Fler som vill ha bebis 2015/2016?

Update från mitt håll: Sambon och jag letar större bostad och igår tog jag upp frågan om lånelöfte. Vi vill gärna köpa hus innan bebis (vilket såklart inte är någon självklarhet!), men vi håller utkik. Frågade igår NÄR han tyckte att vi kunde gå till banken ihop (han ska byta till samma som jag har, men har inte fått "tummen ur" ) Fick som svar att i oktober kan vi fixa det! Förhoppningsvis har jag fast anställning då så nu håller vi båda tummarna för det! 

Åh stort lycka till!   Hoppas du får fast anställning oxå :)!

Åh, grattis! Förstår hur du känner dig.... vet ju själv vilket lyckorus jag skulle vara i.  Hittade ni några fina barnvagnar då?Grattis! Håller tummarna för din anställning!

Update från mig: När jag träffade en av mina vänner härom dagen  - en av de jag skrev om som också längtade, men behövde övertala sin sambo först - fick jag veta att hon tydligen övertalat sin sambo. För hon berättade för mig, i största förtroende, att deras plan just nu är att hon ska äta en pillerkarta till och att de sedan ska börja försöka i augusti.

Naturligtvis är jag så glad för hennes skull - min gulliga, fina, underbara vän! - men samtidigt är jag förstås avundsjuk. Fattar naturligtvis att det handlar om ålder och inte om mognad, men på något vis så går jag och surar lite nu över att hennes sambo, som är jämngammal med henne (23) har gått med på det, medan min karl är 27 och känner sig långt ifrån "klar med livet". (Som om livet skulle ta slut av att man skaffar barn.... själv känner jag att det är då den bästa delen i livet börjar!) Våra ekonomiska förutsättningar är även dessa mycket bättre. Ja, jag är avundsjuk helt enkelt och känner att det "naturliga" vore om vi skaffade barn före dem... vilket jag vet är irrationellt. 

Jag antar att det är priset jag får betala för att ha en sambo med så väldigt mycket egen vilja. Min väns kille är en mer försynt sort, det känns som att han "går i hennes ledband" och jag hoppas verkligen att det blir bra när de slutligen får barn, att han inte bara har givit in för hennes tjat liksom. Jag är lite orolig att det är så, och det vore så hemskt om det inte blev bra för dem. Denna tjej är verkligen för otroligt gullig, vill inte att hon ska bli olycklig. Men samtidigt så tänker jag att man måste väl f-n våga chansa lite också! Tycker att hennes karl är modig som törs lita på att det ändå blir bra.

Så, tja, är helt klart en liten gnutta bitter nu. Samtidigt tycker jag att det ska bli så himla spännande också! Hon är en av mina äldsta och bästa vänner, och jag kommer för första gången att verkligen kunna följa någon annans graviditet och småbarnstid på riktigt nära håll. (Blir ju inte riktigt samma med avlägsna bekanta och sambons släktingar). Det kommer ju att bli jätteintressant och lärorikt. liksom Önskar bara att jag kunde dela alla de här känslorna med min sambo... men mitt löfte till kompisen om att inte säga något om deras planer väger tyngre. Så det är bara er här i tråden som jag kan dela med mig att detta till, tills dess att de själva går ut med det.

Haha, men gud, skrev fel. Handlar om mognad och inte om ålder, ska det naturligtvis vara *gör en facepalm*

hihi ja det lutar nog åt en emmaljunga men vi får se :)

Vad roligt att dom ska börja försöka även om det sticker dig i ögonen lite kanske Men se det positiva, då kanske ni kan ärva bebissaker ifrån dom? :)

Förstår din bitterhet, jag hade varit likadan! Har en kompis som är i v 14 nu ( som bara gnäller att hon mår illa, vilket jag förstår men hon får det verkligen att låta -.-)...

