Jenkis

Äldre 21 Jan 18:29

5736 svar

Vi som fått barn efter IVF/ÄD 2014/2015

Nytt år, ny tråd eller vad brukar jag skriva?!

Välkommen alla som lyckats "klämma ut" era mirakel!

Här kan vi skriva om de hysteriska första veckorna, amningstider, läckande blöjor, nattningsrutiner, hur man lämnar över till partnern så man får sova, ersättning, nappar, flaskor, orakade ben (p.g.a. tidsbrist), you name it!

${#emotions_dlg.flower}$

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-01-31 07:14
Här är länken till vår bildtråd.

www.familjeliv.se/forum/thread/74775477-bildtrad-vi-som-fatt-barn-efter-ivfad-20142015

Hoppfulla Fia

Äldre 1 Feb 15:09

#491

glader skrev 2015-02-01 12:01:07 följande:

Magisk natt här! Hedda sov från 20.30 till 07.30!!!! Knappt man tror det är normalt... Kan det vara farligt för dem att vara utan mat så länge när de är så små? Hon vaknade till lite vid 03.30 men somnade om igen. Och idag är hon en liten solstråle

Har mycket svårt att tro att det skulle vara farligt. De brukar ju vara väldans bra att tala om vad de behöver

Njut av att få sova så länge det går. Kram

villsågärna38

Äldre 1 Feb 15:27

#492

Tack alla för gulliga ord ang min magsjuka. Inte varit dålig sen 02.30, ätit lite idag och bara matt och trött nu. Uttorkad även om jag började dricka resorb med en gång men ammar man är det ju tufft just med vätska. Lovisa opåverkad än så länge iaf vilket ju är huvudsaken Har en slappardag idag. Jätteskönt och välbehövligt!!

Ha det så bra i snön!! Här vräker det iaf ner i helgen

Kram

Hoppfulla Fia

Äldre 1 Feb 15:28

#493

Hade en liten dust med min pappa precis. Jag har lite svårt när Olle blir ledsen när han är hos andra. Det handlar inte om att jag inte tror att andra, i det här fallet min mamma, inte klarar av att ta hand om ett gråtande eller upprört barn, utan om att när mitt barn är ledset eller ur gängorna vill jag finnas där. Det värker i hjärtat och även om jag inte heller längre kan trolla bort det som är jobbigt så vill jag ha honom i min famn. Jag brukar försöka låta min mamma och andra nära släktingar/vänner få en stund på sig att själva försöka bryta gnället men hör jag att det inte går så vill jag hellre ta honom själv. Jag tror att han mår bättre av att få vara hos mig eftersom det är jag som är med honom 24/7 och framför allt så mår jag bättre. Hursomhelst blev min pappa sur och tyckte att jag skulle låta mamma ha Olle medan jag åt fast han var upprörd och att hon minsan hade uppfostrat 3 ungar och nog visste vad hon gjorde. Jag försökte förklara hur jag kände och då tyckte han att barn inte far illa av att få gråta lite och han snart skulle lära sig att det inte var någon idé!!!! Jag sa att vi har olika sätt att se på uppfostran och kommer från olika skolor. Då vart han ännu surare och menade på att vi minsan hade blivit bra ungar etc. Jag försökte behålla lugnet och förklarade att jag inte skulle lägga mig i hur han har valt att uppfostra sin barn(mig och mina syskon) och att han skulle göra det samma för mig eftersom vi uppenbarligen hade läst helt olika utvecklingspsykologiska teorier och forskning. Då surnade han ihop helt och så var det samtalet över. Någon som känner igen sig????

villsågärna38

Äldre 1 Feb 15:35

#494

Hoppfulla Fia skrev 2015-02-01 15:28:59 följande:

Hade en liten dust med min pappa precis. Jag har lite svårt när Olle blir ledsen när han är hos andra. Det handlar inte om att jag inte tror att andra, i det här fallet min mamma, inte klarar av att ta hand om ett gråtande eller upprört barn, utan om att när mitt barn är ledset eller ur gängorna vill jag finnas där. Det värker i hjärtat och även om jag inte heller längre kan trolla bort det som är jobbigt så vill jag ha honom i min famn. Jag brukar försöka låta min mamma och andra nära släktingar/vänner få en stund på sig att själva försöka bryta gnället men hör jag att det inte går så vill jag hellre ta honom själv. Jag tror att han mår bättre av att få vara hos mig eftersom det är jag som är med honom 24/7 och framför allt så mår jag bättre. Hursomhelst blev min pappa sur och tyckte att jag skulle låta mamma ha Olle medan jag åt fast han var upprörd och att hon minsan hade uppfostrat 3 ungar och nog visste vad hon gjorde. Jag försökte förklara hur jag kände och då tyckte han att barn inte far illa av att få gråta lite och han snart skulle lära sig att det inte var någon idé!!!! Jag sa att vi har olika sätt att se på uppfostran och kommer från olika skolor. Då vart han ännu surare och menade på att vi minsan hade blivit bra ungar etc. Jag försökte behålla lugnet och förklarade att jag inte skulle lägga mig i hur han har valt att uppfostra sin barn(mig och mina syskon) och att han skulle göra det samma för mig eftersom vi uppenbarligen hade läst helt olika utvecklingspsykologiska teorier och forskning. Då surnade han ihop helt och så var det samtalet över. Någon som känner igen sig????

