Vill ha ett barn till efter 40+! Häng på du som oxå har de planerna, alla trådar verkar ju mer eller mindre döda i denna kategori... :-)

Igår var mensen helt borta...som jag längtat efter det! Har var helt tokigt jobbigt att undvika samlag hahaha. vi är vana vid att hålla på varje dag ju, vart lyx med spiralen att slippa mens! Så detta blir något att vänja sig vid...vi har ju inte vart avhållsamma precis under mensen, får bara vara lite mer uppfinningsrik. Första gången sen vi träffades för 9 månader sen som vi inte haft samlag på flera dagar. Endast hänt om vi vart ifrån varandra pga jobbresa innan...

Men iaf, igår så kände jag redan att det började ömma i magen igen...tänkte att jag börjar med ÄL-stickorna redan nu för jag vet ju inte säkert om detta var en riktig mens jag hade eller om den kom från att jag tog ut spiralen. Så jag ska försöka hitta min ÄL så jag vet var i cykeln jag är. Hade svagt utslag igår. Idag är det redan starkare och jag är ömmare. Gissar att jag kommer ha ÄL inom 2-4 dagar, vilket är tidigare än jag skulle haft om man helt räknar på den "mens" jag hade. Så nu får vi se vilken dag ägget släpper, så nyfiken på att se om kroppen funkar som den ska med ÄL. 

Kommer testa efter positivt utslag med för att se att det går ner igen. Det får gå några tester denna första månaden för att ha chans att hitta min rätta cykel. 

ÄL kommer dock inte missas, för nu när mensen är borta så kör vi på varje dag precis som vanligt. Känns skönt att inte behöva övertala mannen eller att känna man är tvungen för att det är ÄL. Aktivt sexliv passar mig perfekt :)

Haha. Låter ju toppen! Är man nykär är kanske det där med äl inga problem då. Jag och mannen har varit tillsammans i 15 år så vi är inte lika nykära... ;)  Varje dag pallar inte jag, men jag hoppas få till det ändå.

Ja klart det är enklare som nykär :) men jag har inte haft så här aktivt sexliv med andra partners innan, jag tror jag ibland velat mer än mannen..men vi är väldigt jämnspelta vilket jag tror är bra! Andra har nöjt sig med 1-3 ggr/vecka rätt tidigt i förhållandena. Så jag hoppas vi fortsätter så här länge :) 

Känns iaf skönt att inte riskera missa ÄL, men vill ju gärna veta vilken dag den är så man har koll på BIM och även nästa månads cykel. Så hittar jag den kommer jag inte behöva ÄL-tester framöver.

Är född -75 och med ett barn född 2011, har stark längtan efter ett syskon till henne innan det är "försent", tog ut spiral för 1,5 år sen men har bara gjort halvhjärtade försök då jag dessutom känt mig tveksam om jag ska orka "göra allt igen"..min man vill gärna ha ett barn till men om jag inte vill så är det okej. Men egentligen vill jag, men har mycket oro, dels för att det inte ska funka alls, har endometrios och hade svårt nog att bli gravid och kunna bära det barn vi har, dels att nåt ska bli fel då jag haft ett utomkvedshavandeskap samt ett barn som dog i magen efter ca 30 veckor, gravt utvecklingshämmat (stor som ca 23-24 veckor) innan jag fick behålla det barnet som föddes 2011. Vet också att risken för extra kromosom är extra stor, men är för mig helt otänkbart att göra abort om inte det är fara för mitt liv typ, men "vill" ju såklart inte att det ska bli nåt "fel" utan självklart vill man ha ett så att säga friskt och välskapt barn. Sen är jag ganska överviktig också, och det är ju en risk i sig samt kan göra det svårt..Har varit mer eller mindre överviktig hela mitt liv men lyckades gå ner en hel del och blev gravid på naturlig väg med vår dotter vi har men det var planerat annars att genomgå IVF. Har mycket tankar och funderingar kring allt detta, så skönt om man inte är helt ensam. 

Välkommen hit :)

Låter som du inte helt bestämt dig om detta är något du verkligen vill?