Hihi jag känner mig så privilgerad(stavning?), ni är oxå dom enda som vet om att jag o sambon ska börja försöka, hihi, vill egentligen skrika det rakt ut till världen men får hålla tyst till man är gravid i v 14 iaf :P

Hej!

Hoppar in här om det går bra. Är inte alltid så aktiv med att skriva, men tycker det är roligt at följa trådar. Vi planerar ett litet syskon till 2015 och planerar att börja bebisverkstaden i april/maj 2014. Vi har en son född i maj 2011. Jag tar min lärarexamen i jan 2014 och vill jobba i ett år först.Vi längtar efter syskon och jag har inte kunnat hålla mig från att köpa lite söta bebiskläder från Kappahls söta newbiekollektion. Just nu har vi fullt upp och njuter av vår lille trotsiga men glada och underbara son. Jag är glad att vi väntar med syskon, men längtan finns där.

Har ni inhandlat några bebissaker? Funderat på namn? Vi har nu en Edvin och får vi en flicka ska hon få heta Alma. Pojknamn är vi lite oense om, men jag gillar Ludvig.

Jag är förresten 29 år och sambon 35 och vi är boende i centrala Göteborg. Finns det fler från Gbg här?

Det där med att ärva är ju en positiv sak såklart Mycket är ju sånt man bara "måste" ha men kanske inte har så starka preferenser om,och då kan man ju bara bolla samma sak fram och tillbaka mellan sig, ifall det kommer syskon.Låter mysigt med en tvååring Det måste ju kännas skönt ändå att ha en plan för när ni ska börja försöka med nästa?

Har inte handlat nåt, men det var riktigt nära idag. Hade inte sambon varit med så hade jag nog inte kunnat hålla mig. Vi var på outlet och de hade såååå himla fina baby-bodys med Nalle Puh på för ett par tior bara. "Nä, här är det farligt att låta dig fastna!" sa sambon, i och för sig skämtsamt, men lotsade mig sedan riktigt fort bort från barnkläderna. Ibland känns det som att han verkligen inte förstår den inre smärta som längtandet innebär för mig Det skulle kännas bättre om han ändå var mera delaktig. Han tror nog att det bara skulle elda på mig, inge falska förhoppningar och göra mig ännu mer bebistokig, men jag VET ju att han vill vänta. Därför tycker jag att han kan visa mig den respekten tillbaka att titta lite på fina babysaker ibland och bara "indulge the dream" liksom.... Det är inte som att jag tjatar varje dag och varje vaken minut. Det gör jag bara här inne 

åh nu måste jag bara få skriva av mig!

Jag har varit ganska säker på att sambon skulle ångra sig och dra sig ur. Men icke sa nicke. Min sambo är nämligen av den typen att säger han en sak så menar han det och skulle inte dra sig ur. Jag har frågat honom två gånger redan om han verkligen menar det, är allvarlig och verkligen vill- JA har jag fått tillbaka :P

När vi är ute och går så säger han saker som " snart går vi här med en barnvagn oxå", så man blir aldeles varm i kroppen! Han engaerar sig mer om barn nu har jag märkt, ställer frågor etc.

Jag måste nypa mig själv i armen minst 10 gånger om dagen för att verkligen förstå att nu är det dax!
Vi har bestämt att jag ska käka sista kartan med ppiller denna månad, hoppas på plus i september!

Förlåt om jag är jobbig men jag är bara så jädrans glad just nu, många känslor och allt!!

Jag hoppas att ni inte behöver vänta allt för länge och att ni snart kan känna samma glädje som jag.
Stor kram till er och tack för alla fina ord

(Längtan): Lever i din babybubbla innan jag vet att jag får leva i min!  Får som fjärilar i magen av och tänka mig in i din situation. Bara EN karta kvar!!!  WOW..

Förresten så verkar det bli tidigare än vad vi trott med husköp då det kom upp ett superbra hus på nätet!! Visning nästa vecka sen får vi se...