Hej! Jag och min sambo har försökt bli gravida sedan mars 2012. Vi blev i somras oförklarligt barnlösa och måste vänta tills januari innan vi får kontakta gyn för att starta IVF. Någon som är i liknande situation?
Jag ser nu att jag bytt tempus hej vilt i min text, slarvigt av mig! Kanske skulle jag läsa igenom mina inlägg innan jag publicerar ;) ?
Noomi- coolt att du satte upp remissen på kylskåpet! :)
Hej hej!
Ylle, hur mår lillkillen nu? Har han lagt på sig något?
Lustigt till att alla som berättar om sina förlossningar berättar om hur skeptiska all personal på förlossningen alltid är i telefon. Jag undrar om det är många som överreagerar och ringer in så fort de har lite ont i en tå. Dessutom är det nog många som tror att allt startar med att vattnet går, vilket ju inte är särskilt vanligt. Men i ditt fall var det ju inte det första som hände precis.
Jag kom att tänka på en lite lustig detalj från vår fertilitetsutredning. Det var aldrig någon som frågade oss om vi verkligen hade haft samlag och om min man fått utlösning. Det anses kanske lite väl dumförklarande att fråga sånt. Men man kan ju aldrig VETA. Tänk om det kommer in par som inte förstår hur det går till.
När jag träffade min man för många år sen trodde han att tjejer inte ville ha sex när de hade mens för att de är rädda för att bli med barn. Han trodde att människor och hundar funnkar på samma sätt... Hehe. Så det kanske finns par som typ BARA har sex när tjejen har mens, för att maximera chansen. Om de är lika oupplysta som min man.
Jag har varit hos barnmorskan igen. Allt var bra. Nu börjar en mer intensiv persiod av besök.
Jag mår sällan illa längre men däremot är jag supertrött. Därför orkar jag fortfarande inte jobba heltid. Nu har jag ringt och beställt en läkartid för att se om jag får sjukskriva mig. Jag vet inte hur de ser på saken. Jag får försöka bre på lite extra för att de ska förstå. Jag har kämpat i över 20 veckor nu och det har inte gått att jobba heltid en enda vecka... så nu är det väl ändå min tur att bli lite sjukskriven!
Nu är jag sjukskriven på 25 %. Tillslut tog jag tjuren i hornen och gick till läkaren. Det lustiga är att jag har mått ganska bra just denna vecka, så det kändes konstigt att gå dit och berätta om hur jobbigt allt är.
Men om man tittar i backspegeln har jag ju inte pallat med att jobba heltid en enda vecka sen jag blev gravid. Jag har tagit ut en massa tjänsteledighet. Jag har inte velat gå till läkaren för jag tycker det är så jobbigt att bli ifrågasatt och få en massa förslag på mediciner. Sen har jag också tänkt att det ju är jobbigt för alla att vara gravida. Så att jag inte borde klaga. OSv...
Jag hade trott att jag skulle träffa en manlig läkare. Jag hade för mig att någon sa ett manligt namn när jag bokade tid. Men jag måste ha hört fel. För när jag kom dit var det en kvinnlig läkare. Och inte vilken som helst. Nämligen en GRAVID kvinnlig läkare. Jag kände mig genast okomfortabel. Att sitta och vräka ur sig om hur trött jag är och om att jag har svårt att sova och så vidare. Så sitter hon där med lika stor mage....Dessutom visade det sig att det var hennes FEMTE barn. Herregud!!
Men hon var väldigt förstående och sa att det kan vara tufft med första graviditeten. Så sjukskrev hon mig på 25 %. Man kan tydligen inte vara sjukskriven med mindre %. Så nu har jag 2 timmar tillgodo varje dag. Hm... undrar hur jag ska hina med mina projekt på jobbet... men det får fixa sig! Nu har jag ÄNTLIGEN tid att ta det lugnt och slippa ha ångest för att jag inte har jobbat mina 40 timmar.
Under den tiden jag genomgick IVF tog jag också ut en massa tjänsteledighet. Jag har mått dåligt till och från på grund av barnlösheten. Men jag har inte varit sjukskriven. Så nu är det väl min tur att få lite sjukpenning!
Hej på er!
Grattis till sjukskrivningen, Orka! Skönt att den gick igenom. Komiskt att läkaren också var gravid! Femte barnet...helt sjukt ju ;).
Hoppas du kan vila nu med gott samvete. Man har verkligen inte samma ork och tålighet för stress när man är gravid. Jag hade iaf inte det, även om jag mådde bra i övrigt.
Tydligen är det så att varannan kvinna som ringer in till förlossningen och som säger att vattnet gått, tror fel- vattnet har inte gått. Jag frågade nämligen en bm under natten. Jag som hade vatten som verkligen rann har svårt att se att man kan missta sig men tydligen har en del typ bara en riklig flytning när de tror att vattnet gått.
Haha, ja, man får ju hoppas att folk läser på hur barn blir till innan man ansöker om fert.utredning! Jag trodde nog att de mer noggrant skulle förhöra sig om hur ens sexliv såg ut, men det kom inget sånt, vilket ju var skönt.
