkoholist, orsakerna till hans beroende bär inte skulden heller. Det är han som bär skulden, det är han som valde att fortsätta dricka.

Sjukdomen ska absolut behandlas, men ansvaret över ens handlingar är individens.

Jag syftade på valt att reagera så olika.

Man kan väl säga att missbruket är handlingen bakom beroendet som i sin tur bottnar i en predisposition till att utveckla ett beroende. Den predispositionen kan ses som sjukdomen som väntar på att triggas igång.

Spännande vad många åsikter det finns i den här diskussionen. När det gäller om man kan definiera alkoholism som ett sjukdomstillstånd eller inte, råder inte koncensus, ens inom läkarvetenskapen.

Tittar man på allmänt tillhandahållen information, som ni t ex kan hitta på internet etc, så tenderar de som arbetar med behandling av alkoholrelaterade sjukdomar utanför sjukvården, vara snabba att definiera alkoholism som en sjukdom. Enligt egen erfarenhet, väljer de flesta läkare att inte göra det, utan pratar oftast mer om beteende och missbruk.

Man vet idag, att det många gånger finns genetiska skillnader mellan dem som utvecklar ett missbruk, och de som inte gör det. Om detta är tillräcklig grund för att klassa alkoholism som en sjukdom, därom tvistar många fortfarande.

E.g. är Downs syndrom ett tillstånd som är avhängigt ett särskilt genetiskt tillstånd, det är däremot inte någon sjukdom utan ett medfött fel.

Det som gör att att vissa blir alkoholister och vissa inte, har med väldigt många faktorer att göra. Det forskarna hittills kommit fram till, är dock att hjärnans belöningssystem fungerar lite annorlunda hos alkoholisten än hos den som inte utvecklar ett missbruk.

Ingen av er som diskuterar i den här tråden har per definition rätt eller fel i frågan, då det ännu inte råder koncensus, hos den etablerade läkarvetenskapen. Någon anser att det är en sjukdom, emedan väldigt många inte håller med om den saken.

Alkoholism är och kan inte vara en sjukdom! Alkoholism är ett begrepp om att ha gjort sig själv beroende av alkohol. En person som utvecklat ett svårbrytbart beroende kallas för alkoholist. Man kan utveckla beroenden av annat också, som t.ex heroin och nikotin. Det betyder inte att orden heroinism och nikotinism är sjukdomar i sig. De kan däremot ge sjukdomar till följd av ett ofta långvarigt missbruk. Fysiska som psykiska. Ibland utvecklar människor alkoholism pga sjukdom där de använder alkohol som självmedicinering. Andra gånger blir människor sjuka av alkoholismen eftersom det sliter på både kropp och psyke att supa. Hur många har t.ex inte haft bakfylleångest och huvudvärk? Bakfylla är inte heller en sjukdom, utan snarare följderna av drickandet. På samma sätt som KOL är en följdsjukdom till rökande, så är inte själva rökandet en sjukdom även om man kan säga att beteendet att kedjeröka är sjukt eftersom man utvecklar ett beroende. Man kan utveckla beroenden inom flera områden och som innan nämnts går det att missbruka även mat så att kroppen i längden tar skada.
Det närmaste sjukdomstillstånd missbruk överhuvudtaget kommer ligger nog närmare diagnosen OCD-tvångstankar än bara "sjukdom-sjukdom" ospecifierad. Men även hos olika sorters missbruk kan det skilja sig åt. En anorektiker strävar ofta efter att ha full kontroll men tycker inte att hen har, medan en alkoholist tycker det är skönt att släppa på den men är övertygad om att hen har full koll.
Alltså egentligen är det bara ordvalen som skiljer sig ju, problemen och svårigheterna som ligger bakom alkoholism gör inte saker lätt men någon sjukdom i det ordets bemärkelse är det inte.

Jag glömde posta länken ju :p
sv.wikipedia.org/wiki/Sjukdom

Sen så är jag också barn till två alkoholister och håller inte med alls istället, jag är övertygad om att om mina föräldrar hade kunnat sluta dricka så hade de det, de älskade mig och mina barn mer än sig själva, men spriten hade dem i sina klor och de var inte kapabla att säga nej.

Det dummaste jag hört av er som tror att alkoholister väljer att vara det, många klarar bara inte av att ta sig ur det, kan vara kombinerat med ex depression eller utveckla depressioner när personen försöker sluta, och klarar inte av dem... Att jämföra sjukdomar med varandra, varför??? Ska man poängsätta vilken sjukdom som är värst, den man dör av anser jag i så fall, eller hamnar i ett liv där man blir sängliggandes utan möjlighet att leva sitt liv alls.
Min bror dog av alkoholen ifjol, 43 år gammal, efterlämnade sig en tonårsson, om någon på fullaste allvar tror att detta var vad han ville med sitt liv så tycker jag ni får tänka om!! Och ni som har alkoholister runt er, försök prata med dem att ta hjälp de kan få, det är deras val, men tror att ni ångrar er om ni inte försöker!!! Och en alkoholist behöver inte vara någon nedgången person, min bror var ren fräsch och välklädd in i det sista så man trodde inte att det var så farligt... ð??ª

Jag tror ingen ifrågasätter att beroende kan vara allvarligt och dödligt, och att det kan finnas underliggande sjukdomar, så som psykiska problem (som även alkohol och annat missbruk skapar, det blir en ond cirkel).

Trots egna missbruksproblem tidigare så tycker inte jag att jag lider av en sjukdom. Jag tycker däremot att jag lider av ångest.

Folk dör som flugor i alkohol- och drogmissbruk, att då komma och säga att "alkoholisten kan välja själv" är inte lite cyniskt. Finns de som dör väldigt unga, medans folk med "riktiga sjukdomar" kan leva länge.

Jag tror inte alkoholister alltid kan välja själv. Men jag tror fortfarande inte att det är en sjukdom de har, anser att det är ett biokemiskt tillstånd, med ofta underliggande psykisk problematik.