Hej! Jag och min sambo har försökt bli gravida sedan mars 2012. Vi blev i somras oförklarligt barnlösa och måste vänta tills januari innan vi får kontakta gyn för att starta IVF. Någon som är i liknande situation?
Grattis grattis till en lyckad fest och resa! :) Jättekul för er att ni tagit det här steget. Livet fortsätter som vanligt sen men det är ändå lite annorlunda att vara gift. Speciellt att presentera sig som fru istället för flickvän. Har du hunnit prova på det?
Ylle, har du hunnit vänja dig vid tanken på att bli mamma? Själv har jag väldigt svårt att tänka mig att jag ska amma till exempel. Det känns så himla töntigt just nu. Jag vet, jätteknäppt är det att känna så, men jag gör det.
Ja, nu är det en vecka kvar tills vi passerat vecka 12. Jag börjar bli nervös för att berätta. Ännu mer nervös för att min mamma ska försäga sig till alltför många innan. Hon har redan avslöjat det för farmor. Jag blev jättebesviken. Det känns inte som om hon respekterar vårt val att vi vill berätta själva och att vi vill vänta tills v. 12. Hur kul är det att berätta om alla redan vet?
Förresten, jag glömde skriva att jag håller med Ylle om att det är er tur nu, Calqyl!
Det var ju nesligt att bröllopsresan krockade med ett eventuellt återinförande, men jag tror inte du ska vara ledsen. Efter återförandet är det jättesvårt att slappna av och direkt efter ett bröllop kan det vara bra att ha lite tid att landa och återhämta sig.
Men nästa månad, då får vi hålla tummarna!
Tack så mycket!
Än har jag inte fått säga att jag är fru men flera gånger har jag pratat om min man :)
Bara tre månader kvar ju Ylle! Så spännande! Och bara en vecka tills ni kommit över nästa "tröskel" Orka! Det går bra nu ;)
Tack, jag tycker också det är vår tur nu ;) Väntar nu på att min mens ska komma (förhoppningsvis den sista på ett bra tag). Borde komma nu i helgen och sen är det "bara" tre veckor till återförandet om ÄL sker samtidigt som förra månaden.
Sitter på jobb nu och bara längtar tills jag får åka hem.. Inte roligt att vara ifrån sin man fem dagar när man precis gift sig :( och dessutom har jag möte till halv fyra så är inte hemma förrän sex, halv sju.. men men kunde varit värre ;)
Om tio veckor åker vi till USA en månad så det kan vi se fram emot :)
Trevlig helg på er!
Va' roligt med USA!!! Vart ska ni mer exakt (om du vill avslöja)? Vi var i NYC för ett par sen och är jättesugen på att åka igen. Vi hade sjuk otur med vädret så allt var stängt pga stormen så vi har massor att ta igen ;).
Om jag hunnit vänja mig vid tanken på att bli mamma...Jag vet inte. Att något är i magen är ju väldigt påtagligt såklart vi det här laget. Vi var på amningsinformation och då blev ytterligare verkligt. Har köpt en del kläder.
Jag har också börjar vänja mig vid att jag inte ska vara på jobbet i vår. Så...ja, är nog hyfsat med mentalt vad gäller att vi ska bli föräldrar.
Har börjat läsa på om nästa fas, nämligen förlossningen och olika smärtlindringar. Även om risken är liten så föder ju en del väldigt mkt för tidigt så jag tänker att det är bra att börja förbereda lite.
Hur mår du nu, orka? Fortfarande illamående? När blir nästa återbesök? Har ni funderat på kubtest? När är du beräknad?
Vad tråkigt att ni inte fick berätta själva om graviditeten! Det är ju såklart er grej och dessutom något väldigt personligt.
Nu ska det bli riktigt skönt med helg!
Hoppas ni mår bra och får en toppenhelg!
Ja det ska bli superhärligt :) Vi ska till Florida så inget NYC denna gång men har varit där tidigare.
Ja det är väl alltid bra att vara förberedd, förlossningen lär ju komma förr eller senare ;) Hur tänker du kring smärtlindring?
Imorgon ska jag börja ta ÄL-test så nu börjar det närma sig. Dock finns det en liten risk att jag måste skjuta på det en månad till :( Jag ska nämligen på arbetsintervju den 7:e och det finns en ganska stor risk att det blir dagen för återförande. Men men vi får hoppas att min ÄL är lite tidigare än den brukar så det inte krockar :)
Allt bra med dig Orka? Är bortskämd med att du skriver så ofta ;)
Hej på er! Nej jag har inte skämt bort er med inlägg på sistone. Jag har inte orkat skriva på mobilen och på jobbet har jag haft fullt upp med att försöka jobba så många timmar som möjligt innan jag måste gå hem för att vila. På kvällarna har jag gått och lagt mig tidigt, för sömn är det enda som hjälper mot illamåendet.
Det börjar lätta lite nu, fast det är inte över än. Jag är i v. 14, så det brukar ju lägga sig för de flesta, men det är ju så individuellt det där med illamåendet. Precis som med allt annat.
Calqyl, det är stressande det där med att ägglossningen helst ska inträffa någon bra dag. Det går verkligen inte att styra över det, tyvärr. För min del ville jag helst ha det på en helg eller fredag eller måndag så att jag kunde passa på att hälsa på lite folk. Jag var ju tvungen att resa många mil till kliniken, eftersom vi flyttat. Och då var det ju bra att passa på. Hoppas du kan gå både på intervju och återföringen!
