Hej på er!
Tänkte starta en tråd för oss som startar bebistillverkning av bebis nr 1 :)
Har idag fått tant Röd på besök så nu inväntar jag ägglossning så att första försöket kan komma igång!
Så för dem som känner att de vill följas åt och stötta/peppa varandra igenom bebistillverkningen så haka på!
Jag själv kan tycka det vore tryggt och roligt att följa andra i samma tankar :)
Kram på er!
Hej tjejer!
Hur går det för er som har haft bim eller som har bim i dagarna?
Har ni testat? När tänkte ni annars göra? :) Hur mår ni?
Jag tycker dagarna går såååå segt fram till BiM och då är jag mitt uppe i ägglossningen nu. Vill inte spänna mig för mycket, men vill bara att bimdagen skall vara förbi och aldrig mer ses :)
Har bim om exakt en vecka idag, brösten ömmar inte alls. De brukar börja öma på äl + 3/4 . Känns som att de kommer bli en lång vecka :) lite molvärk till och från, men känns inte alls som det brukar göra mellan äl och bim.
Mensen är över. Vånta vänta vänta.... Åhhh. Skönt man kan gå in här. Sambon orkar nog inte lyssna. Han är mer"blir det så blir det". Men jag vill bli gravid nuuuu.
Nu är mensen över och nu är det dags för bebistillverkning :) Späääännande..!
Lycka till alla!
Jag har också bim om en vecka exakt! Men förväntar mig inget plus, gör jag det blir jag bara så himla besviken.
Hej alla! Det är så spännande att läsa om allas försök och de plus som dyker upp :) Lycka till allesammans!
Jag och fästmannen har bestämt oss för att försöka få vårt första barn. Jag är 29 år, slutade med p-piller den 18/8-14 efter att ha tagit dem sedan 16 års ålder. Hade sista mensdagen den 28/8-14 och har sedan dess ännu inte fått någon ny mensperiod sedan jag slutade med p-piller. Dock fick jag en mellanblödning, eller vad man ska kalla det, den 9/9-14 (nidblödning?)
Gjorde graviditetstest med Clear Blue efter Beräknad Icke Mens (BIM 19/9) om jag fortfarande hade tagit p-piller: fick negativt 23/9 med urin från sena kvällen och negativt 29/9 med morgonurin.
Fortfarande ingen ny mensperiod och jag tror mig känna diverse geaviditetstecken: ömma bröstvårtor, värk i magen (mensvärk?), rapar (mer än vanligt;) gasig (inte mer än vanlig, med min laktos-/glutenintolerans), mår illa emellanåt (mår annars sällan illa).
Ja, antingen har vi haft vråltur och lyckats pricka in första ägglossningen efter p-pillerstoppet, men att hcg-nivån inte är tillräckligt hög för att ge utslag på stickorna. Eller så jobbar kroppen med att komma i ordning efter p-pilleruppehållet och att mensen kommer när som helst. Uppdatering kommer!
Hej!
Jag hoppar in här :)
Jag är 23år och min pojkvän 25. Slutade med mina piller 11/7, fick mens 13e. Sedan igen den 8/8 samt 7/9. Så detta blir väl vårt 2a eller 3e försök. Hade ägglossning i måndags 22/9 och är tacksam att kroppen kommit igång som den ska så pass snabbt även fast det inte tagit sig än.
Väntar in BIM nu, oklart hur lång cykel eller lutelfas jag har då första cykeln var på 26 dagar och den andra på 30. Tror lutealfasen är på 12-13 dagar. vet inte om min cykel är oregelbunden eller bara inte kommit i fas riktigt än.
Om lutealfasen är 13 dagar bör jag ha BIM om exakt en vecka, söndag 5/10 :)
Känner inte av några symptom alls. Mina bröstvårtor är ömma men det har de varit i en vecka varje gång nu efter äl.
Någon mer än jag som är riktigt nervös över bebisgrejen?? Har drömt drömmar om att vi fått bebisen men inte haft en enda pryl hemma, inte ens en napp. Har också drömt att jag haft en bebis som jag glömde bort hela tiden :o Är väl orolig att vi inte ska vara bra på eller redo för detta :p
Till er som inväntar BIM: Jag hoppas med all min kraft att det tagit sig för er!
