johjen skrev 2015-01-31 22:02:06 följande:
Oj vilken kväll.. Vi skulle en sväng på en 40 års fest hos sambons vänner och tog med Adam. Resan på 1, 5 h ca gick bra och då värdparet inte hade träffat Adam förut stod vi och snackade i hallen medan jag knäppte upp babyskyddet. Av någon anledning som jag inte minns skulle jag ta upp bågen på babyskyddet bakifrån och hela babyskyddet gungar till och Adam flyger ut och slår huvudet i stengolvet i hallen!! :'( Jag blir helt skräckslagen och tar upp honom sekunden efter och han ggallskriker. Lugnar sig efter några minuter och jag ammar honom men känner mig väldigt orolig. Värdparet som själva har fyra barn säger att det säkert inte är någon fara men sambon ringer ändå sjukvårdsupplysningen när jag sitter och ammar. Deras standardråd när barn under 6 månader slagit i huvudet är att uppsöka sjukhus så vi sätter oss o bilen och åker till barnakuten åå östra i Gbg. Adam är på relativt gott humör och får träffa en underbar barnläkare som konstaterade att allt är som det ska med Adam. Han har inga direkta märken på huvudet eller pannan efter fallet och är glad och skrattar mot läkaren. Vi ska dock vara observanta och hålla koll på honom i fall hans allmän tillstånd förändras. På vägen hem igen gallskriker han i bilen och jag blir givetvis orolig och sambon och jag blir ovänner över att han kör alldeles för långsamt då jag vill att han ska snabba på så vi kan stanna någonstans och ta upp Adam och kolla läget ( han kör 80 på en 100 väg) och slänger ur sig att jag varit på honom hela dagen! Till slut stannar vi och tar upp Adam och ammar honom 5 min innan han somnar. Sitter nu bak i bilen medan sambon kör och det känns inte alls bra, orolig över Adam och förbannar mig själv för vad som hände och att sambon slänger ur sig en sådan sak när vi precis åkt från sjukhuset.. Antar att han också är skärrad och eftersom jag sovit dåligt ett tag så har jag väl inte varit den trevliga, förstående sambon som alltid slår knut på sig själv för att vara andra till lags utan trött och grinig vilket ledde till hans utspel. Så jäkla onödigt bara. Jaha kommer bli en sömlös natt till för jag kommer inte våga somna utan kommer ligga och lyssna så att Adam andas..
Men usch!!! Förstår att du blir orolig!! Bra att ni åkte in, och skönt att allt såg OK ut.
Självklart att oron inte släpper helt då man kontrollerar minsta avvikande beteende. Ingen smart kommentar från din sambo men som du skriver, han var förmodligen skärrad själv och då kan man säga vad som helst!
Bäst kanske att inte diskutera i detta läge och koncentrerar er på Adam, så får ni ta det när ni har vilat lite mer, och inte pratar i affekt. Vet hur det känns!
Stor kram och håller alla tummar att Adam fortsätter att må bra.