Har med mycket oro om ålder, kan jag bli gravid, risker både vad gäller kromosomfel osv.

Jag kommer göra kub om vi blir gravida, kommer inte behålla om det visar sig vara fel däremot..känns inte rättvist mot de barn jag redan har.

Nej, det är nog så..jag tror att jag VAR redo när spiralen togs ut, men sen hände lite saker som var oförutsedda och satte mig lite ur spel psykiskt och jag har kanske inte riktigt återhämtat mig helt från det (tragisk händelse i familjen) men känner mig väldigt positiv med mycket nu inför detta nya år, det avslutades bra och började ännu bättre och jag hoppas att det lite grann kan sätta tonen för närmaste framtiden också, mentalt/psykiskt menar jag mest. Men jag vet inte om jag "vågar" bli gravid/börja försöka så länge jag har så pass mycket övervikt som jag har, eller om jag ska först satsa typ ett par månader eller så på att gå ner i vikt och komma i bättre fysisk kondition. Det är mycket det jag också funderar på. Oavsett vad så behöver jag bli i bättre konditon och lättare i kroppen, vill inte få problem som man kan få av mycket övervikt eller att det ska bli mer och mer.Men som sagt, ska jag börja där och vänta med gravidförsök, eller ska jag börja försöka och under tiden också jobba på vikt/konditon...Ekonomisk förutsättning finns, vi har det något bättre ställt t o m än när vi fick vår dotter, däremot är bostaden inte så stor, kan dock funka i början medan man ser sig om efter större. Vet inte om jag vill ha råd av någon eller vad, behöver skriva av mig om mina funderingar kring detta med folk som inte känner mig så jag vet att ev respons jag får tillbaka är objektiv.

Min syster gick genom det du beskrev.

Två friska barn efter abort av ett barn med kromosomfel.

Hänger gärna med här ????

Smiley ska det vara. Inte frågetecken

Hej hej!

Tråden är inte så aktiv som du ser...vi är några i en annan som är lite mer aktiv. Gå in under 40+

Själv plussade jag förra veckan svagt men slutade i tidigt missfall dagen efter beräknad mens...så blöder just nu. Hoppas på ÄL igen nästa vecka så man kan försöka igen. Glad det kom så tidigt, men jobbigt då vi verkligen var som på små rosa moln att det gick så fort! Nu vet vi iaf att vi KAN...nu hoppas vi bara det lyckas igen och att det når hela vägen fram.

Hej, hur går det för dig å er andra?

Här är det väntan på att ÄL ska komma igång efter missfallet...hoppas på framåt helgen.

Mestis: hade BIM förra onsdagen men det har ännu inte dykt upp någon mens... tog gravtest i morse men det visade negativt...jag vet att jag hade ägglossning den 18 februari....men min menscykel har varit lång sista gångerna. Ca 40 dgr.

Tror det beror på p-sprutan jag tog i november. Det var första sprutan jag tog och skulle ha haft en ny i slutet på Januari men avstod då vi ville försöka få en liten en.....förstår inte varför mensen kommit. ..är inne på dag 48 nu......

Borde fått mens igår. Kanske sen mens pga stress på jobbet. Ska vänta med grav test tills efter påsk.

Att du kan hålla dig ifrån att testa!

Jag har bim 1/4, testar ev på söndag...har en del symptom och OM det är ett tidigt missfall igen så vill jag iaf veta om jag var gravid och att det inte bara var mens som kom. Detta för att kunna ha med mig i framtiden om vi väljer att söka hjälp. Annars hade jag eg velat vänta till BIM, men tror det är bra veta som sagt, kanske lättare fastställa vad som går fel i så fall tänker jag.

Hade molvärk när jag vaknade igår, är väldigt kissnödig, fryser och i går hade jag även en kort mindre blödning/rosa flytning med blodinslag. Så har jag haft de gånger jag vart gravid och det gått bra, så det ger ju mig ett visst hopp om att det ska ha lyckats! Men vågar inte tro nåt förrän man har ett positivt test förstås, men hoppas kan man ju göra!

Fick mens, så besviken!

Glad påsk!

Usch för mens :(