Hoppas att plusset väntar runt hörnet för er! :)
Till er som precis haft mens: Hoppas, hoppas och HOPPAS att kärringen Röd håller sig långt åt h-vete bort från er härnäst! Denna ÄL hoppas jag det e eran tur!
Leonas: Du kanske är låghormonare, så ett pluss kanske inte är långt borta för dig :) håll oss gärna uppdaterad om hur det går! Håller tummarna för dig/er!
camifranky: Jag är toknervös över bebisgrejen, eller egentligen inte... men förlossningen gör mig nervös! Jag är inte rädd eller så, är bara sååå nervös över o få veta hur/när och var typ, haha.
Jag tänkte uppdatera lite om mig själv, vi har inte varit jätteaktiva med sexet just nu vid ÄL.. kör heller inte med ÄL stickor så när EXAKT äl är/varit vet jag inte.
Men vi hade uppehåll med sex mellan den 17/9 - 21/9, mellan de dagarna hade vi alltså inte sex.
Har sen haft sex, 21/9, 23/9, 24/9 (dock kom han inte den gången då vi blev avbrutna), 25/9 och 27/9. Enligt min app WomanLog har jag ÄL 28/9 (dvs idag!).
Men den är väl inte helt 100% säker just den appen, men jag fick "mensvärk" som jag brukar få vid ÄL den 25/9. Sen nu i eftermiddags fick jag molvärk igen och den håller i sig än. Jag känner att det inte har tagit sig denna gången.. vi kommer ju ha mer sex de kommande dagarna, men jag känner ändå att "nae... denna gången lyckades vi inte. Så jag har inte det minsta tro eller hopp om ett plus denna månad faktiskt...
KRAM på er allihopa!
Vilken underbart positiv tråd!
Jag har äntligen hittat den perfekta familjefadern och till råga på allt blivit kär i honom!
Han håller i dagarna på att flytta in i "mitt" hus. Vi började tjuvstarta redan innan vi ens blivit sambos eftersom jag räknade med att det skulle ta ett tag innan det skulle ta sig med graviditet.
Chocken blev stor då det tog sig på första försöket! Chocken hade inte ens lagt sig innan nästa chock kom och vi fick missfall i V 6.
Jag är i naturen en väldigt positiv människa så försöker trots missfallet se det positiva. Nu vet vi att vi faktiskt KAN få barn och jag är glad för att min kropp faktiskt är smart nog att ta bort barnet om något blir fel.
Var väldigt stressad den cykeln vi gjorde första försöket tänkte på detta dygnet runt. Denna gången tar jag allt med ett lugn. Nu har jag ingen koll alls på äl och BIM utan vi "leker" när lusten faller på och nu vet jag hur graviditet känns så nu behöver jag inte kissa på stickor morgon, middag och kväll.
Snart nog har vi fyllt huset med ungar ;)
Vilken underbart positiv tråd!
Jag har äntligen hittat den perfekta familjefadern och till råga på allt blivit kär i honom!
Han håller i dagarna på att flytta in i "mitt" hus. Vi började tjuvstarta redan innan vi ens blivit sambos eftersom jag räknade med att det skulle ta ett tag innan det skulle ta sig med graviditet.
Chocken blev stor då det tog sig på första försöket! Chocken hade inte ens lagt sig innan nästa chock kom och vi fick missfall i V 6.
Jag är i naturen en väldigt positiv människa så försöker trots missfallet se det positiva. Nu vet vi att vi faktiskt KAN få barn och jag är glad för att min kropp faktiskt är smart nog att ta bort barnet om något blir fel.
Var väldigt stressad den cykeln vi gjorde första försöket tänkte på detta dygnet runt. Denna gången tar jag allt med ett lugn. Nu har jag ingen koll alls på äl och BIM utan vi "leker" när lusten faller på och nu vet jag hur graviditet känns så nu behöver jag inte kissa på stickor morgon, middag och kväll.
Snart nog har vi fyllt huset med ungar ;)