Kan du förstå att man känner hat mot feminism?

Håller med. Så rätt.

Feminister vägra att ta tag i större frågor eftersom att de inte har några större svar.

Schyman sade ju uttryckligen att det inte är hennes uppgift att bekämpa hedersvåld. Att hon är partiledare för ett parti som säger sig slåss för kvinnors rättigheter var visst inte relevant.

Nej jag kan inte förstå att man hatar feminism. Jo kanske, om man har ganske mycket otur när man tänker, då kanske.. Men inte om man är normalbegåvad, fungerande samhällsmedmänniska.

Men det verkar alltid vara så att feminism är "någonting annat". Feminism tycks bland dess förespråkare alltid vara något diffust rosaskimrande, teoretiskt och progressivt som ingen kan sätta fingret på.

Men alla feministiska teser som någonsin formuleras i skrift är alltid raka motsatsen. Det är snömos och illa underbyggda argument som inte leder fram till något konstruktivt alls.

Me me: nu har du faktiskt helt fel. Men det bevisar å andra sidan att mitt förra inlägg stämde.

Jag svarade att jag inte förstår dig. Men det hänger ju lite på hur du definierar feminism. Feminism som strävan efter jämställdhet mellan kvinnor och män har jag faktiskt lite svårt att se hur man kan hata om man inte har mycket gammaldags värderingar och på allvar tror att det är sådan skillnad mellan könen att de inte ska tillskrivas lika värde (jfr. tex. Saudiarabien). Dock håller jag med om att samhällsdebatten i Sverige till del är i händerna på feminister av ett slag vars åsikter jag personligen inte delar i alla lägen, men Sverige är ett litet, extremt land. En mer internationell bild av feminism ger kanske ett annat intryck? Jag tror att de flesta i Sverige, både kvinnor och män, är mer eller mindre att kalla feminister. Sedan de som tror att kön bara är en social konstruktion och förespråkar ett slags total likriktighet och manshat etc. - de hörs mycket men de är nog inte så många i alla fall. Ibland lyckas dock även de lyfta viktiga frågor.

Håller med här. Det bevisas ju också när dom bara slänger ut en 'du förstår inte' istället för att förklara hur det hänger ihop så man kan börja förstå.

Ska man själv googla sig fram till vad 'äkta feminism' är kan det ju gå lite hur som helst, från dom milda snilla som egentligen bara vill få gå i kortkort utan att bli antastat, till galningarna som vägrar använda tampong för att det är som patriarkatet våldtar dom.

Inte konstigt man får avsmak när man ser hur dom mest högljudda beter sig, och hur vrickade saker dom förmår sig att säga.

Feminism strävar efter jämställdhet.

Okej. Hur?

Jag hör det mantrat så ofta, men väldigt sällan kommer någon feminist med en lösning på någon större ojämlikhet. Istället verkar dagens feminister arbeta mer för att censurera låttexter eller reklambilder som de finner olämpliga, införa könsneutrala dagis eller få män att sittpissa på offentliga toaletter.

Varför ska jag respektera en ideologi som varken uppmärksammar eller bekämpar de problem som den säger sig motarbeta, utan istället fokuserar på rena skitfrågor.

Åh, nu har vi fru Gårman-skyltar. Äntligen är samhället fixat.

Nej, jag förstår inte alls hur man kan hata någon eller något på grund av en politisk ståndpunkt. Personligen älskar jag alla feminister tack vare deras roliga tankar.

Feminism strävar väl efter jämställdhet på olika sätt beroende på vilka feminister du talar om och vilken ideologi de följer (är de särartsfeminister eller "likhetsfeminister" t.ex.), i vilket land och i vilken tid de befinner sig etc. Konkret var ju kampen för rösträtt här till exempel. De saudiska kvinnornas kamp för rätten till att köra bil är ett annat. Många feminister har kämpat och medverkat till lösningar på ojämlika situationer genom tiderna och fortsätter att göra det. Om man lyfter blicken lite och ser på vad som händer i andra länder ser man att det finns feminister som är modiga, smarta och kämpar för mycket beaktansvärda ändamål även idag. Även i Sverige sker det då och då. Är själv för det mesta inte så imponerad av vad dagens högljudda så kallade feminister i Sverige håller på med, vilket inte hindrar att de har rätt då och då. Har personligen inte mycket till övers för könsneutrala pronomen och namn eller alla idéer om att kön bara skulle vara en social konstruktion. Men att för den skull säga att man hatar feminism som sådan verkar förhastat och inte särskilt smart - det vore som att hata hela kristendomen på grund av vad enskilda fundamentalister i jättekonstiga evangeliska kyrkor i USA håller på med eller för den del alla vita män på grund av hur Breivik och hans trosbröder resonerar.

Våldtäktsdebatten rör dock ett mycket svårt ämne. Dagens reglering verkar ju på många sätt otillfredsställande eftersom den så ofta verkar leda till resultat som strider mot den allmänna rättskänslan. Men jag är inte övertygad om att en samtyckesreglering är rätt väg att gå. I någon artikel framfördes ståndpunkten att man i stället skulle införa även ett oaktsamhetsbrott (så det skulle räcka med att bevisa grov oaktsamhet i stället för uppsåt) - det kanske vore något att fundera på (och det kanske redan funderas på).