Nån mer som planerar nr tre och vill följas åt :)

Jag fõrstâr dig sâ vãl! Min fõrsta pojke var 2 âr och 1 mânad nãr lillebror fõddes. Blev jobbigt strax innan ãldste fyllde tre... vãrsta trotsutbrotten HELA dagarna. Vad jag ãn sa sâ kom det ett svar pâ tvãren tillbaka... sâ otroligt jobbigt, jag tror nog att jag konstant var pâ dâligt humõr under nâgra mânaders tid, det tog sâ mycket pâ krafterna!

Men...! Detta sagt sâ blir min yngste tre âr i november och jag har ju precis plussat (ett till novemberbarn alltsâ) sâ det blir vãl inte mycket lãttare denna gâng... Hahah, men jag ãr jãtteglad och det blir sãkert underbart ;)

Min största flicka blir 7 i maj och min minsta blir 4 i november.

Hej!
Vi har två fina barn men kan tänka oss ännu ett. Hänger gärna på i den här tråden Vi är inne på 7:e försöket nu men det tog sig inte denna månad heller. Jag är så otroligt tacksam över de barn jag har, men det tar inte bort besvikelsen när mensen kommer varje månad. Barn nr 1 kom till naturligt efter 7 månaders försök. Nr 2 tog 2 år, Gjorde utredning och det visade sig att jag hade "svag ägglossning" (fick ej specificerat vad det är) Fick ta sprutor för att hjälpa på traven, men det tog sig inte ändå. Det tog sig till slut efter akupunkturbehandling och ljusbehandling (lite hokus pokus). 

Jag skulle bli glad om jag fick höra några solskenshistorier nu i dessa mensdagar  från några som också jobbat ett tag på en nummer trea och det till slut tog sig naturligt. Hur gjorde ni just den månaden? Avstod ngt, motionerade mer?

Jag röker inte, dricker knappt och rör mig regelbundet. Det känns som att vi gör allt rätt....

Behöver pepp...

Mina barn är 3 och 1. När lillen kom var den äldsta 2 år 3 månader. Och det tyckte jag var helt perfekt! inga problem under amningen och jag ammade konstant den första månaden. Inga större utbrott eller trots. Så för oss kunde det inte ha blivit bättre. Beroende på när det tar sig nu så borde det bli liknande åldersskillnad mellan tvåan och trean och hoppas det kommer bli lika lyckat som första gången på nått vis känns de som de kommer bli ännu lättare. Ettan och tvåan kommer ju ha varandra när jag tex ammar. Men man ska väl inte ta nått för givet :-P

Men kan tillägga att de 15 timmar storebror har på förskolan varje vecka är guld värda!

Lite funderingar såhär på fredagseftermiddagen. Har alldeles för mycket fritid båda barnen är hos kompisar och leker.

Jag funderar på när man ska berätta för barnen att de ska få ett syskon. Är sugen på att göra det nu redan, samtidigt tänker jag att det kan bli jobbigt om det blir missfall.

Och andra nära och kära? Vi ska fira påsken med min mans föräldrar och syskon, flera dagar. Jag brukar i vanliga fall dricka vin till maten och jag älskar ostar och gravlax, det är liksom nummer 1 på påskbuffén.

Känner mig kluven i frågan. Sen vill jag att barnen ska veta innan andra får veta i och med att de är så stora.

Blev långt och svamligt det här kanske nån av er som har funderingar?

Det är sån tabu på att berätta innan v12. Jag förstår inte riktigt varför. Eller jag förstår ju att det blir jobbigt varje gång någon frågar om graviditeten och ett missfall inträffat som de inte vet om. Men samtidigt så är man ju gravid och ska kunna njuta av det, berätta för nära och kära och kunna njuta av tiden istället för att dölja och ljuga för att hålla det hemligt. Man väntar barn, inte missfall. Sen om man har oturen att få missfall, ja då får man ta det då.

Med andra barnet kunde vi inte hålla hemligt, jag fick mage tidigt och sen så ville jag redan från början skrika ut att jag var gravid

Ja syoss det är sant som du säger. Jag vill ju egentligen skrika ut till hela världen en vecka till sen kan jag nog inte hålla mig!

Jag hade berättat för barnen. De vuxna släktingarna kommer säkert att misstänka något och fråga. Jag hade precis som du velat berätta för barnen först. När de är så stora så förstår de jag kommer också ha svårt att hålla mig och har heller aldrig förstått varför man måste vänta till v. 12.. Får man missfall så kan det kanske vara skönt att folk vet om varför man är lite nere.

Här hoppar jag in! Har en dotter född -07 och en född -14. Planerar för att börja försöka igen i slutet av sommaren, så jag ska börja med folsyra nu. Tanka upp sig lite =) Det blir då (beroende på hur lång tid det tar innan jag blir gravid) ungefär 2 år mellan de yngsta. Lite nervös, då jag inte riktigt kommit tillbaka rent fysiskt än, men jag tror det kommer bli toppen! =D