Det är så jävla orättvist för mig som pappa!!

De verkar ha ett gemensamt boende fortfarande, fast ingen av dem verkar riktigt vara där, eller har jag missuppfattat.

TS, kan du flytta in igen (och hon kan flytta ut eftersom hon ju verkar vara hos sin mamma eller vad det var)? Eller har du gett upp bostaden åt henne helt?

Fan vilka problem ni har!

TS min dotter har vart hos pappa sedan hon var 3 månader varje helg, aldrig vart problem. Nu är han föräldraledig så nu är hon hos mig varje helg istället, inga problem. Men vi bor långt ifrån varandra med.

Ni kan göra på flera olika sett
Du kan ha henne två vardagar i veckan, efter jobbet hämtar du henne hos mamman, dottern sover hos dig och så lämnar du henne på morgonen(om det gå ihop med ditt jobb), och så kan du ha henne en heldag på lördag eller söndag.

Eller så gör vi det enkelt att 2-4timmar/dag. 

Du kan inte heller bli polisanmäld för att kidnappa ditt barn om du kommer och säger att nu vill du ha henne under helgen, hämtar henne och går. Du är vårdnadshavare, polisen skiter i ert privata bråk, så länge du inte undanhåller barnet från den andra föräldern.
Ditt ex är ett svin som använder barnet som maktmedel, du har lika stor rätt att vara förälder som en mamma, vi mammor har inte första tjing på barnet bara för att vi bär på det. !

din dotter har tur som har en pappa som dig som verkligen kämpar. Jag hoppas verkligen du får träffa henne snart. Sen de där som visa säger om anknytnings å bla bla för att du kämpar för din dotter e totalt blåsta. Min far fick full vårdnad av min bror när han var 5 månader han har inte haft några problem under sin uppväxt han e 40 bast å kan säga på 70 talet var de mer tabu att farden fick full vårdnad.

Intuition

Seriöst, vad baserar du detta på? Inte anknytningsteorin och den forskning som har har bedrivits mer än de senaste 50 åren i alla fall. Det finns inget, INGET, som säger att mamman per automatik är viktigare för barnet för att hon är just mamma.
Du är minst sagt okunnig. Det visar du speciellt när du tycker att det bara är att vänta ut, inte är det bästa för barnet att se sin pappa ett fåtal timmar per vecka sett till barnet utan tätt umgänge!

Det har varit så fullt upp med allt och vi har inte fått ordning på nånting. Hur det blir med boende har jag ingen aning om och allt annat som behöver fixas. Jag tar ett steg i taget och prioriterar det viktigaste, min dotter.

Det ska du trycka på. Du hade inte, som mamman, helst sett att barnet knappt träffade sin andra förälder. Med den "faktan" är du bättre som boendeförälder, mamman skulle fortfarande träffa barnet regelbundet och ofta.

Tänkte mer i banan att det kanske vore bättre for dig att bo i barnets hem nu om du vill bli boendeforälder....

Flytta då ingenstans. Se till att du har kvar din adress hos mamman och barnet. Vill hon inte träffas får hon fortsätta att gå hem till sin mamma och sura.

Hon kan inte kasta ut dig hux flux ändå. Hon får flytta först.

Ts, ej läst hela tråden, bara dina inlägg. Förstår verkligen att du är arg men, förvånas ej över att upplägget 4-3-vecka i växelvis boende ej går hem, låter hattigt för bebisen. De flesta jag hört i samma situation, separation när barnet fortfarande är bebis, har löst det med att gå i skift dvs varannan dag - eller byte efter 2 dagar ? och då ofta att man ej flyttar bebisen utan att man bor i skift i en och samma lägenhet.