Vår lille kille mår fortsatt bra och ökar i vikt. Han börjar bli en liten tjockis ;).
Ha en fortsatt trevlig lördag!
Mad skönt med sjukskrivningen Orka.
Jag var också borta mycket från jobbet både i och med utredningen, koniseringen och allmän nedstämdhet under hösten. Jobbigt att känna sig otillräcklig både på jobbet och hemma. Jobbigt också att inte orka förklara för alla. Vi är 30 på jobbet så det märks ganska tydligt när man inte är där. Idag jobbar jag hemifrån och ska ringa till ivf-kliniken och avboka sprutstarten. Känns lite jobbigt, men hoppas och tror att det här går vägen på egen hand. Är i vecka 9 och fick se lilla pyrets hjärta ticka igår :)
Hoppas att ni får en fin dag :)
Jag provade inte något hemma, för de ville att jag skulle komma dit och göra det. Kissade på en sticka - och det var JÄTTEPOSITIVT! :D
Hoppsan. Overkligt. Helt sjukt.
Allting bara virvlar runt i huvudet - samtidigt som man blir jätteglad så blir man jättenervös. Fick inte ha kvar remissen som "säkerhet", så nu är det bara att hålla alla tummar och tår att det går vägen.... Fick fragmin-sprutor som ska motverka missfall. Låter rätt oskönt att sticka dem i magen - får börja med dem ikväll. :)
Hej!
Än så länge går allt bra *peppar,peppar...* :) - men försöker att mentalt inte fundera iväg så mycket den här gången, ifall det inte går vägen.
Vi är nog säkert välkomna till IVF-kliniken igen oxå - men vi får isf ingen remiss/hjälp från landstinget att bekosta det, nu när jag fyllt 40 :( Har dock läst att eftersom det är privat sjukvård så kan man utnyttja bruttolöneavdrag, etc, om arb.givaren går med på det, så det löser sig säkert på något vis.... - men jag hoppas, hoppas, hoppas att det här lilla krypet stannar kvar där det är!! :)
Fick lov att lära mig ta sprutorna själv, eftersom jag skulle iväg på kurs den här veckan (orka, man är ju SÅ trött hela dagarna :/ ), sambon hade fått ta dem hela första veckan... Går ok nu, men man känner sig som en sprutnarkoman! :/ haha!
Hej!
Än så länge går allt bra *peppar,peppar...* :) - men försöker att mentalt inte fundera iväg så mycket den här gången, ifall det inte går vägen.
Vi är nog säkert välkomna till IVF-kliniken igen oxå - men vi får isf ingen remiss/hjälp från landstinget att bekosta det, nu när jag fyllt 40 :( Har dock läst att eftersom det är privat sjukvård så kan man utnyttja bruttolöneavdrag, etc, om arb.givaren går med på det, så det löser sig säkert på något vis.... - men jag hoppas, hoppas, hoppas att det här lilla krypet stannar kvar där det är!! :)
Fick lov att lära mig ta sprutorna själv, eftersom jag skulle iväg på kurs den här veckan (orka, man är ju SÅ trött hela dagarna :/ ), sambon hade fått ta dem hela första veckan... Går ok nu, men man känner sig som en sprutnarkoman! :/ haha!
Ellie84, har du börjat med sprutorna nu? Går det bra?
Jag förstår att många är rädda för sprutorna. Jag gilalr inte heller sprutor. I alla fall inte när det gäller blodprov i armvecket. Men jag tyckte själv inte att sprutorna i magen var så farliga. Det kändes mycket bättre att sticka sig i fett än i en blodåder.
Jag var ju hemma hos min bror och hans fru i somras och råkade se att de hade ägglossningstest i soptunnan. Strax därefter blev jag själv gravid. Nu funderar jag på hur det går för dem. Jag tror de har försökt i ett år minst, men det är bara en gissning.
Min mamma sa till mig häromdagen att hon undrar om min bror och hans fru funderar på barn. Jag sa ingenting. Jag bemötte inte ens hennes kommentar. Jag ville själv inte ha några spekulationer innan vi valde att "komma ut" om barnlösheten. Så jag tänker inte delta i spekulationer om min bror och hans fru heller. Förutom här på forumet, för här är vi anonyma.
På sätt och vis vill jag kunna stötta dem. Jag vet ju vad de går igenom. Men jag kan ju absolut inte fråga, och dessutom står vi inte varandra särskilt nära.
Hej!
Nu är jag tillbaka i vardagen, vi kom hem i söndags efter fyra härliga veckor :) Ska erkänna att sista veckan var bäst, då var det bara jag och min man på Bahamas, helt underbart :)
Grattis till plussen! Vilken chock (en fantastik sådan dock) att helt plötsligt lyckas på egen hand :)
Grattis till sjukskrivningen Orka, det är du absolut värd!
Och grattis till mammalivet Ylle ;)
Det blir du och jag Ellie som får kämpa vidare!
Jag har ett ägg kvar i frysen och hoppades på att göra ett nytt försök nästa vecka men har inte fått något utslag på ägglossningsstickan.. Vet inte om jag missat ÄL eller om jag inte haft någon denna månaden. Som sagt, tillbaka i vardagen...
Kram på er