Anonym (Gravid) skrev 2014-01-11 15:51:24 följande:
Tack Frappa! :)
Vill bara säga det att jag skulle inte använda cannabis om det inte vore för att jag ser det som en sista utväg. Med tanke på alla konsekvenser som kan bli av denna diagnos jag har och att det faktiskt finns en del forskning kring cannabis och gravida så går jag hellre denna vägen att röka lite när det blir som värst. Folk får tycka att jag är en egoist eller dum i huvudet, det skiter jag i. JAG vet att jag och bebisen skulle må sämre i stunden om jag inte använde cannabis. När man mår såhär fruktansvärt dåligt som jag gjort/gör så kan man bara se en dag framåt. Sen om man ska se det krasst så tar jag hellre dom konsekvenserna av mitt brukande sen än att riskera att ta död på oss båda två nu. För så förjävligt kan det bli med denna diagnos och så svag och nära att hamna i koma? medvetslöshet? som jag var så känner jag att jag vart tvungen. Det är svårt för folk att förstå om man inte vart i detta helvete själv.
Jag med smärtproblematik vet vilka problem man kan ställas inför sjukvård och itne få tillräcklig hjälp.
Visserligen fick jag massa smärtstillande, men man bara kände de slutade att fungera, plus att om man råkade ha en bra dag.
Så kunde man inte bara låta blir, bara för man var beroende och mådde skit om man lät bli.
Det var då jag kom ihåg att jag såg en artikel i Illustrerad Vetenskap med titeln hasch som medicin eller nått sånt ett gäng år tidigare.
Så läste upp mig såklart och sen tog steget, det blev för min sömn en direkt hit.
Då jag första gången på mycket länge sov en hel natt.
Normalt var att vakna upp 20-50ggr per natt.
Idag är jag inte smärtfri, men smärtan är såpass låg att jag kan hantera den och vaknar oftast inte alls på nätterna.
Så inte rökt/ätit nått på 18månader eller nått sånt, och inte haft en enda reflektion över detta i att ha slutat.