Hej!
Fick för ett par veckor sedan det fruktansvärda beskedet att min mamma har drabbats av lymfcancer. Hon får nu cellgifter och åker in och ut på sjukhuset.
Jag och min mamma har alltid stått varandra mycket nära och oron håller nästan på att knäcka mig. Har själv två små barn och tycker att det är svårt att orka vara stark och glad inför dem just nu.
Finns det någon därute som känner igen och vill prata av sig lite?
Jag har också beställt blanketterna. Problemet just nu är att mina barn är sjuka, så just nu vågar jag inte hälsa på alls pga infektionsrisken.
Det är så jobbigt med alla snuviga människor i omgivningen med. Vill så gärna vara helfrisk så jag kan träffa henne.
Har ni pratat med kuratorerna på sjukhuset?
Vet precis vad du går igenom! Livet är så jäkla orättvist! Vill bara skrika och gråta! Min mamma har kämpat med sin cancer ( äggstockscancer som spridit sig till hjärnan) i två år nu men nu orka inte kroppen mer och hon ligger på hospice, inte långt kvar så man går runt superstressad av det där samtalet man inte vill ha:(
Det är det värsta jag någonsin varit med om!
Ensam med två barn så måste bara orka ta sig igenom detta fast det är jul o allt.
Skickar en styrkekram !!!!
Fy vad hemskt för er. Önskar så att ni ska få lite julefrid trots allt och att ni slipper det samtalet nu. Det blir första julen för mig som vi inte kan fira med mina föräldrar. Hon får cellgifter nu och kommer att vara extremt infektionskänslig över jul. Känns så tungt och meningslöst med jul i år. Hoppas bara att hon får vara hemma och inte på intensiven som hittills mellan behandlingarna.
Kram
Min mamma hade bröstcancer för 8 år sen då gick jag i 5 klass ,jag förstod inte riktigt då vad det var min mamma gick igenom men med åren förstod jag bättre och det var hemskt att se min mamma bara ligga på soffan ha ont efter operationerna ner drogad av medicinerna och tappa allt hår , det positiva är att min mamma klarade det och jag är så glad och stolt över henne att hon tog sig igenom detta trots att hon tyckte det var jobbigt och mådde dåligt. Idag är hon som en helt ny människa.
Som sagt är detta en väldigt vidrig sjukdom och jag önskar att den inte fanns och ingen skulle behöva gå igenom de. Förstår att det är kämpigt för er just nu tror inte jag kan säga så speciellt mycket för att ni ska må bättre men jag skickar en massa styrkekramar 
Vilken lycka att din mamma blev frisk, anonym!
Det är tur i oturen att vi andra har barnen så vi måste kämpa på och ordna jul trots allt.
Brukar era barn kunna hälsa på? Mina barn fick följa med till sjukhuset för första gången i helgen. Jag försökte förbereda dem mycket innan, men var ändå nervös inför deras reaktioner. Men de har inte ens nämnt det sen. Kanske är för små för att greppa. Märker nog mest att de har en ledsen, frånvarande mamma. Hoppas också innerligt att jag ska kunna besöka henne på julafton.
Kram till er!
Min pojkvän (25år) ska in på sin 4:e hjärntumörsoperation nu den 22:e december. Julen existerar inte i år. Riskerna blir större för varje ingrepp och den här gången är min pojk verkligen Livrädd. Jag med.
Cancern är hemsk och den skördar allt fler, unga som gamla. Jag lider verkligen med dig och jag håller tummarna för att din mamma klarar sig förbi cancern. Jag skänker tankar till er och pengar till cancerfonden och hoppas att forskningen går framåt så din mamma, min pojkvän och alla andras närstående där ute ska få lite mera hopp.
Kämpa kämpa kämpa! Kram på er!
Pratade med mamma idag, metastaserna har inte krympt av cellgifterna men heller inte vuxit. Får väl vara glad över det i alla fall. Verkar kunna bli en god jul i år också. Hoppas ni andra också får det.
Jag har också en mamma som fått tråkigt besked, luncancer:(.
Vi vet ej ännu hur de bedömer henne. Inte fått börja med behandling ännu, tar sån tid!!
Vi är också nära, ringer varje dag. Jag vet ej hur jag kommer tackla allt detta....