• Liv82

    Första barnet, november 2014

    Hej alla! 
    Har funnit ett par trådar för oss som väntar barn i november men kände lite spontant att en egen tråd för oss förstföderskor också vore fint. Är ni fler som vill följas åt?

    Gick precis in i vecka 5 (4+0) och plussade i torsdags. MAGISKT. Hade då haft en mängd olika symptom i 10 dagar men då är jag också en person som känner min kropp rätt väl och rätt så känslig med. 


    Jag har har haft ilningar i tänder, haft orolig mage, har gulaktiga flytningar, är och har varit extremt trött hela tiden, känt mig yr och lätt illamående, som åksjuka (inte lika illamående längre) har väldigt svullen mage, kissar oftare än vanligt, har huvudvärk då och då, känner mig tung i huvudet, hård i magen, har metallsmak i munnen, haft ont i svanken, har större bröstvårtor som också är lite mörkare och känner mig hungrig ofta och sugen på saker jag annars inte känner sug efter. Det var nog det. Ser fram emot att höra hur ni andra mår, känner och drömmer. :)

    BF - November:
    Liv13, 32 år, Hägersten (Stockholm), 22 november. 


     

  • Svar på tråden Första barnet, november 2014
  • 38044

    hej

    Går in i v 7 nu och min mage ser typ svullen ut men bara på ena sidan? Någon som hört talas om ngt sånt? sedan är jag konstant hungrig! Håller på att bli tokig :( 

  • Anna84

    EnPetra: varför skulle risken för missfallöka om du gör KUB-test?

  • EnPetra
    Anna84 skrev 2014-03-31 16:56:59 följande:
    EnPetra: varför skulle risken för missfallöka om du gör KUB-test?
    Det frågade jag faktiskt inte, det var vad hon sa. 
  • mumsis

    Jag har varit på första samtalet nu hos min BM, kändes väldigt positivt och hon verkar toppen! Ang va ni skriver om missfall och KUB-test, så ökar det inte risken för missfall! Fostervattenprov har 1 procents risk för missfall, men det väljer man ju om man vill gå vidare med efter KUB-test! KUB-test räknar ju bara ut sannolikhet för Downs syndrom mm med blodprov, mätning av fostrets nacke samt kvinnans ålder och så! Så ingen risk för missfall efter vad jag har förstått iaf! Kul att höra era åldrar och så. Jag är 25, min sambo 32. Slutade med piller i november. Berättade för min bästa kompis idag, hon är den enda jag berättat för förutom min sambo och de i sjukvården!! Kändes skönt att få berätta för ngn annan, oavsett hur det går. Är ju fortfarande väldigt tidigt och så. Vi är rädda för missfall både jag och killen. Just nu känns det som att min graviditet är det enda jag kan tänka på! Och det känns som att det är det enda jag och min kille pratar om också! Är det likadant för er?? Jag är trött hela tiden och illamåendet har kommit nu så har blivit att jag mest hållit mig hemma det senaste... Och funderat... Och ältat med min sambo... Och varit hormonstinn... Hur gör ni, är ni lika fast i dessa tankar som jag? Jag tror jag mår bättre av att vara aktiv och göra saker som jag brukar, för annars blir jag knäpp med alla mina funderingar!! Men jag är så trött... Idag var jag helt slut efter att ha lagat mat och plockat i köket, kändes som jag skulle somna... Fyra stressiga arbetsdagar framför mig nu, känns skittungt om jag ska va såhär trött men antar att det är samma för alla? Jag vill ju bara va pigg!!! Känner ni likadant??

  • 1a skatten
    mumsis skrev 2014-03-31 18:16:34 följande:

    Jag har varit på första samtalet nu hos min BM, kändes väldigt positivt och hon verkar toppen! Ang va ni skriver om missfall och KUB-test, så ökar det inte risken för missfall! Fostervattenprov har 1 procents risk för missfall, men det väljer man ju om man vill gå vidare med efter KUB-test! KUB-test räknar ju bara ut sannolikhet för Downs syndrom mm med blodprov, mätning av fostrets nacke samt kvinnans ålder och så! Så ingen risk för missfall efter vad jag har förstått iaf! Kul att höra era åldrar och så. Jag är 25, min sambo 32. Slutade med piller i november. Berättade för min bästa kompis idag, hon är den enda jag berättat för förutom min sambo och de i sjukvården!! Kändes skönt att få berätta för ngn annan, oavsett hur det går. Är ju fortfarande väldigt tidigt och så. Vi är rädda för missfall både jag och killen. Just nu känns det som att min graviditet är det enda jag kan tänka på! Och det känns som att det är det enda jag och min kille pratar om också! Är det likadant för er?? Jag är trött hela tiden och illamåendet har kommit nu så har blivit att jag mest hållit mig hemma det senaste... Och funderat... Och ältat med min sambo... Och varit hormonstinn... Hur gör ni, är ni lika fast i dessa tankar som jag? Jag tror jag mår bättre av att vara aktiv och göra saker som jag brukar, för annars blir jag knäpp med alla mina funderingar!! Men jag är så trött... Idag var jag helt slut efter att ha lagat mat och plockat i köket, kändes som jag skulle somna... Fyra stressiga arbetsdagar framför mig nu, känns skittungt om jag ska va såhär trött men antar att det är samma för alla? Jag vill ju bara va pigg!!! Känner ni likadant??


    Jag är också extremt trött! Alltså det är helt galet! Lägger jag mig ner efter jobb så känns det som att jag är sjuk för jag somnar och blir jätte seg!

    I början tänkte jag heller inte på något annat, nu har det blivit bättre, ibland slår det en att man är gravid haha!

    Dock tampas jag med hemskt illamående, vet knappt vart jag ska ta vägen, det är tufft! Är i vecka 9+2! :)
  • sannatherese

    första barnet, bf 27/11 :) är i v 6 (5+4) nu och hoppas att det håller i sig tills i november :)

  • Anna84

    Illamåendet har verkligen slagit till nu, vaknade både igår och idag vid ca kl05 och mådde så illa att jag va tvungen att gå upp, kunde inte ligga kvar...la mig på soffan nere i vardagsrummet somnade om och vaknar illamående igen.
    Det värsta är att jag kan inte kräkas längre, fysiskt. Då jag gjort en Gastric Bypass för 2 år sen....så fruktansvärt frustrerande!

  • Kittten
    Anna84 skrev 2014-04-01 07:37:25 följande:
    Illamåendet har verkligen slagit till nu, vaknade både igår och idag vid ca kl05 och mådde så illa att jag va tvungen att gå upp, kunde inte ligga kvar...la mig på soffan nere i vardagsrummet somnade om och vaknar illamående igen.

    Det värsta är att jag kan inte kräkas längre, fysiskt. Då jag gjort en Gastric Bypass för 2 år sen....så fruktansvärt frustrerande!



    Usch då, när man kräks känns det ju oftast bättre. Jag mår också väldigt illa nu morgon som kväll, är i vecka 8 (7+1), men kräks oftast bara på morgonen.

    Jag är också extremt trött! Vilket blir jobbigt när man har universitetsstudier att sköta, mycket hemmaplugg som inte blir av direkt som innan för att jag sover istället.
Svar på tråden Första barnet, november 2014