Jag känner precis som dig! Det är ditt barn. Du bestämmer

enda skillnaden är väl att ingen i min närhet har försökt ta över om jag velat trösta. Hade reagerar precis som du isf. Det blev nog känsligt det här för din pappa. Kanske han ångrar saker han gjorde då du var liten och blir hotad? Vad vet jag

Men oavsett så bestämmer du när det är ditt barn! Kram

villsågärna38

Äldre 1 Feb 17:27

#495

johjen skrev 2015-02-01 13:36:23 följande:

Usch då låter som en jobbig natt! Hur mår du nu? Ja denna helg blev ju inte som man hade tänkt sig.. Har också fått sova några timmar på förmiddagen och varit ute och gått själv med hunden i vackert vinterväder och känner mig lite piggare nu! Snart kommer våra föräldrar hit på middag så hoppas helgen slutar bra! Kram och krya på dig!

Va skönt att du fått sova och att allt är bra med Adam. Låter härligt med promenad också. Hoppas ni fick en mysig middag med.

Själv har jag inte varit utanför huset idag och maken har fixat allt här hemma förutom amningen

Nya tag imorgon!!

Ha en skön kväll!

Kram

villsågärna38

Äldre 1 Feb 17:38

#496

Irma01 skrev 2015-02-01 08:31:23 följande:

Men så jobbigt! Känns verkligen som ni hade fått er beskärda del av sjukdom elände

Hoppas verkligen att det går över fort, med lite tur är det en mild variant...man får hoppas!

Hur var natten? Hoppas Lovisa sov bra, så att du slapp många amningstillfällen åtminstone.

Krya på dig!

Kram!

Mår mycket bättre nu tack

Lovisa somnade 19.30 och sov till 02.30 så hon hade en bra natt. Ammade igen 04.30 och 06.30 så helt ok med andra ord. Var det där med mina toabesök som var jobbiga. Blev nog 12-13 ggr totalt. Hua!!

Fick lämna henne mitt i amningen ett par ggr men hon sa inte ett pip så tur det. Ena gången så hade hon somnat igen när jag kom tillbaka så tacksam för hennes goda somn

Nu ska jag snart festa loss på lite kycklingsoppa

Hoppas att ni har en härlig helg med din bror!

Kram

johjen

Äldre 1 Feb 19:07

#497

Hoppfulla Fia skrev 2015-02-01 15:28:59 följande:

Hade en liten dust med min pappa precis. Jag har lite svårt när Olle blir ledsen när han är hos andra. Det handlar inte om att jag inte tror att andra, i det här fallet min mamma, inte klarar av att ta hand om ett gråtande eller upprört barn, utan om att när mitt barn är ledset eller ur gängorna vill jag finnas där. Det värker i hjärtat och även om jag inte heller längre kan trolla bort det som är jobbigt så vill jag ha honom i min famn. Jag brukar försöka låta min mamma och andra nära släktingar/vänner få en stund på sig att själva försöka bryta gnället men hör jag att det inte går så vill jag hellre ta honom själv. Jag tror att han mår bättre av att få vara hos mig eftersom det är jag som är med honom 24/7 och framför allt så mår jag bättre. Hursomhelst blev min pappa sur och tyckte att jag skulle låta mamma ha Olle medan jag åt fast han var upprörd och att hon minsan hade uppfostrat 3 ungar och nog visste vad hon gjorde. Jag försökte förklara hur jag kände och då tyckte han att barn inte far illa av att få gråta lite och han snart skulle lära sig att det inte var någon idé!!!! Jag sa att vi har olika sätt att se på uppfostran och kommer från olika skolor. Då vart han ännu surare och menade på att vi minsan hade blivit bra ungar etc. Jag försökte behålla lugnet och förklarade att jag inte skulle lägga mig i hur han har valt att uppfostra sin barn(mig och mina syskon) och att han skulle göra det samma för mig eftersom vi uppenbarligen hade läst helt olika utvecklingspsykologiska teorier och forskning. Då surnade han ihop helt och så var det samtalet över. Någon som känner igen sig????