Det är modigt att göra återföring och samtidigt planera en resa till USA. Blir du gravid nu så är du i vecka 10 när ni åker, va? Men det är kanske helt rätt resonerat att inte skjuta på resor utan planera som om man inte blir gravid. Det var ett råd jag hörde från en barnlös på radion. Bra att ha en resa att se fram emot, och skulle det inte gå att resa pga till exempel illamående så är det ju ändå en vinstlott!
Ylle99, vi har inte gjort KUB-test. Vi blev inte erbjudna det med automatik. Är väl för att jag inte är mer än 30. Jag tyckte dessutom det lät skumt det där med att få en sannolikhet för kromosomavvikelse. Vad ska vi med den informationen till? "Jaha, nu är det 1 på 150 att barnet har Downs syndrom". Inte att vi gör abort för det, tänkte jag. Så då förstod jag inte riktigt vitsen. Dessutom kan man ändå inte se allt. Gjorde ni KUB-test?
Däremot tänkte jag gå på ultraljudet i v.18. Först var jag skeptisk till det med, för om det är något fel på barnet gör man väl ändå inte abort så sent. Om inte barnet verkligen är helt okapabelt att klara sig. Men det kan man väl inte veta ändå.
Men sen sa min barnmorska att man kan se andra saker, som att barnet kan ha en förstorad njure. Då får man föda på specialförlossning, och det ä ju bra för barnet i så fall. Så därför vill jag göra det ultraljudet.
Jag har en massa att skriva om, men det får bli i nästa inlägg.
Hej på er!
Calqyl, vilken otur det vore om återinföringen och intervjun blir samtidigt! Hoppas det inte blir så. Är det ett jobb närmare där du bor? Om jag fattar det rätt åker du en bit?
Vad gäller smärtlindring har jag inte tänkt så mkt utan jag har börjar läsa på om de olika alternativen och förlitar mig sen på personalen att de vet vad de gör och ger mig. Jag tycker det är så svårt att sätta mig in i hur det kommer vara när det väl sätter igång. Förmodligen kommer fler tankar dyka upp när vi varit på förlossningsinfon som vårt sjukhus anordnar. Eftersom du frågar, Calqyl, är det nåt du själv har tänkt på?
Det är ju lurigt det där med att planera resor när man håller på med ivf och grejer, men att hålla tillbaka med livet i övrigt funkar ju inte heller. Jag tror det är bra att leva på som vanligt. Tar det sig nu så löser det sig med en resa också. Lite mer att ordna mer matmässigt (beror väl på vilket land man åker till iofs) men annars går det säkert bra!
Vi gjorde KUB. Jag är ju 34 men inte var det helt självklart för det. Men vi resonerade som så att får vi hög sannolikhet så får vi tid att ställa in hos på att barnet kanske har Downs.
Sen är det ju så att det finns väldigt många andra syndrom och sjukdomar inte syns vid vare sig Kub eller ultraljudet i v18. Vi har flera vänner som tyvärr fått uppleva sjukdomar och sorg vid förlossningen och tiden kring denna. Inga garantier finns trots tester och dylikt. Det är vi väldigt medvetna om.
Men hittar de något galet hinner man förbereda sig.
Nu måste jag fokusera på Downton ;)!!!
Ha det så bra!
Så tråkigt Orka att du mår så dåligt, tycker att du kämpat tillräckligt och att du bara ska få njuta av graviditeten nu, hoppas verkligen det släpper snart.
Jag fick tid för återföring på söndag! Hade ingen aning att vår klinik tog emot även på helgen men tydligen gör de det för återföring för det är viktigt att det blir precis en vecka efter. Så himla skönt att slippa ta ledigt från jobb! Och så kan jag gå på arbetsintervju i lugn och ro :) Just nu jobbar jag 22mil hemifrån vilket innebär att jag måste bo borta i veckorna. Får jag det nya jobbet innebär det att jag kan bo hemma, så håll tummarna för mig på fredag!
Jag är inte orolig för att jag ska må illa, det kan jag nog stå ut med, det jag är livrädd för är att jag ska få missfall igen och blöda hela resan... Dessutom reser vi med mina systrar och deras 4 barn..
Är du inte nyfiken på att se bebisen på UL Orka? Blir jag gravid igen vill jag nog göra UL varje vecka ;)
Jag har alltid tänkt att jag vill föda med så lite smärtstillning som möjligt men får väl se när det närmar sig, vill kanske ha allt man kan få när det väl sätter igång ;)
Kram på er!
Jag har börjat fundera på en sak.. Jag har ju haft ägglossning, vad händer med det ägget? Känns som jag borde blöda ut det även om jag blir gravid med embryot de ska återföra. Förstår ni hur jag menar?
Va bra att återföringen och intervjun inte krockade!
Förstår verkligen att du hoppas på det nya jobbet. 22 mil är ju en del! Hoppas det går vägen!
Hm...förhoppningsvis slipper du både blöda och må illa under resan, samtidigt som du är gravid såklart :). Men önska inte illamående...det beror väldigt på i vilken grad man mår illa men hela du påverkas och i värsta fall går du omkring och är på vippen att kräkas hela tiden. Men nu ska vi inte va såna, utan hoppas att allt går bra :).
Jag trodde innan att man körde återföring i samband med den vanliga ägglossningen, och inte så långt efter.
Det du skriver låter ju rimligt, gällande att få en blödning. Har ingen aning om hur det funkar. Eller uteblir mensen om embryot fäster kanske...att den liksom sveps med i graviditeten? Knepigt!