Känner igen mig delvis och tror att både mamma och svärmor blir lite provocerade ibland när jag praktiserar fri amning och de har många gånger påpekat att oj då ska han äta nu igen? Jag har sagt att forskningen gått framåt och att de gjorde efter bästa förmåga när de blev föräldrar och vad man trodde var bäst då. Tror att de, våra föräldrargenerstion tar det som att de har gjort något fel när vi vill göra annorlunda med våra barn. Du kan ju dra liknelsen med vad som har hänt med trafiksäkerheten sedan i allafall jag var liten, där har forskningen gått framåt och barn sitter inte hursomhelst i bilen längre. Vi överlevde ju att inte sitta i babyskydd och hade inte alltid bälte på sig (jag låg och sov på hatthyllan i bilen när pappa körde på motorvägen!) men forskningen har gått framåt och så skulle man ju aldrig göra idag.

Hade gjort precis likadant som du gällande om Adam blev ledsen i någon annans famn och tycker du gjorde helrätt som även försökte förklara för din pappa varför. Vill han inte förstå det eller ta det personligt så är det ju hans problem men förstår att det känns jobbigt att det ska bli tråkig stämning pga det. Det är ditt barn och du gör som du vill och vad du tror blir bäst, precis som dina föräldrar gjorde!

Kram

lelle75

Äldre 1 Feb 19:28

#498

johjen skrev 2015-02-01 19:07:33 följande:

Känner igen mig delvis och tror att både mamma och svärmor blir lite provocerade ibland när jag praktiserar fri amning och de har många gånger påpekat att oj då ska han äta nu igen? Jag har sagt att forskningen gått framåt och att de gjorde efter bästa förmåga när de blev föräldrar och vad man trodde var bäst då. Tror att de, våra föräldrargenerstion tar det som att de har gjort något fel när vi vill göra annorlunda med våra barn. Du kan ju dra liknelsen med vad som har hänt med trafiksäkerheten sedan i allafall jag var liten, där har forskningen gått framåt och barn sitter inte hursomhelst i bilen längre. Vi överlevde ju att inte sitta i babyskydd och hade inte alltid bälte på sig (jag låg och sov på hatthyllan i bilen när pappa körde på motorvägen!) men forskningen har gått framåt och så skulle man ju aldrig göra idag.

Hade gjort precis likadant som du gällande om Adam blev ledsen i någon annans famn och tycker du gjorde helrätt som även försökte förklara för din pappa varför. Vill han inte förstå det eller ta det personligt så är det ju hans problem men förstår att det känns jobbigt att det ska bli tråkig stämning pga det. Det är ditt barn och du gör som du vill och vad du tror blir bäst, precis som dina föräldrar gjorde!

Kram

Hoppfulla Fia och Irma, föräldrar och svärföräldrar tror att de vet bäst då de är äldre. Har också fått höra det där, ska hon äta nu igen, grr vad det retar mig. Trots att man förklarar så är de så inskränkta så att de inte kan ta in vad vi säger. Inget att bry sig om.

Alice har mått bra i magen idag, tack och lov. Men det märks att hon är medtagen, jättetrött idag och skrattar inte så mycket. Hon brukar vara väldigt glad annars mitt lilla hjärta

Vsg - skönt att du mår bättre! Kram

Hoppfulla Fia

Äldre 1 Feb 19:37

#499

Hej. Ni som varit på babysim, vad har ni haft med er???

Hoppfulla Fia

Äldre 1 Feb 19:48

#500

Tack för era inlägg. "Skönt" att ni känner igen er. Jag får också höra det där med amningen. Trot ibland även att de tycker att det är lite härligt att han äter så mycket, äter och blir stor och stark på någe vis. Som en riktig liten karla karl. Upplever det så från mina föräldrar. Min lille bror var jätte fin hur son helst och sa att han förstod hur jag känner ich att jag måste få bestämma över hur vi ska göra med Olle även om han inte alltid håller med. Min mamma förstår också tror jag men känner nog att hon skulle vilja få trösta honom hon också. Och det får hon, men det beror helt på läget. Tror ibland också att framför allt mamma vill att jag (som ju faktiskt är hennes lilla skrutta) ska gå vila, äta osv. Men för mig kommer Olle först. Jag kan äta när han lugnat ner sig. Det är ändå inget skönt att sitta å äta när han gapar i rummet bredvid. Tack för att ni finns tjejer. Ni betyder massor.

Vi som fått barn efter IVF/ÄD 2014/2015

INNEHÅLL